Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Ting: Jag fick inga buksmärtor eller började blöda av metrotrexat.. Men jag tror att alla reagerar olika och de varnar ju för att man kan få lite ont i magen osv. Det är inget farligt, ta en värmekudde på magen och försök att distrahera dig lite så att du inte "känner efter" hela tiden.

Nu är jag på Sahlgrenska, opererad och klar. Det känns både bra och förjävligt .
Jag var ju tvungen att göra detta, man får ju påminna sig att ens hälsa och att finnas där för sin son och familjen trots allt betyder mer än ev syskon.

Jag ger dock inte upp. Sitter redan och googlar på olika ivf-kliniker. Sambon gav klartecken till att köra vidare med det så fort jag är redo. Man behöver ju läka först och försöka samla tankarna. Går man privat så brukar det ju inte vara några väntetider. Läkaren sa att vi även har de bästa förutsättningarna att lyckas med ivf eftersom det inte är något egentligt fel, förutom att jag saknar äggledarna då.

Sambon och sonen var här med laptopen fullladdad med filmer, internetdongeln, tidningar och lite choklad så nu blir det film och försöka vila.

Har haft rätt ont men fick precis en spruta i låret med ketogan som smärtlindring.. Bästa med att ligga inne är att sjukhuset har "all the good shit"

Kram på er!

Tack för att ni delade med er om hur ni mår. Det känns på något sätt ändå skönt att veta att det finns flera i samma situation, det gör att jag känner mig mindre ensam i det här och den här tråden hjälper faktiskt mer än jag trodde den skulle göra.  Så tack för att ni ville dela med er!

Mika:
Blir så ledsen när jag läser ditt inlägg, önskar att det vore nåt jag kunde säga mer att aldrig sluta hoppas. Tror och hoppas att allt kommer att lösa sig för dig.

Ting:
Jag fick en spruta den 1 sep, värdena gick ner som de skulle så jag behövde bara ta en. Mådde inte alls illa av sprutan men blev däremot väldigt matt. Fick sprutan en onsdag och den helgen orkade jag ingen och sedan blev det gradvis bättre. Jobbade hemifrån delsvis måndag och tisdag och från onsdagen jobbade jag som vanligt. Hade väldigt ont i magen från dag 3-4 och framåt. Det värsta släppte efter nån vecka tror jag. Blödde hela tiden tills mitt hcg var under 5.

Angående hur farligt det är och hur länge man ska vänta innan man blir gravid igen så frågade jag det på mitt sista telefonsamtal med Sös. Jag har fått höra allt möjligt om hur länge man ska vänta m.m. så nu frågade jag och fick svar från självaste överläkaren på Avd. 72. Svaret jag fick var att dosen är så pass liten att den går ur kroppen på nån dag eller så. Risken att något ägg skulle skadas är minimal men om man vill kan man vänta en mens eller två för att vara säker. Anledningen till att vissa säger att man ska vänta i 3 mån är att, när man får metatrexat mot andra sjukdomar, så är det mycket större dos under längre tid. Då måste man vänta i tre månader då det finns risk för fosterskador.

Hoppas ni alla får en trevlig helg!

Tack acinna, jag känner mig redan mycket piggare! Har jobbat på ordentligt de senaste dagarna och har inte ens haft tid att sitta vid datorn. Det är så himla skönt när man känner att energin kommer tillbaka!

Och kul acinna att fått mens! Det är ju inte så ofta man är så glad över att den kommer! Jag hoppas du blir den första som har någon solskenshistoria att berätta!

Ting och Shibby, krya på er ordentligt! Tycker ni verkar starka båda två! Shibby, som du säger, den egna hälsan är viktigast! Även om det är helt ok att bryta ihop ibland…

Mika, …blir så ledsen när jag läste era meddelanden…hoppas du kan få hjälp med någon lösning från ditt gynekolog på måndag…håller tummarna!

Ewaulrica! Tur att det finns historier som din som lättar upp! Hoppas verkligen det går vägen på fostervattensprovet! Förstår du är nervös! Håller tummarna för dig och din bebis!

Trevlig helg till er alla!

Shibby77: Tänker på dig, och hoppas att du snart mår bättre!