• Lady Dahmer

    Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!

    En vännina till mig fick en sarkastisk kommentar om inköpet av Hello Kitty-prylar till sin pojke. "Jag undrar om du skulle klä din dotter i Hello Kitty? Eller är det enbart reserverat för pojkar, allt i jämställdhetens namn"  

    Och jag började fundera på vad som sagts.

    I "jämställdhetens namn" så är det omöjligt att göra lika så länge som omgivningen har olika förväntningar och bemötande på pojkar och flickor. En pojke i Hello Kitty uppmuntrar inte det sockersöta tjejiga och det sänder inte budskapet att "det här är en typisk pojke!" 

    När jag köper kläder till Ninja så är det med omsorg och eftertanke
    . Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter".

    Hade jag däremot fått en son så hade jag gjort tvärtom. Jag hade antagligen frossat i gull-gull, rosa och Hello Kityy och jag hade avstått från de mer dova färgerna (t.ex vissa av fem myror-kläderna som Ninja har)

    Detta är en del av vad man kallar "kompensatorisk pedagogik" vilken innebär enkelt att man medvetet försöker kompensera där det finns brister och motverka det traditionella könsmönstret.

    Hon kommer ju att få tillräckligt med uppmärksamhet utifrån sitt kön utan att jag behöver förstärka det.


     
    Det är också därför jag uppmuntrar hennes mindre "tjejjiga" kvalitéer (om vi nu ska envisas med att sätta ett kön på mänskliga egenskaper) som t.ex att ta plats, att höras, att synas, att busa, vara fysisk osv. (Jag vet att jag gjort mitt jobb då hon vrålandes brottar ner kusinen i leken)

    Men det handlar inte inte om att pojkar inte ska få leka med bilar eller flickor inte leka med dockor som många verkar tro. Och det handlar inte om att flickor inte ska tillåtas vara mjuka och tysta eller pojkar högljuda och busiga.

    Syftet är ju att stimulera barnet så att de överskrider de traditionella gränserna och ge dem möjlighet att utveckla samma förmågor oavsett kön.

    Tanken med den kompensatoriska pedagogiken är att alla barn ska få träna och utveckla förmågor för ökad självständighet och samhörighet. Traditionell uppfostran ger ju i allmänhet flickor mer av samhörighet och pojkar mer av självständighet.

    Hade jag haft en son så hade jag gjort tvärtom. Då hade jag dämpat det mest "pojkiga" och uppmuntrat det känsliga, det lugna osv.

    Omgivningen kommer ju liksom uppmuntra det könsstereotypa tillräckligt och på så sätt skapar man en balans.

    I jämställdhetens namn.

    (givetvis ska man ta hänsyn till individen. Det finns ju tysta känsliga pojkar och de behöver inte tystas mer, och samma sak med flickor. Man får titta till barnets behov och det bemötande barnet får av omgivningen)
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-20 12:15
    ... eftersom att många här inte verkar fatta att det inte handlar om tvång eller om att vägra sitt barn nåt så förklarar jag för femtioelfte gången:

    Ninja är två bast. Hon kan inte välja kläder själv. Nej, jag tänker inte låta na röja loss på hm för då skulle hon välja vuxentrosor och hattar.

    När hon får en egen vilja så kommer jag givetvis bejaka den. INOM RIMLIGA GRÄNSER. Vill hon ha en tjejig tröja så kommer hon få det och vill hon ha klänning så är det ok också.

    Men nej hon kommer inte få ha klänning varje dag till dagis/skolan , och nej hon kommer inte få bestämma och styra över klädinköpen.

