Pojkvän som sover över

Innan jag o min sambo flyttade ihop (det gjorde vi när jag var 20 år), så sov jag hos honom varje helg (han är äldre o hade egen lägenget o bodde 4 mil bort) o han sov hos mig 2 ggr i veckan. Min mamma tyckte det var helt ok, jag menar jag var nästan 18 år när jag träffade honom. Men självklart så respekterade vi min mamma, vi var tysta om hon gick o la sig före oss..

Även om jag tycker att 3 nätter borde vara mer än tillräckligt, så kan jag förstå att dottern blir vrång om ni lägger upp det som att hon ska anpassa sig- för hon känner sig förmodligen rätt överkörd då samtidigt som hon befinenr sig i en ålder då hon vill känna sig vuxen.

Jag tycker absolut att ni ska sätta er ned och prata igenom detta. Fundera på vari problemet ligger. Du säger att dottern betalar hemma, men om pojkvännen även ska bo där heltid bör ju det innebära en viss fördyring. Er boendekostnad fluktuerar knappast beroende på antalet som bor där, däremot kan ju matkostnader och kostnad för hygienprodukter skena iväg avsevärt när det tillkommer fler i hushållet.

Det låter dock som om kostnaderna inte är det stora problemet utan det faktum att ni inte kan sova. Kan ni komma överens om att de släcker ned vid 23.30 på veckodagarna? Samt att det sover halva veckan hos honom,k halva veckan hos er? Då blir det ju 3-4 dagar per vecka, ungefär det ni var ute efter från början.

Lägg fram det som ett problem som ni måste HJÄLPAS ÅT att lösas; istället för att berätta för henne hus hon sak göra. Det kan kännas betydligt mer motiverat om man fått vara med och bestämma själv.

Jag har inte barn som är så "gamla" eftersom jag själv är 23, men jag om jag skulle bott kvar hemma är jag tveksam till att min ev pojkvän skulle fått sova över så ofta. Dock kan jag inte säga något säkert eftersom jag aldrig varit med om problemet då jag flyttade hemifrån när jag var 16

Varför kan hon inte flytta hemifrån om hon nu blir så orättvist behandlad?

Så länge hon bor under ert tak är det er regler som gäller..

Precics.
Vill hon vara vuxen så får hon vara det på riktigt och flytta hemifrån om det inte passar.

Jag tycker att ni är generösa som låter honom sova hos er varje helg. Jag hade blivit galen om jag hade blivit väckt på nätterna. Jag har 100% förståelse för att hon vill vara med sin pojkvän så mkt som möjligt men det låter som det är dags för eget boende isåfall.

Jag förstår oxå att hon vill vara med honom så mycket som möjligt.

Att sätta sig ner med henne tjänar ingenting till, det har vi försökt men hon går bara sin väg då vi är fasta vid vårt beslut.
Han har fått sova hos oss flera ggr i veckan innan men det funkar inte för oss.
Och dom försöker vara tysta, men det hörs ändå.

Jag tänkte att jag skulle sätta mig ner med båda två så att han oxå är med, så kanske det går in bättre i henne.

Hon är tyvärr väldigt bortskämd med att fått som hon vill för det mesta, och vi ställer upp på henne till 100 % och hon har fått det mesta som hon vill ha.
Men så fort vi inte vill tillmötesgå hennes vilja så glömmer hon allt vi gjort och tycker att alla i hela världen är emot henne.

Jag vill passa på att tacka för alla inlägg, det bevisar ju att jag inte är helt fel ute och absolut inte ensam om att känna så här.

Carola Carro skrev 2009-03-15 19:48:44 följande:

det där låter så illa. har man inget hem förens man flyttar "hemifrån"??

Vårt hem är hela familjens. inte bara min partners och mitt utan lika mycket barnens. Det är vi gemensamt som lever, sköter och bestämmer här.

hur ska man kunna känna sig som en del av familjen när man inte är lika viktigt i hemmet?

Jag tycker de ska få sova ihop. Skaffa öronproppar om de råkar göra ljud av sig när du sover. Det är ju faktiskt hennes hem också, inte bara ert.