Problem med sköldkörteln? Del 15

Man börjar med 25 ug/dag för att inte chocka kroppen. Ibland får man börja med 50, men jag vet flera som fått hyper symptom då och det är värre än att ta det försiktigt. Jag tror inte du behöver vänta 6 månader på att dina värdenska bli ok. Vad jag menade är att det kommer nog ta så lång tid innan du du är helt återställd. Eftersom du är i början av sjukdomen så har du inte utvecklat alla symptom och det är positivt. Räkna med att du kommer må bättre efter nästa höjning när det gått 3-4 veckor på den dosen. Värdena stiger ganska snabbt och blir bra men det tar tid för kroppen att återhämta sig. Den har ju gått på sparlåga ett tag och det tar tid att återhämta energin. Har du inte helt tokiga värden så tror jag nog du lär få klartecken ganska snabbt för bebisverkstan Blir du gravid kommer du dock få öka din dos levaxin ytterligare och ta regelbundna prover för att kolla att hormonvärdena är ok. Jag tror din sköldkörtel är viktigast just nu. Utan en fungerande sådan riskerar du att antingen få ett handikappat barn eller missfall om du skulle bli gravid nu. Eftersom du är under behandling ökar dina chanser markant att det ska ta sig och gå bra. Men tyvärr kan man inte påskynda det hela. Jag förstår mer än väl din ångest och oro för att inte hinna i tid och du är inte ensam om att vara den sitsen. Vi hoppas alla som vill bli gravida hinner och lyckas trotts dessa problemen som sköldkörteln bidrar med när den strular.

Mvh PB

Ja det är bara att försöka ta det lungt även om det är svårt då klockan tickar...

En undran bara skulle det hjälpa att ta sömntabletter iaf de dagar jag är ledig för en chans att kanske få sova lite mer de dagarna. Eller det kanske vore bra om det går ta en tupplur på dagen, har hållit mig vaken de dagar(helger) jag ibland blivit så trött för att kunna somna i bra tid på kvällen, men kanske ej skall kämpa emot då. Har det någon betydelse för hur mycket man sover för hur man mår. Är det viktigt att vila mycket men jag är ju inte så himla trött om dagarna som jag förstått att andra är, så jag tror ju att det är bra med lite promenader.

Den 24 på morgonen bär det av till familjen i Norrland och kommer vara där i 10 dagar, skall bli trevligt, fast julen har blivit jobbigare med åren, man blir så påmind om att inte ha en egen familj vilket är något jag så vill ha. Och syrran och hennes sambo fick sitt andra barn för tre månader sedan och jag känner en avundsjuka där...att hon har det jag aldrig kommer att få...jobbig känsla som ej känns helt ok att känna...Jag får passa på att vila mig då jag är uppe och jag längtar så efter min systerdotter som är nästan 2,5 och ett riktigt charmtroll och att få träffa lillkillen också.

Sedan tar mitt uppdrag tar slut den 18/12 så om det skulle dröja en längre tid innan ett nytt får jag väl passa på att vila.

Jag kan bara tala ur min egna erfarenhet och det är den att behöver man vila så ska man göra det när man har hypotyreos. Man bara biter sig själv i svansen och orkar mindre om man inte gör det. När jag var som sjukast sov/vilade jag 20 av dygnets 24 timmar. Efter ett tag orkade jag vara uppe mer och behövde kanske bara sova vid två tillfällen på dagen och då bara någon timma. I våras var jag så pigg att jag endast behövde sova vid enstaka tillfällen men oftast behövde jag vila en timma mitt på dagen. Idag orkar jag vara vaken de flesta dagarna och det är sällan jag behöver vila.Men jag blir fortfarande lätt trött och orkar inte lika mycket som förut. Ex idag så var vi på julmarknad och efter ca en timme där så var jag väldigt trött i kroppen. Men jag orkade bita ihop och behövde inte gå hem för att vila. Visst det går inte lika fort som tidigare när jag var frisk, men nu orkar jag i alla fall vara med de flesta gångerna. Även om jag nu sitter och gäspar stort och kommer sova som en stock inatt.

Sen ang avundsjukan så tror jag inte det är riktigt rätt ord. Jag skulle mer vilja säga att det är en sorg över att du själv ännu inte lyckats få det din syster har. vilket är något du både längtar efter och hett önskar. Man får tycka att livet är fördjävligt och orättvist men för den delen kan jag inte tänka mig att du missunnar henne hennes två barn, de har ju en liten del av dig också i sig. Så att det värker i hjärtat på dig tycker inte jag är konstigt och säkert inte din syster och övrig familj heller. Kanske hjälper det att prata med dem om det så de förstår dina känslor.