    Men det går att komprimissa utan att göra våld på barnets personliga utveckling och smak.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-21 12:29
    för er som är nyfikna på att läsa och förstå mer om hur man tänker när man kompenserar:

    www.jamstalldskola.se/index.shtml
  • Svar på tråden Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!
  • Vronka
    Helene OSV skrev 2010-02-20 13:03:05 följande:
    Tycker inte att man ska sträva efter att vara helt könsneutral. Man ska ju ge dem möjlighet att välja själv och då är det ju jättebra att det finns allt möjligt att leka med. Vi har alltid haft både dockor och bilar, klossar och pussel, köksgrejer och doktorsgrejer, osv, osv. och barnen har lekt med allt! Bilarna tillhör absolut inte bara Valter (de flesta är Sigrids) och alla barnen har minst två dockor var. Sen ser jag inte på dockor som "tjejleksaker" och bilar som "pojkleksaker" utan det är leksaker helt enkelt. Som alla leker med. Valter kan ju leka pappa likväl som Olivia och Sigrid kan leka mamma (eller tvärtom, man kan ju vara den man vill när man leker) och iaf i vårt hushåll är det jag, mamman, som kör bil och pappan som dammsuger.
    Hur då helt könsneutral? Fram tills han är två, eller åtminstone ett år, kommer han inte kunna säga så mycket själv, däremot kommer vi ju förmodligen märka vad som tilltalar honom och inte...
     
    Sen känner jag, efter att ha jobbat inom barnomsorgen, att väääldigt många barn idag har total brist på fantasi när det kommer till lek. Hur många gånger per dag får man inte höra "Fröken, jag har inget att göra", när man befinner sig i en jättelokal med alla leksaker ni någonsin kan tänka er och en fantastisk skog som man kan gå ut och leka i!
     När jag växte upp kunde vi nästan bokstavligen göra en höna av en fjäder, när det kom till lek. Vi behövde inga leksaker. Det räckte fullständigt med det som fanns tillgängligt+fantasi för att roa oss i timmar, för att inte säga dagar. Detta främjade verkligen våran kreativitet!!!
     
    Min poäng är att jag inte har för avsikt att köpa så mycket specifika leksaker till min son, utan vända mig till det som känns tillgängligt. Visserligen vill jag gärna att han ska bli stimulerad av olika färger och former, vilket jag tror är nyttigt, och har därför införskaffat ett babygym.
    I övrigt tror jag inte han behöver mer än en skallra kanske, sen kan han säkert nöja sig med det som finns tillgängligt. Vardagliga saker som en petflaska, handkrämstup, bok.. etc. Dom behöver, när dom är så små, få utveckla sin känsel, syn och lukt. Inte ha massa köpta skallror och tåg och klossar. Man kan väl stapla mjölkpaket?
  • My opinion
    Vronka skrev 2010-02-20 12:50:09 följande:
    har inte läst allt. Men jag förstår precis vad du menar! Jag och min karl har som mål att vara "könsneutrala" eller vad man ska säga, mot våran son som kommer till världen vilken dag som helst. Dvs, vi tänker inte bestämma åt honom hur pojkig han ska vara innan han ens hunnit bilda sig en egen uppfattning om vad han gillar och inte. Har köpt kläder nu i både blått och rött och grönt.  Tänker inte köpa bilar om han inte visar intresse för det, inte heller dockor om han inte visar intresse för det. Vill inte tvinga på honom saker, utan vill att han ska få möjligheten att tidigt välja själv vad som intresserar honom. Tänker att man nog kommer märka vilka färger han föredrar osv... Önskar han sig brandbilar i 2årspresent kommer han att få det, önskar han sig en docka får han det. Är det en helt galen inställning?
    Håller med och gjorde också så. Köpte kläder i alla färger men sedan började han äta fast föda. Då var det ett val mellan det praktiska och det färgrika. Fläckar syns mindre på mörka färger helt enkelt (nu menar jag permanenta fläckar annars bryr jag mig inte). När han inte fläckar ner kläderna lika ofta med sånt som inte går bort så får det bli hela regnbågen igen. Men just nu så är färgskalan väldigt mörk.

