Hej på er allihopa !
Tjuvläser lite grann här i tråden när jag har lite tid. Händer mycket just nu .
Tänkte bara skicka massa styrkekramar till er alla som kämpar , minns det som i går.
Schäfer: usch va jobbigt du måste ha det, men det positiva är ju ändå att du kommit så långt. Hoppas du kommer få bättre besked om medicinen du äter och att läkaren kan ge dig det svar du behöver för att kunna känna dig trygg och säker igen. jag minns att det tog ett tag innan jag ville ta mediciner som enligt fass inte alls var särskilt bra när man var gravid och läkaren ändå sa att det viktiga var att jag mådde bra för då skulle bebisen också göra det. Som dom sa till mig måste man överväga fördelarna , men det kändes ändå inte roligt att stoppa i sig en massa piller för det. Kram på dig ! Hoppas allt löser sig till det bästa, snart är du ju i mål !
Magda84: Grattis till den lille ! En otroligt tuff start ni fick men nu håller jag tummarna att det ska bli bättre och att ni får komma hem ordentligt så snart som möjligt och landa lite mjukare =). kramisar
Thalis: Vilken buse som inte vill lägga sig rätt =), hoppas dom kan hjälpa dig så att du får som du vill i den möjligaste mån det går och att du slipper kejsarsnittet. allt blir så oroligt när man är i slutet och inte riktigt vet vad som kommer hända eller vad som kommer ske .man vill ju så gärna ha det som man hade tänkt sig från början. Jag håller tummar o tår att det löser sig för , kramar !
Lanie: Jag hade 11 urinvägsinfektioner under min graviditet och käkade pencillin som godis , kändes det nästan som och ut kom ändå en frisk och pigg liten pojke. För mig kändes det på en gång när det var dags igen, jag fick mer ont och massor av sammandragningar . Läkarna trodde jag skojade jämt men de visade sig varje gång att jag hade rätt ändå. i bland kan man ju undra om dom inser vem som känner sin kropp bäst.
Niinis: Håller verkligen tummarna för dig ! jag öppnade min bara nån vecka efter att dom satte cerklaget sen minskade tappen snabbt till 5 mm där den låg ett tag, sen var det helt öppet med ett löst sittande cerklage tillls dom tog bort det och ut kom en frisk liten pojke. Sängläge hjälpte först sen inte alls då jag fick ligga helt stilla och gick ändå tiden ut eller ja han kom i v 38+1 =). Hoppas tappen vilar på sig så du får vara hemma med familjen och slipper komma in på sjukhus , massa styrkekramar !
om oss:
Nu är Aron snart 4a månader och tiden går så otroligt fort, han börjar bli en riktig knubbis, la in en bild på honom i mitt galleri om det är nån som vill titta. Själv har jag börjat träna en del, försöker bygga upp mig själv igen, ligga still så mycket har verkligen slitit på kroppen och det har verkligen varit kämpigt. Förut kunde jag knappt ens gå och absolut inte gå i en trappa. nu studsar jag runt på zumba klassen på gymmet och försöker mig på lite bodybalance med, även fast kroppen protesterar. Så det går framåt om än sakta. tur att jag är envis =).
Ps. Jag är numera gift med mitt ex, vi har änglabarn i hop. Han kommer adoptera Aron , då hans biologiska pappa inte bryr sig eller vill vara pappa. Men för Arons del kunde han inte fått en bättre pappa. Så allt löste sig till det bästa till sist. Jonas fanns vid min sida sen jag blev inlagd på sjukhuset och det utvecklades ja till ngt nytt igen, kan man säga =). Nu är vi en familj.
Tänker massor på er allihopa !
All styrka åt er och massor med kramar från oss !