• gamla plum

    Pojkvän som sover över

    Min dotter har flyttat hem till mig efter ha bott hos sin pappa i något år. Innan det bodde hon hos sin dåvarande kille.
    Nu har hon en ny pojkvän som hon vill ska sova här flera ggr i veckan. Vilket han fått. Men nu har min sambo tröttnat på detta och vi tycker att det räcker med fredag lördag och en veckodag.

    Hon tycker att hon blir orättvist behandlad. Hon är 19 år och tycker vi behandlar henne som 13 när hon inte får som hon vill.

    Min fråga är hur ofta låter ni era barns pojk/flickvän sova över i den åldern

    Tacksam för svar då ungdomarna menar på att ALLA andra får.

  • Svar på tråden Pojkvän som sover över
  • Post partum

    gamla plum skrev 2009-03-16 16:09:10 följande:


    Ärligt talat vet jag inte vad som hänt med henne. Men hon är ruggigt bortskämd med att hon fått som hon vill. Bakgrundsfakta: När hon va 15 träffade hon en kille som bodde på andra sidan stan. Eftersom hans föräldrar bodde i hus och han hade en egen stuga så flyttade hon dit och vi betalade för att hon skulle bo där. Där bodde hon i ca 2 år sen gjorde han slut. Då flyttade hon till pappa där hon bodde i 1 år men hade dispyter med hans nya typ hela tiden och tyckte att hon skulle flytta till oss. När hon sa detta upplös jag henne om att vi inte kommer att acceptera att pojkvännen sover här lika mycket som hos pappa. Och då sa hon att dom kommer vara mycket där hos honom. För att hon skulle få bo lite fint, så tapetserade jag hennes rum även fast jag va tvungen att åka till min pappa varje helg för att ta hand om honom. Men jag kämpade på. Jag ber henne aldrig om något hushållsarbete, men hon tvättar sina egna kläder. Hon fick en 32" tv för 8000 som hon behöver betala 3000 för. Eftersom den gamla va dålig. Det enda hon har att klaga över är att han inte får sova där tillräkligt ofta. Tyvärr har jag kanske engagera mig tillräkligt i henne då hon bodde borta eftersom jag själv inte alltid mått så bra.
    Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera detta, så jag ber på förhand om ursäkt för eventuella "grodor". Jag tycker att det låter som att du är så uppe i allt svårt du varit med om att det i princip inte finns plats för dottern och hennes känslor. Jag inser att detta säkert låter jättehårt och det är inte min avsikt att såra, jag vill bara framföra mitt perspektiv på det hela utifrån vad du berättat. Du har varit med om mycket jobbigt de senaste åren och du tycker att dottern borde vara tacksam för att du tapetserat och köpt en ny TV. Samtidigt har hon blivit dumpad, flyttat mellan exet, pappan och dig, haft konflikter med pappans nya, och vill antagligen helst av allt bo hemifrån även om hon inte kan det pga att det är svårt att få tag på egen lägenhet.

    Jag tycker som någon sa att det kanske vore en idé för någon av er att byta rum om den möjligheten finns, alternativt fundera över isoleringen. Är det så pass illa att ni retar er på om någon öppnar en SNUSDOSA på en ANNAN VÅNING känns det ju omöjligt att blidka er. Då kan man ju inte vända sig i sängen utan att någon går i taket.
  • Motljus
    Post partum skrev 2009-03-16 21:07:56 följande:
    Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera detta, så jag ber på förhand om ursäkt för eventuella "grodor". Jag tycker att det låter som att du är så uppe i allt svårt du varit med om att det i princip inte finns plats för dottern och hennes känslor. Jag inser att detta säkert låter jättehårt och det är inte min avsikt att såra, jag vill bara framföra mitt perspektiv på det hela utifrån vad du berättat. Du har varit med om mycket jobbigt de senaste åren och du tycker att dottern borde vara tacksam för att du tapetserat och köpt en ny TV. Samtidigt har hon blivit dumpad, flyttat mellan exet, pappan och dig, haft konflikter med pappans nya, och vill antagligen helst av allt bo hemifrån även om hon inte kan det pga att det är svårt att få tag på egen lägenhet. Jag tycker som någon sa att det kanske vore en idé för någon av er att byta rum om den möjligheten finns, alternativt fundera över isoleringen. Är det så pass illa att ni retar er på om någon öppnar en SNUSDOSA på en ANNAN VÅNING känns det ju omöjligt att blidka er. Då kan man ju inte vända sig i sängen utan att någon går i taket.
    Håller med.
  • SaramedM
    Post partum skrev 2009-03-16 21:07:56 följande:
    Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera detta, så jag ber på förhand om ursäkt för eventuella "grodor". Jag tycker att det låter som att du är så uppe i allt svårt du varit med om att det i princip inte finns plats för dottern och hennes känslor. Jag inser att detta säkert låter jättehårt och det är inte min avsikt att såra, jag vill bara framföra mitt perspektiv på det hela utifrån vad du berättat. Du har varit med om mycket jobbigt de senaste åren och du tycker att dottern borde vara tacksam för att du tapetserat och köpt en ny TV. Samtidigt har hon blivit dumpad, flyttat mellan exet, pappan och dig, haft konflikter med pappans nya, och vill antagligen helst av allt bo hemifrån även om hon inte kan det pga att det är svårt att få tag på egen lägenhet. Jag tycker som någon sa att det kanske vore en idé för någon av er att byta rum om den möjligheten finns, alternativt fundera över isoleringen. Är det så pass illa att ni retar er på om någon öppnar en SNUSDOSA på en ANNAN VÅNING känns det ju omöjligt att blidka er. Då kan man ju inte vända sig i sängen utan att någon går i taket.
    Kunde inet sagt det bättre själv
  • John D
    näradig skrev 2009-03-16 15:04:17 följande:
    är de inte en familj? föräldrarnas hus?? deras regler? som familj ska man vara ett team!
    Team eller inte, är det föräldrarnas hus så bestämmer dom.
    Är man dessutom 19 är man myndig och kan flytta hemifrån om man inte trivs.
  • SaramedM
    John D skrev 2009-03-17 09:02:00 följande:
    Team eller inte, är det föräldrarnas hus så bestämmer dom.Är man dessutom 19 är man myndig och kan flytta hemifrån om man inte trivs.
    Det är inte så lätt att hitta en bostad i vår fina huvudstad....
  • gamla plum