    Det är dock vissa praktiska problem med att köpa kläder till pojkar (och flickor) i de vanliga kedjorna om man inte gillar rosa och fluff fluff. Går man in på barnavd så hamnar man i det rosa helvetet. ca 80 % verkar rikta sig till flickor och 80% av det är rosa och sockersött. Tar man sedan bort det ned dinsney figurer så blir det inte mycket kvar.
  • Lady Dahmer
    NiXxI skrev 2010-02-20 13:20:11 följande:
    Eftersom jag skrev alla dina argument, så menar jag nog alla dina argument.
    jag förstår inte vad det är du inte förstår med dem..? vad är det som är oklart?
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • StoraD

    har bara läst TS


    Jag känner inte till "kompensatorisk pedagogik", men jag tycker att det låter rätt så rimligt. Varje dag bombarderas vi med förväntningar, de kommer via media, kompisar, förskolan, släkt osv. Vi ska vara på ett visst sätt, pojkar ska vara lite tuffa, leka med vissa saker osv. (hur många killar läser vårdprogrammet, och hur många tjejer läser fordonprogrammet? för att se vilka effekter dessa lekar har. Hur ofta hör vi en 14-årig kille säga "jag vill bli sjuksyrra"?)
    Dessa förväntningar begränsar min lille pojke, och det tycker jag är deprimerande! Mitt lilla barn ska vara helt fritt att välja själv - men som samhället ser ut idag så är han inte det! Och tror man att barn, eller vuxna, i dagens samhälle är helt fria att göra som de vill - så är man helt vansinnigt naiv!! Påtryckningarna är inte uttalade, men de finns där. Som förälder vägrar jag förstärka dessa förväntningar eftersom de begränsar honom - och jag vill att han ska vara så fri som möjligt i sina val! Det är jämställdhet för mig, det är viktigt för den personliga utvecklingen, och därför är det en viktig samhällspolitisk fråga. 
  • Lady Dahmer
    StoraD skrev 2010-02-20 13:47:52 följande:
    har bara läst TS Jag känner inte till "kompensatorisk pedagogik", men jag tycker att det låter rätt så rimligt. Varje dag bombarderas vi med förväntningar, de kommer via media, kompisar, förskolan, släkt osv. Vi ska vara på ett visst sätt, pojkar ska vara lite tuffa, leka med vissa saker osv. (hur många killar läser vårdprogrammet, och hur många tjejer läser fordonprogrammet? för att se vilka effekter dessa lekar har. Hur ofta hör vi en 14-årig kille säga "jag vill bli sjuksyrra"?) Dessa förväntningar begränsar min lille pojke, och det tycker jag är deprimerande! Mitt lilla barn ska vara helt fritt att välja själv - men som samhället ser ut idag så är han inte det! Och tror man att barn, eller vuxna, i dagens samhälle är helt fria att göra som de vill - så är man helt vansinnigt naiv!! Påtryckningarna är inte uttalade, men de finns där. Som förälder vägrar jag förstärka dessa förväntningar eftersom de begränsar honom - och jag vill att han ska vara så fri som möjligt i sina val! Det är jämställdhet för mig, det är viktigt för den personliga utvecklingen, och därför är det en viktig samhällspolitisk fråga. 
    hurra!
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • cookie dough

    Jag ser inte nödvändigtvis någon koppling mellan kläder och uppfostran. Det viktiga för mig är att jag är lyhörd för mitt barn, och ger henne alla möjligheter att utveckla just sin unika personlighet.


