Romer

Har inte riktigt läst hela tråden. Verkar inte vara någon finsk zigenare som skrivit. Jag är gift med en finsk zigenare och sitter här med en enmånads bebis som inte har fått träffa farfar förrän nu(en fråga från långt bak i tråden).
De finska romer jag känner till är mycket strikta med traditioner inför sina föräldrar annars känns det lite som att vissa släpper mer och mer på vissa saker.

hur är det för dig som icke-rom att vara gift med en zigenare??? Har du fått ändra mycke?

usch, jag tycker att det låter helt förjäkligt. fy tusan vilka människor det finns som ej har respekt för andra.

Min man är inte "sträng" zigenare om man säger så, då skulle han aldrig ha gift sig med mig. Jag skulle aldrig ha gift mig med honom om det skulle innebära att jag skulle bli zigenare. Men jag tar seden dit jag kommer när jag är hemma hos hans föräldrar eller zigenska vänner. Då har jag på mig en kjol och försöker låta bli allt som man ska låta bli. Det är mycket svårt att kombinera svensk och zigensk kultur. Hade jag vetat att det skulle bli så jobbigt så hade jag funderat många gånger till innan vi gifte oss. Men det är ju svårt när man är grymt kär i någon

ja, jag kan tänka mig det är rätt knepigt! Det är ju rät svårt att tänka på alla regler om man inte vuxit upp med dem. Min bror hade en svensk tjej ett tag..det gick väl..sådär..haha. Nu är han gift med en rumänsk romsk tjej. Ett tag hade vi en rumänsk tjej som fick bo hos oss medan hon sökte egen lägenhet..hon la t.ex. mina kökshanddukar bland annan tvätt..ja, du kan ju tänka dig hur det kändes haha. Men jag tror de finska är ännu mer noga med romanipe än andra zigenare..det är ju skillnad även bland zigenare hur mycke man följer reglerna. Min familj är ganska nogrann (mer än min mans familj) och jag kan t.o.m. bli irriterad på min man för han bryter mot vissa saker (min morfar är riktigt hård på romanipe, och det har gått i arv till oss alla yngre)..och jag blir direkt irriterad på min mans kusins fru och hennes familj som är ursari-romer från rumänien..visst de äter inte med bestick som ramlar ner på golven iaf men deras kvinnor passerar ogenerat framför männen utan att be dem vända sig borrt och jag tycker en sån sak är så dålig uppfostran.

Jag försökte ändra mig och anpassa mig i början, men de snackade endå skit om mig. Så jag sket i det. Jag valde honom, men han valde också mig, varför ska jag gå och kämpa för folk som jag endå inte duger åt hur mycket jag än försöker.
Hans familj är inte särskilt sträng, måste själv säga att jag är mycket noggrannare när det gäller tvätt o hem än vad de är. Men det har jag fått från mamma som är väldigt pedantisk :)
Men de har en massa andra seder och bruk. Jag säger ofta vad jag tycker, och det passar sig absolut inte. Men hellre är jag ärlig och för diskussion än att jag ska sitta och spela teater.
Många gånger har jag inte varit välkommen hemma hos dem, av olika anledning.. Tex Vi va hos Carro och hon hade inte kaffet klart när vi kom... Sen har det ljugit ihop olika saker om mig som inte ens var sant, bara för att de ville förstöra. Hans kusiner har ringt och terroirserat mig och hotat mig...
Vad de än har sagt eller gjort mot mig, har de alltid varit välkommana, tänker inte visa sådana sidor för sån e jag minsann inte... Fått höra blandannat hoppas detta barnet inte föds flera gånger, de har svurit otur över oss och att vi aldrig ska ha d bra eller lyckas med något m.m. Det finns så många exempel att jag inte kan räkna på fingrar och tår!!

va trist beteende. Men de är jättesvårt för många bori. Även om man själv är zigenare. Jag har tackolov jättefina svärföräldrar osv fast å andra sidan har inte min pappa varit särskilt snäll med min man för han tycker vår familj är mycke finare än min makes o bla bla bla..men jag har en familj från kosovo som jag står jättenära, de är som min andra familj o där gifte sig en av bröderna med en zigensk tjej som han hämta från kosovo o allt, men fy vad elaka de var mot henne i familjen..hon bodde med dem o städade o gjorde allt men de bara tryckte ner henne..hon har skilt sig från han, de har ett barn tillsammans..hon orka inte med deras terror En gång då jag var där så satt jag, min "syrra" o hennes föräldrar på balkongen o pratade o drack te, o borin städade..då reste sig pappan o slet dammsugaren ur händerna på henne o skällde på att hon inte kunde städa ordentligt..hon blev jätteledsen, det syndes..sådär var det hela tiden..om hon sa emot då de diskuterade slog hennes man henne med Koranen i huvudet..suck

Det är så himla tråkigt när det blir så, jag var tyst i början. Jag städe också hemma hos dom hela tiden. Tills en dag när jag fick spel... Nu tänker jag inte vara tyst mer, dom är så duktiga på att prata illa och nerverdera andra men dom tittar inte på sig själva. Så det har jag sagt också. Nu när det letar fru till hans bror, har dom jätte mycket krav, då sa jag också ärligt, att det är totalt orimligt att de håller på så med tanke på hur det själva är... Även om hans bror är en bra kille, så tittar man ju faktiskt jätte mycket på familjen.
De pratas ofta hur man ska hjälpa varandra "för så gör vi"... Men när jag var höggravid och vi flyttade till en ny lägenhet, och det var jätte smutsigt så stod jag själv med allting och ingen kom. Jag är inte heller den typen som ber eller vill att nån ska hjälpa mig, men iaf, frågan är fri.
Allt har gått i perioder, men det faller oftast tillbaka till samma mönster...
Som du sa det är inte heller alltid lätt för andra zigenska svärdöttrar, och det har jag också märkt för vissa av hans släkts fruar...

är det för att du inte är zigenare som de är sura, eller för att de inte fått bestämma hans val av fru?? Jag tror de bäst är att du håller dig på din kant tills de mjuknar lite..de tycker väl din man skämt ut dem o ena o andra..men man kan liksom aldrig vinna en strid mot sin svärfamilj, man är alltid i underläge..ett tag var det krig mellan mig o min svägerska..jag höll mig på min kant tills hans familj visade att de inte hade något mot mig, tills det hela var glömt.

Vi har varit tillsammans i 3år och det har varit fram och tillbaka hela tiden, det är lixom inte så att de tyckte illa om mig och sen tyckte om mig. Utan det tyckte allt va OK tills han berättade för dem att det var allvar, sen har d varit framotillbaka. Ibland säger de att de inte har nått emot mig, men endå motarbetar dom mig hela tiden... Lite skitzo aktigt. Ja alltså de gillar mig nog inte för att jag inte e zigenare och för attt de inte varit delaktiga i hans val av fru... På kant har jag hållt mig, men då säger de att jag inte låter dem träffa deras barnbarn... Men samtidigt nu är hon född och endå diskuterar dom abort om henne...:S:S:S Fattar ingenting. Jag tror inte de är riktigt friska och mår som de ska.
Men ALLA är INTE så i hans släkt, det är mest hans föräldrar och vissa kusiner. Men det påverkar även vårat förhållande och det är tråkigt, även om han inte håller med sin familj i allt de gör så är han fortfarande i mitten och familjen är viktig...