    Emma tvärtemot
    Jag kan nog erkänna att jag inte riktigt varit lyhörd för hennes känslor den senaste tiden. Då jag knappt har haft ork eller tid att ta tag i mina egna känslor.
    Angående hennes otacksamhet gäller ju inte bara tapetsering och tv:n
    Utan det enda hon kommer ihåg är allt negativt som man gör, dom positiva sakerna försvinner väldigt snabbt i minnet. Vilket kan nog så jobbigt, det är inte så att hon jublar av glädje när man gör något bra. Men skriker högt om man inte gör som hon planerat.
    Den värsta fajten ligger mellan henne och sambon, då han har minde tålamod med henne. Dessutom tror jag inte att han är så förtjust i pojkvännen då det har varit lite turbulent mellan henne och pojkvännen. vilket jag inte vill gå in på.

    Men det största problemet är ju fortfarande att han inte kan sova när det låter.
    Och det gör det även om dom försöker vara tysta.

  • näradig
    John D skrev 2009-03-17 09:02:00 följande:
    Team eller inte, är det föräldrarnas hus så bestämmer dom. Är man dessutom 19 är man myndig och kan flytta hemifrån om man inte trivs.
    ja, men dte är ju det jag ifrågasätter. att det skulle vara föräldrarnas hus. vi har ett hus det är mitt, min partners, våra barns och andra som vi väljer att ta under vårt tak.
  • John D
    näradig skrev 2009-03-17 09:37:27 följande:
    ja, men dte är ju det jag ifrågasätter. att det skulle vara föräldrarnas hus. vi har ett hus det är mitt, min partners, våra barns och andra som vi väljer att ta under vårt tak.
    Lite kollektivkänsla där alltså?
    Själv äger jag mitt hus, och alla är välkommna där så länge dom respekterar mig och mina regler.
  • näradig
    John D skrev 2009-03-17 09:45:15 följande:
    Lite kollektivkänsla där alltså? Själv äger jag mitt hus, och alla är välkommna där så länge dom respekterar mig och mina regler.
    nej. Jag skulle inte vilja bo i kollektiv.
    kollektiv är "Kan även avse en boendeform, där flera personer som inte betraktas som familj permanent eller mer långvarigt bor tillsammans."

    mina barn är FAMILJ! Det är deras hem, deras hus. självklart!
  • gamla plum
    John D skrev 2009-03-17 09:45:15 följande:
    Lite kollektivkänsla där alltså?Själv äger jag mitt hus, och alla är välkommna där så länge dom respekterar mig och mina regler.
    Håller med. Jag vill inte bo i kollektiv.
    Jag är ensambarn och tycker inte att man ska behöva öppna sitt hem för alla hela tiden.
    Jag vet att man ska se sina barns respektive som familjemedlemmar och hela den biten. Men det blir svårt när man känner att man inte kan vara riktigt sig själv när dom finns i huset. Vilket min sambo har ännu svårare för än mig.

    Jag tycker det blir lättare att se sitt barns partner som självskriven när dom har eget boende av någon konstig anledning.
    Kanske för att man ser dom som mer vuxna då.
Svar på tråden Pojkvän som sover över