• Mittilvet

    Korkad sambo

    Oftast är min sambo smart.

    Ibland är han det inte, exempelvis i eftermiddags när jag kom hem ifrån jobbet efter uppfriskande 14-timmarspass i 29 graders värme *ironi*

    Jag hade talat med honom i telefon flera gånger men hursomhelst, det han inte hade kläckt var att han hade bestämt med sitt barn sedan innan att de skulle packa ihop badgrejer, ta med sig mitt barn och hunden för att åka till sjön och ta ett kvällsdopp utan jag mötte dem på parkeringen och en snabb fråga slängdes ut "du kanske vill följa med oss och bada förresten från "bonus"barnet och sambon nickade instämmande.

    Gulligt tycker säkert många att de frågade ifall jag vill "följa med" något som de bestämt och mitt spontana svar blev "nej"

    Konstigt må tyckas, jag tycker jättemycket om kvällsdopp, bada överhuvudtaget är jätteskönt och särskilt efter idag men ändå sa jag nej.

    Det känns som min smabo låter det barnet ta min plats.
    Jag är uppfostrad med att det är vuxna som bestämmer, kommer överens och det är barnen som följer med, inte tvärtom.

    Vet inte hur jag ska få fram det till min sambo, att prata om det barnet är minerad mark.
    Jag tror mig veta att min sambo inte alls lägger samma värdering i det här som jag gör och jag vet inte hur jag ska få honom att förstå att jag känner mig åsidosatt det som är min familj, han "tar" vårat barn och gör saker vi inte kommit överens om och jag släpps inte in i min familj utan han lallar runt i sin familj, en a foten i våran och ena foten i sin förra.

    Jag stack iväg och badade själv och det var skönt, men vart de tog vägen vet jag inte för de är iaf fortfarande inte hemma.

    Jag känner mig utanför och jag kanske har mig själv att skylla men jag mår skit av att "förlja med" jag har provat många gånger och det känns alltid lika konstigt.
    De har sin symbios och jag känner mig inte det minsta delaktig, dels för att jag känner sådan avsky mot barnets existens och sätt att vara, delvis att min sambo inte är mer lyhörd och delvis...
    Ja, det finns säkert hur många aspekter som helst.

    Hursomhelst så tycker jag inte om att min sambo bestämmer med det barnet vad vi andra ska anpassa oss efter.
    Barn anpassas efter vuxna, är jag den enda som känner så?

    Och kom inte med era jävla påhopp, jag är så trött på er så jag spyr utan nu vänder jag mig till de som har kreativa förslag som kan leda till något positivt gällande min och sambons relation och kommunikation.

    Att "säga det rätt ut" kommer inte hjälpa tror jag, har gjort det gällande så mycket annat och jag har bara fått honom i någon form av försvar och ilska att jag är dum som känner som jag känner.

  • Svar på tråden Korkad sambo
  • Lilli Bu
    Mittilvet skrev 2009-06-30 23:29:16 följande:
    Lilli Bu skrev 2009-06-30 23:20:14 följande: Nej, det barnet är inte hans allt. Han har mig och vårat barn också, sedan finns det nog en hel del annat som har stor betydelse för honom Du önskade mig dit jag hör hemma tror jag du skrev. Och jag hör hemma med min familj vare sig det passar dig eller inte
    Så klart finns ni oxå i hans allt....... men eftersom att du vet hur mycke man älskar sina barn(hur många man än har) så skiter man inte i dom bara för att sambon inte gillar de.

    Jag bryr mej inte så speciellt mycke men för den stackars killen du kallar bonus barn så hoppas jag att de inte e där du ska va o förpesta han liv.
  • Puls

    Ts, du har fått massiv kritik här.

    Tar du till dig något av det?
    Eller är du helt ovillig att utvecklas och se din egen del i situationen.

    Att människor fokuserar på bonusbarnet är inte konstigt, det är ju bonusbarnet som får ta skulden för ditt problem.

    Och ja, man kan faktiskt undra vem som är barnet här, du beter dig inte som en vuxen.

  • Pormoicheia
    Mittilvet skrev 2009-06-30 23:21:24 följande:
    Du är lite väl ödmjuk... "inte fått in vanan"???Han har varit pappaledig och barnet är 16 månader, det är inget nytt att barnet behöver blöjor, mat och sova i rimlig tid.Men allt sådant försvinner bara för att de tandra barnet kommer hit.Och det handlar inte att det kom ifrån fel mun utan det borde varit jag och sambon som kom överens först och sedan hade det bara varit kul ifall barnet "frågat", jag sätter det inom citationstecken eftersom det redan då hade varit en överenskommelse vuxna emellan.Jag drog mig undan för att jag vill inte känna mig som en svans, förstår du hur jag menar?Jag tycker inte att det är okej och jag förväntar mig respekt ifrån min sambo, precis som jag respekterar han och hans egenheter och laster i det stora hela.Jag skulle aldrig låta min sambo bli en svans i mitt liv, varför skulle jag vilja bo med en svans?Jag vill vara vuxen med honom och göra så vi båda känner oss delaktiga i familjen.Jag i min och han i sin.Om han säger att något känns fel så löser vi det gemensamt och jag lägger ingen värdering i utifrån mig hur han känner utan får först och främst utgå ifrån hans känslor och sedan försöka bena ut det successivt.Jag tycker inte att jag har omänskliga krav.Respekt och prio på vuxna, barn kommer på prio två för om inte de vuxna drar jämt mår inte heller barn bra.Och ja, det gäller mitt egna barn också.
    Ja ok, ja han var kanske så glad över att äntligen få träffa sitt äldre barn igen att han glömde...Vem vet.