    Att jag sedan tycker kläder är otroligt roligt, och gärna köper söta klänningar och dyra designerplagg till dottern har inte med hennes uppfostran att göra det minsta. Det enda viktiga när det gäller kläder är att de är bekväma, funkar att leka i och att hon inte behöver vara rädd om dem, tycker jag.
    Är det verkligen så, att folk som automatiskt behandlar pojkar och flickor olika helt plötsligt behandlar dem lika så länge pojken har en rosa tröja och flickan en blå, så att säga? Eller sitter könstänket djupare rotat i dessa människor än så, tror ni? Det tror iaf jag.
    Oavsett vilket, jag säger som Dr Phil: Du är inte ditt barns enda förebild, därför måste du vara deras bästa förebild.
  • LindaJohansson81
    StoraD skrev 2010-02-20 13:47:52 följande:
    har bara läst TS Jag känner inte till "kompensatorisk pedagogik", men jag tycker att det låter rätt så rimligt. Varje dag bombarderas vi med förväntningar, de kommer via media, kompisar, förskolan, släkt osv. Vi ska vara på ett visst sätt, pojkar ska vara lite tuffa, leka med vissa saker osv. (hur många killar läser vårdprogrammet, och hur många tjejer läser fordonprogrammet? för att se vilka effekter dessa lekar har. Hur ofta hör vi en 14-årig kille säga "jag vill bli sjuksyrra"?) Dessa förväntningar begränsar min lille pojke, och det tycker jag är deprimerande! Mitt lilla barn ska vara helt fritt att välja själv - men som samhället ser ut idag så är han inte det! Och tror man att barn, eller vuxna, i dagens samhälle är helt fria att göra som de vill - så är man helt vansinnigt naiv!! Påtryckningarna är inte uttalade, men de finns där. Som förälder vägrar jag förstärka dessa förväntningar eftersom de begränsar honom - och jag vill att han ska vara så fri som möjligt i sina val! Det är jämställdhet för mig, det är viktigt för den personliga utvecklingen, och därför är det en viktig samhällspolitisk fråga. 
    Jag hoppas VERKLIGEN inte att mina barn vill bli sjuksyrror, det tjänar man ju inga pengar på
  • Lady Dahmer
    cookie dough skrev 2010-02-20 13:52:30 följande:
    Jag ser inte nödvändigtvis någon koppling mellan kläder och uppfostran. Det viktiga för mig är att jag är lyhörd för mitt barn, och ger henne alla möjligheter att utveckla just sin unika personlighet. Att jag sedan tycker kläder är otroligt roligt, och gärna köper söta klänningar och dyra designerplagg till dottern har inte med hennes uppfostran att göra det minsta. Det enda viktiga när det gäller kläder är att de är bekväma, funkar att leka i och att hon inte behöver vara rädd om dem, tycker jag. Är det verkligen så, att folk som automatiskt behandlar pojkar och flickor olika helt plötsligt behandlar dem lika så länge pojken har en rosa tröja och flickan en blå, så att säga? Eller sitter könstänket djupare rotat i dessa människor än så, tror ni? Det tror iaf jag. Oavsett vilket, jag säger som Dr Phil: Du är inte ditt barns enda förebild, därför måste du vara deras bästa förebild.
    en pojke i rosa och en flicka i blått behandlas verkligen INTE lika, men det är en väsentlig skillnad på hur man behandlar t.ex en flicka i en söt klänning och en flicka i jeans och neutral t-shirt. och det är en väsentlig skillnad på hur man behandlar en pojke i tuffa spindelmannentröjan och en pojke i jeans och neutral tröja. om du förstår hur jag menar.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • StoraD
    LindaJohansson81 skrev 2010-02-20 13:52:48 följande:
    Jag hoppas VERKLIGEN inte att mina barn vill bli sjuksyrror, det tjänar man ju inga pengar på
    jag förstår att du säger det med glimten i ögat - men samtidigt, varför tjänar man inga pengar på det? trots att det är ett yrke som kräver flera års universitetsutbildning? jo - för att det är ett KVINNOYRKE!! 
  • LindaJohansson81
    Lady Dahmer skrev 2010-02-20 13:55:23 följande:
    en pojke i rosa och en flicka i blått behandlas verkligen INTE lika, men det är en väsentlig skillnad på hur man behandlar t.ex en flicka i en söt klänning och en flicka i jeans och neutral t-shirt. och det är en väsentlig skillnad på hur man behandlar en pojke i tuffa spindelmannentröjan och en pojke i jeans och neutral tröja. om du förstår hur jag menar.
    Nej jag kan inte se HUR man behandlar dem på olika sätt? Jag gör det inte. Det är väl snarare HUR barnen är?
    Jag kan klä på Ludvig döskalletröjor men inte fan blir han tuffare för det?

    Jag vill gärna se belägg på det du säger. (inte insatt tillräckligt)
Svar på tråden Låt flickor få vara flickor, och pojkar få vara pojkar!