Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Efter mitt X hade jag extra ont vid ägglossning på den sidan nästan ett år efter och även när jag väntade sonen och livmodern växte så kände jag av det. Jag gissar att det berodde på lite ärrvävnad som det stramar i. Däremot nu senaste åren har jag inte känt av det heller vid ägglossning

Vilket jävla helvete det är ibland alltså. Nu kommer världens längsta historia. I april 2008 föddes mitt första barn, en perfekt pojke. Oplanerad graviditet men välkommen och oerfaren som jag var fanns aldrig nån oro för att nåt skulle gå fel. När grabben var ett år ungefär blev jag gravid igen trots p-ring. Detta visade sig vara MA. Då sjukvården tabbade sig en del så hamnade jag på sjukan tre månader senare med fosterrester kvar i livmodern och ett rent helvete innan jag var frisk igen. Fick ingen mens efter detta och drygt två månader senare kunde man konstatera ytterligare en graviditet. Den här gången en ofostrig sådan. Tre månader senare blev det ett spontant missfall och jag ville bara dö, kändes som att jag aldrig skulle kunna få fler barn. Fyra månader senare fick jag ett plus på stickan och gick nästan upp i atomer av oro. Den här gången gick det bra och min andra perfekta son föddes i februari 2011. 2012 separerade jag och barnens pappa och ganska snart träffade jag en ny man som dessutom redan hade en dotter. Vi gifte oss i höstas och ville gärna ha ett gemensamt barn också. Blev gravid på första försöket. Missfall i december. Blev gravid igen på en gång och nu slutade det med x,sprucken äggledare och akut operation i förrgår. Jag orkar inget mer. Inte en enda gång har någon inom vården frågat hur jag mår eller om jag behöver komma och prata med någon. All information är bristfällig och det enda jag fått förklarat för mig är att jag är "överfertil" och att jag antagligen kommer få många missfall innan det blir nån bebis igen. Är risken stor för att få x igen när man haft det en gång? Hoppas nån orkar läsa allt jag är bara trött på allt nu. Vill aldrig mer ha sex!

Freakofnature: jag känner verkligen med dej och jag beklagar verkligen allt det du behövt gå igenom. Tyvärrr är risken för ett X igen ganska stor om du drabbats av det tidigare. Så sa iaf sjukvården till mig och det är även vad jag läst i efterhand.
För min egen del verkar det typ omöjligt att bli gravid igen efter xet så (har iaf inte lyckats än) så kanske din "överfertilitet" lugnar ner sig lite nu? Man kan ju bara hoppas att den blir mer "normal"!
Vad det gäller sexet så förstår jag dig fullständigt!!! Men det e ju så värt det om det skulle lyckas! Så kör på ett tag till så tror jag lyckan och lusten kommer till er snart :)

Kingston hur länge har ni försökt?

Jag förstår att det måste vara jättejobbigt för dig freakofnature. Tyvärr är det ökad risk att man drabbas igen om man redan haft utomkvedeshavandeskap. Blir du gravid igen ska du be gyn om att få komma på en tidig kontroll för att se om det sitter i livmodern.

Freakofnature: jag kände som du, att man blev hemskickad utan större engagemang. En klapp på axeln och "lycka till"....
Men det blir kanske så när man ser samma saker dagarna i ända?! :S
Klart att man är fullkomligt livrädd för en graviditet (det är iaf jag) och det vore ju en mindre katastrof om man blev med andra äggledaren också!!
Men man måste ju våga för att vinna. Vi vill ju gärna ha ett litet syskon till vårt tidigare barn. Och om det inte går, vi har försökt snart 6 månader efter mitt X, eller om man nu blir av med andra äggledaren så finns ju alltid IVF. Där har ni dessutom lite tur som inte har några gemensamma barn... Då får ni ju hjälp gratis till en början (lite beroende på hur gamla ni är osv).