    "Jag vill vara vuxen med honom och göra så vi båda känner oss delaktiga i familjen.
    Jag i min och han i sin."

    Du vill att ni ska kunna vara vuxna och känna er delaktiga i familjen, men i era egna familjer...

    Ekvationen går inte ihop.

    Ni kommer inte att kunna få en gemensam fungerande familjekontallation sålänge du ser det som att ni har olika familjer på det viset.

    Jag flrstår att du tycker att det är jobbigt att världen "kretsar" kring någon "utomstående" varannan vecka, men samtidigt så måste ju vardagen anpassas lite efter bonusen också under pappaveckorna.
    Men samtidigt så verkar du kräva att det mesta ska kretsa kring ditt egna barn.
    Jag kan väl ha läst in mer än nödvändigt i dina inlägg dock.

    Jag tror att jag förstår hur du menar även om jag långt ifrån delar din värdering när det kommer till bonusbarn.
    Men det finns nog ärligt talat inte mycket att göra åt detta mer än att du pratar med din sambo om hur du känne och hoppas på det bästa.
    Apprentice Moraltant *back in action*
  • Mamsis

    Hmm, läste inte hela tråden men undrar i mitt stilla sinne varför han inte får hitta på något med sina barn utan dig? Visserligen borde han har talat om för dig att de skulle iväg och bada och vill du att vi väntar på dig?

    Men nu gjorde han inte det och det kanske är det du ska fråga? Varför han inte gjorde det och om han kan tänka sig att göra det nästa gång för det skulle få dig att känna dig som en fullvärdig medelm av familjen.

  • snuttizan

    Kan inte för mitt liv begripa hur du kan känna konkurrens gentemot ditt bonusbarn, självklart att sambon din fokuserar på sitt barn den veckan denne är hos er och vill nog kompensera för den tid han missat föregående vecka..
    Det är tufft nog ändå för ett barn att anamma nya familjer på båda hållen så tror det skulle vara bra för dig att vara lite mera ödmjuk.
    Vem som ställer frågan rörande badandet kan jag tycka inte spelar någon större roll, att de gör något kul tillsammans känns mera relevant, blev kanske t.om något spontant så inget att hänga upp sig på.
    Det är ju bevisligen så att ditt sätt hittills att försöka få sambon att förstå dina känslor misslyckats så du skulle kanske prova en annan väg i så fall istället för att enträget trampa på.. Barn är heller inte dumma, vet iofs inte hur gammalt ditt bonusbarn är men denne känner säkert av din inställning, de är väldigt duktiga på sådant och hur lätt är det att komma en bonusmamma nära som varje gång man ses ser en som en inkräktare som tar plats när allt barnet vill är att umgås och ha kul med sin pappa.

  • Anonym

    Jag fattar verkligen inte varför du är sur. För att mannen tog med sig barnen och badade? Vad är fel?

  • Anonym (===)
    Anonym skrev 2009-07-01 04:04:56 följande:
    Jag fattar verkligen inte varför du är sur. För att mannen tog med sig barnen och badade? Vad är fel?
    Men gud, läs hela tråden. Om du inte orkar så skriv inget. Det står i tråden vad som är fel.
  • Venla
    Mittilvet skrev 2009-06-30 21:22:54 följande:
    Barnet är gemensamt vilket jag många stunder ångrar.Jag önskar att vi aldrig blev ett par men nu är vi det och jag tänker inte bli en bitter biomamma med barn som slängs hit och dit.Aldrig, aldrig, ALDRIG jag kommer fatta ett sådant beslut, jag kommer kämpa tills jag dör om jag så ska fortsätta spy känslomässigt varannan vecka tills det andra barnet slutar komma hem till oss.
    Ditt eget inlägg nr. 45. Du skriver själv att du ångrar....
  • Venla
    Mittilvet skrev 2009-06-30 22:23:58 följande:
    Du stavade fel.Du menar inse, inte anse.
    Nä, jag stavar inte fel. Jag menar anse, för det är det du gör. Du anser att alla andra är idioter.
  • Venla
    Mittilvet skrev 2009-06-30 23:10:07 följande:
    Bra, då önskar du honom kvar med min familj Sedan måste det vara tråkigt att döma folk du aldrig träffat som korkade, måste vara svårt att leva med att vara så inskränkt i sitt eget lilla liv men bara du trivs så är det bra för dig Sedan ser jag f.ö fram emot då min familj får vara vi utan att dras åt något annat håll
    Oj, vad du var vidsynt nu helt plötsligt. Du dömer ju oss andra i tråden som idioter fast du inte ens har träffat oss. Du anklagar andra för att vara inskränkta, men det är dags att du rannsakar dig själv. Många av dina inlägg går "stick i stäv" med varandra....
Svar på tråden Korkad sambo