Tråddödare forts....

Ja, man måste åtminstone försöka känna efter igen innan man förkastar idén

Grejen är att jag HATAR glasögon nåt enoooooooooooooooooooooooormt ( brukar använda linser ) men har varit för lat på sistone så jag måste skaffa en ny glasögon och vill ha en som syns så lite så möjligt. Den andra finns i färgerna rosa och blå. Beställde hem provbågar men beställde bara hem den lila och min man tycker den är för barnlig/flickaktig och jag tycker den är urgullig på mig så jag vet inte........ska se om jag kan beställa hem den blåa och prova den också. Priset var ju jättebilligt också. Var inne på synoptik och samma båge skulle kosta runt 3000kr men om jag beställer via nätet så går den på 1000kr. Måste ha index 1.67.

Jag vill så gärna flytta till USA men efter 11september så har allt blivit svårare tyvärr :( Även om maken inte kommer ha svårt att hitta jobb så vet inte jag vad jag ska göra där borta.

Hm, jag är mer "Power of momentum" typen och om jag finner mitt glas halvtomt går jag genast och fyller på.Kan inte leva med haltomma glas, går inte...Men vi har alla olika preferenser, för en del kan det säkert fungera att känna sig för, tänka efter och sedan göra en ny bedömning Men då tycker ju jag att man ska tänka efter på allt bra man har, så att man återkallar den där halvfulla känslan (tolka nu inte fel på halvfull)

Skotta snö....faan vad jag är trött på det...NÄSTAN så trött på det så att jag skulle kunna tänka mig att bli ihop med vem som helst bara för att få hjälp med det...men bara NÄSTAN (!!!)Spenderade nästan 5 timmar i morse med att skotta..o då har jag bara skottat på parkeringen, utanför farstukvisten o till vedförrådet...resten är kvar. Armarna gav upp till sist så då gav resten av mig upp med.Annars så är det ok...kämpar på o hoppas på något positivt...

Ja, jag glömmer oftast bort hur mycket tålamod han har. Jag erkänner att jag inte har världens bästa humör. Jag kan va otrolig svår och leva med. Han hade ordnat med allting så igår kändes det bara helt rätt och berätta allt för honom. Trodde han skulle flippa ur men det gjorde han inte alls. Han blev tårögd, jag kände hur det verkligen brast där inne på honom samtidigt som man kunde se i hans ögon hur ilskan växte men han sa inget...när jag hade berättat klart så tröstade han mig utan att säga ett ord. Att jag kunde ha så fel om honom i alla dessa år och gå runt och bära på allt ensamt känns så dumt just nu men jag är glad att jag berättade.Man tänker väl alltid på livet. Hur det ska bli, vart man är på väg. Du har det väl ganska svårt just nu med tanke på allt som kommer förändras för dig så det är ju inte konstig att du tänker extra mycket på ditt liv just nu. Önskar dig lycka till med allt och att du väljer det rätta valet som känns okej för dig. Puss.

Näe...tyvär inte...O grannen (ganska överviktig, inte snygg o dessutom gift..) vill jag inte be om hjälp heller...känns som om man skulle utnytja dem på något sätt...sen så känns det otroligt skönt faktiskt att kolla på allt ( när det är klart...inte innan..) o veta att man fixat allt själv

Nä vänner, nu är det vika tvätt som gäller och sedan är det dags för tvagning och manikyr och pedikyr (brukar fixa händer och fötter på helgen ) Och sen kan jag förhoppningsvis få sova några timmar också Puss och kram allihop!

halvfulla glas (upplevelsen är ju inte fel, men synsättet ska ändras!), snöskottning (skööönt att ha lägenhet!), flytt (utomlands vore inte fel ett tag!) och glasögon (jag älskar glasögon!) -vad mer har jag missat?inget snusk ikväll?(lite mer på banan, försöker att inte tänka på allt jobbigt.)