• Mittilvet

    Mitt barns halvbror

    ...kallar mitt barn "brorsan" och det har börjat störa mig rejält nu.

    Visst, de är halvbröder men inte bröder, det är en jäkla skillnad anser jag.

    Jag är defenitivt inte släkt med det barnet och dessutom är han bara hos sin far halvtid, kan det blir mer uppenbart halvt än så?

    Nej.

    Har talat med sambon om detta och vi är oense, vet inte riktigt hur vi ska få flyt i det hela.
    Om det händer då och då gör det ingenting, men inte hela tiden och jag har sagt (till pappan) att det går jättebra att kalla det gemensamma barnet för sitt namn istället för att hela tiden själv säga och uppmutra hans barn sedan innan att säga "brorsan".

    Han vill använda "brorsan" lika mycket som jag inte vill det så vi har fastnat på något sätt.

    Och NEJ, jag kommer inte ändra min uppfattning gällande vem som är vad och jag kommer INTE låtsas. De är inte bröder, det är hur enkelt som helst.
    De är halvbröder, det är en jäkla skillnad.

    Sambon gick i taket när jag nämnde det, han har själv en värdering i att "halvbror" är negativt och oäkta.
    Men det är hans värdering, för mig är det fakta och jag anser att nu är det upp till min sambo att förmedla till sitt barn sedan innan att det är okej att ha en halvbror, det är inte något straff som han och folk i allmänhet verkar vilja få det till.

    Varför är det så tabu att folk är det de är, varför sätter man press på folk att de ska låtsas vara något de inte är?

  • Svar på tråden Mitt barns halvbror
  • Helle333
    Mittilvet skrev 2009-08-02 16:19:58 följande:
    ...kallar mitt barn "brorsan" och det har börjat störa mig rejält nu.Visst, de är halvbröder men inte bröder, det är en jäkla skillnad anser jag.Jag är defenitivt inte släkt med det barnet och dessutom är han bara hos sin far halvtid, kan det blir mer uppenbart halvt än så?Nej.Har talat med sambon om detta och vi är oense, vet inte riktigt hur vi ska få flyt i det hela. Om det händer då och då gör det ingenting, men inte hela tiden och jag har sagt (till pappan) att det går jättebra att kalla det gemensamma barnet för sitt namn istället för att hela tiden själv säga och uppmutra hans barn sedan innan att säga "brorsan". Han vill använda "brorsan" lika mycket som jag inte vill det så vi har fastnat på något sätt.Och NEJ, jag kommer inte ändra min uppfattning gällande vem som är vad och jag kommer INTE låtsas. De är inte bröder, det är hur enkelt som helst.De är halvbröder, det är en jäkla skillnad.Sambon gick i taket när jag nämnde det, han har själv en värdering i att "halvbror" är negativt och oäkta.Men det är hans värdering, för mig är det fakta och jag anser att nu är det upp till min sambo att förmedla till sitt barn sedan innan att det är okej att ha en halvbror, det är inte något straff som han och folk i allmänhet verkar vilja få det till.Varför är det så tabu att folk är det de är, varför sätter man press på folk att de ska låtsas vara något de inte är?
    Detä r lustigt det här med hur olika vi ser på vad som är en familj. När någon frågar mig hur många syskon jag har så säger jag att jag har 4. Det är bara ett som är biologiskt. Två äldre styvsyskon som jag haft i mitt liv sedan jag var 7, idag är jag 27, dem räknar jag in som syskon. Sen har jag och söstra mi en killkompis vi känt sedan han och min syster (dem är jämngamla) var bebisar, jag ser honom som min bror eftersom vi vuxir upp som syskon.

    Jag har inte fått någon som helst press på mig om att kalla dessa personer för mina syskon utan det känns helt naturligt för mig, det kanske gör det för ditt barn också. Jag skulle inte orka håll på och gå runt och presentera mina syskon som det här mitt biologiska syskon, det här är mina två styvsyskon och det här är killen jag och sysran vuxit upp med som syskon fast han är inte ens ingift eller nånting.

    Varför är det så viktigt för dig att din son just ska anamma DINA tankar och känslor och inte sin fars tankar och känslor? Skulle du föredra att barnen avskydde varandra? (det var situationen mellan mig och mina två yngre styvsyskon som jag inte räknar som riktiga syskon ännu eftersom vi inte har någon bra relation. Under fem års tid så sa vi tre inte ett ord till varandra (jag och mammas killes två barn) gissa om våra föräldrar led av det.
  • SeTa

    Jag tycker ditt sätt att resonera är vidrigt, Ts. Faktum är att jag högaktar din man för att han inte bara håller med dej. Själv hade jag _aldrig_ valt att skaffa barn med en person med ditt synsätt.
    Mina barn är alla bröder. Oavsett om de har samma pappa eller inte.

  • Anonym (va?)

    Men snälla! Du kan väl ändå inte "prata med sin sambo" om detta. Spelar inge rll vad du säger om hel -och halvsyskon till honom. Han har väl ändå två HELSÖNER?

  • Anonym

    De ÄR bröder oavsett vad du vill kalla det. Förr ansågs barn med samma mamma som helsyskon och barn med samma pappa som halvsyskon. Sen blev det halv av alltihopa och ja eg är de ju halv, men varför försöka så split mellan bröderna bara för att du inte blev på smällen först med din man?

  • MammatillO

    Jag personligen tycker det är FULT att kalla det "Halvbror"...

    dom är ändå syskon hel/halv spelar väl ingen roll dom är ändå syskon har bara inte samma mor /far.

  • Lindadjo

    Hör denna tråd hemma i sandlådan eller? Det låter ju som ett sjukt skämt!! Jag upphör aldrig förvånas över alla typer (ja, för det är ju faktiskt så!) som hänger här på FL. *skakar på huvudet*

  • PetraD
    Mittilvet skrev 2009-08-02 16:32:42 följande:
    Antingen är man helsyskon, halvsyskon eller inte syskon öht.Är det verkligen så svårt?Jag kanske borde blivit något ännu mer välbetalt i mitt liv, jag verkar ha en hel del kunskap och insikt de flesta saknar och jag har inte ens läst vidre Vilket slöseri egentligen.
    så de som är syskon med samma mamma och pappa ska man gå runt och presentera som "det här är mitt helsyskon", man säger väl alltid det är mitt syskon. oavsett hel eller halv. sen om någon frågar om det är hel eller halv är en annan sak
  • Thats me

    Alltså, jag måste säga tt jag undrar hur 17 du tänkte när du träffade en man med ett barn sen innan..

    Om ´du nu har det seendet på halvsyskon som du har så borde du tänkt efter innan du valde en man med barn innan..

    Jag tycker faktiskt synd om både ditt barn, din mans tidigare barn och din man..

    Jag hade aldrig accepterat ditt beteende..


    Har man ingen karaktär, får man skaffa sej levnadsregler !!!
  • PetraD
    Kya skrev 2009-08-02 16:34:50 följande:
    nej, i vilket fall är man släkt. man är bröder oavsett om man är halv eller helbröder. att säga att man är halvbröder är bara för att klargöra att man inte har samma förälder på ena sidan. man har fortfarande samma förälder på andra. man delar DNA, har samma gener. alltså är man bröder.
    bra skrivet/förklarat
Svar på tråden Mitt barns halvbror