Kram PB

helvete,

verkar som om mina sköldkörtelvärden håller på att ge oss vårt femte missfall. Jag hade 50 mikrogram som dos och innan graviditeten var jag nere på 0.64. Gyn tog prover knappt en vecka efter plusset och meddelade sedan att jag skulle höja till 75 mikrogram.

Efter det har vi sett hjärtaktivitet på en liten ärta på VUL. Men, ärtan var lite för liten för sin ålder.

Idag fick jag veta att mitt TSH var 3,7 när jag fick höja dosen. 3,7 är alldeles för högt för mig så jag borde ha högre dos. Eller automatiskt öka dosen så fort jag plussar. Tror det är därför den inte har växt som den ska.

Något som vet något om detta? Kan embryot sätta fart igen om man ökar levaxindosen?

Hoppas att det inte gick som befarat... en otrolig påfrestning att genomgå missfall för missfall... Tänker på dig!

Har du ätit levaxin länge?
Jag har fått för mig att det kanske snarare handlar om att kroppen hunnit återhämtat sig ordentligt när man blir gravid än om att man får ett ökat TSH-värde tillfälligt i början av graviditeten?? Men jag vet inte.... och det är säkert individuellt.

Kan bara referera till mig själv. Hade ok värden när jag blev gravid men fick ändå missfall. Då hade jag inte ätit levaxin mer än ca 6 månader och kände mig inte heller helt återställd i kroppen.

Ytterligare ett år senare hade både jag och värdena varit stabila en längre tid och denna gång har allt gått bra med graviditeten. Även om mitt TSH steg under den första tiden, till 3-4, och vi fick öka dosen levaxin.
T4-nivåerna låg dock inte så lågt vid någon mätning, så vi hann förhoppningsvis öka dosen innan barnet fått för lite ämnesomsättningshormon. Jag har inte fött mitt barn ännu och är såklart orolig att det inte är friskt, men graviditeten har fortlöpt helt normalt och det var relativt lätt att hitta rätt dosökning av levaxin.

Soffeli - vi hinner inte vänta. Jag fyller snart 39 och vi har försökt bli föräldrar i fyra år. Jag har fått levaxin sedan i juli. Blev gravid då direkt, men ingen kollade hormonerna. Fick missfall efter att ha sett hjärtaktivitet. Denna gången vet jag att värdena var bra innan jag blev gravid. Tyckte det var så konstigt att TSH sköt iväg med en gång sedan jag plussat.

Tänker oxå på dig feia. Jag är osäker på det där med TSH och hur det höjs under själva graviditetens början. Men jag håller tummen hårt för att det går vägen. Förstår att ni inte hinner vänta, vi sitter i precis samma sitts förutom att jag för tillfället är förbjuden att bli gravid då jag haft cellförändringar. Först i mars april vet vi om vi kan köra på ordentligt. Tyvärr verkar det som om jag inte kommer hinna få möjlighet till ivf på grund av min ålder utan blir det tal om det så får vi betala det själva *suck* i Stockholm har de gränsen 39 år men här är den 38.... Jag hoppas dock att allt ska stabilisera sig så pass att det går den naturliga vägen innan det är försent.

Hur som helst om det inte går vägen så verkar du ju inte ha helt svårt för att bli gravid. Hoppas verkligen att det blir som ni önskar nu, men om det går åt skogen så hoppas jag att ni orkar försöka igen(det måste vara skitjobbigt att gå igenom missfall på missfall) och då öka levaxinet direkt vid plussandet precis som du själv var inne på.

Stor kram från mig/PB

Det är helt normalt att TSH skjuter i väg i början av graviditeten. Själv kom jag till MVC under kanske v 5-6 och då hade mina värden blivit katastrofala så de dubblerade min dos till 200 mg.
Nu vet jag inte vilka värden jag hade för de sa de ju såklart inte och jag fråga inte, dum som jag var.
Men nästa gång jag får pluss tänker jag inte vänta en dag innan jag ökar dosen. 

PB - ja, det är hemskt att jagas av den där förbannade klockan. Det här är en IVF-graviditet. Vi betalar. Tror inte jag hinner fram i kön till 39 (vi är Stockholmare). REkommenderar att du försöker köpa trepack med en gång. blir oftast billigare så. Hoppas att dina cellförändringar endast är ett minne blott och att du blir gravid bums sedan!

Jmia - om det skiter sig denna gång gör jag likadant - höjer dosen direkt oavsett om någon läkare okejat.

Imorgon ska jag till endokrin, wish me luck. Sitter här o knåpar på min anamnes. Undrar om han kommer fnysa åt mig eller om jag får ngn hjälp.