Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Den kom visst igång tillslut..

Kom på att jag desutom får väldigt ont i min högra äggstock när jag har ägglossning. Vilket jag inte känns innan mitt X.

Ett X kan verkligen ställa till med mycket, även långt efteråt..

Första gången på 6 månader sen dom tog bort min vänstra äggledare känner jag inte ägglossningen men fick kollat i måndags och jag har ägglossning på höger sida denna veckan så jag hoppas att det ska lyckas nu.

Min mens beter sig också konstigt och jag har ju inte tagit bort nån äggledare utan allt är kvar. Så skumt, cykeln har blivit kortare än förut och jag blöder mindre (vilket i och för sig är väldigt skönt!).  Undra hur lång tid det kommer att ta innan kroppen blir som vanligt igen. Däremot så känner jag inte ägglossningen alls.

Länge sen jag skrev nu.. har varit inne o läst vad ni skrivit.. tycker d är så tråkigt att vi alla ska behöva vänta så länge på våra plus....d ÄR våran tur nu!!!!!! Jag har äl om en vecka... så jag hoppas d ska ta sig då.

Motgångarna är många för mig just nu. Jag har en  reumatisk ryggsjukdom som just nu är väldig aktiv... varit inne i ett skov nu i 2 veckor. Legat på soffan hela dagarna o bara gått till toa med hjälp av kryckor.. jag skirver dessutom min c-uppsats, vilket inte är lätt i liggande läge.. så dessa två veckor har varit jättetuffa... gråtit och deppat varje dag. Eftersom jag o sambon planerar barn kan jag inte få andra mediciner än värktabletter.... så jag måste verkligen bli gravid snart... jag mådde mkt bättre i somras då jag var gravid,..

Så nu beställer jag ett plus.. hoppas den övre makten hör mig... samtidigt passar jag på att beställa plus till er oxå... nu ska d bara gå!!!! lycka till alla som har äl o bim i dagarna... kram

Jag vill bara förtydliga att jag inte är hatisk på ngt sätt mot folk som är gravida, har en kollega som går omkring med en kula på magen nu och vi blev gravida samtidigt. Så jag hade varit lika långt gången som hon om det hade gått vägen - men jag känner inget agg mot henne, kanske för att hon inte pratar så mkt om sin graviditet på jobbet. Däremot mår jag dåligt av att höra folk prata om ultraljud de gjort, att de känner sparkar och att allt är så rosenskimrande på något sätt. Jag vill inte höra. Det beror nog mest på att jag har insett att jag inte kan bli gravid utan ivf, och det får jag inte hjälp med som ensamstående i Sverige - vilket har gjort allt oändligt mkt svårare. Jag kan inte försöka varje månad, för att ha en chans att lyckas alls måste jag först spara ihop 50 000 och åka till Danmark för ivf..
Dessutom lämnade jag ett bra förhållande i våras enbart pga att jag inte ville vänta med barn, och så blev det såhär. Det har varit ett extremt tufft år, men jag vet att ni är många med mig som har varit med om liknande och det känns skönt att få skriva av sig här ibland.

Kram

Mika: *kram* Hoppas att det löser sig, och det snart!!!