Cerclage?

aha. okej. ja där hängde jag när jag väntade Alex, men har inte orkat nu den här graviditeten. har inte orkat ha koll på så många trådar.

nä det kan bli lite för mkt ibland.. så känner jag lite nu med.. jag sitter både i denna, vänta syskontråden o så en annan tråd jag fastnade i.. o ibland blir det lite mkt, men iofs är det rätt bra tycker jag för då får jag tiden o gå nu när jag inte gör så mkt annat än bara är hemma hela tiden...

förresten, hur är det mer er`?

tror du thalis har ngt emot om jag skriver ngt i syskontråden o berättar för dom andra?

Jag tycker hon kan få berätta själv Nu messade hon ju mig. å hon skrev ju här då jag hade fått så därför vågade jag skriva här jag också

Jodå, vi mår bra. Lilleman går inte upp så bra i vikt så vi ska in på extra vägning i morgon, men jag tycker inte han gjort annat än å amma i helgen så jag hoppas han har gått upp lite mer sen i fredags.

oki.. då ska jag vara tyst.. var faktiskt på väg o skriva ngt, men så tänkte jag att det kanske är bäst o höra med dig först då ni har en annan kontakt än vad vi har..

då får vi hoppas på att amningen har gett resultat till imorgon!

Oj, wow - GRATTIS!!!
Nu blir man ju lite nyfiken på hur det gått, hon hade ju snitt inplanerat på onsdag!?
Hoppas alla mår bra!

Magda: om du hinner och vill - visst blev du igångsatt? Var du mogen? Hur gjorde ni? Hur gick det? Gjorde det ont?
Förlåt många frågor, men oron har slagit till här....och jag läser om igångsättningar av icke mogen tapp som ofta slutar med snitt eller är långdragna eller smärtsamma...

Schäfer: Ja jag blev igångsatt. Gjorde UL dagen innan och då kollade läkaren även tappen. ca 1 cm kvar då, mjuk, öppen 2 cm. Jag hade ju en hel del känningar så jag gissar att det var på g, tror inte jag hade gått så himla länge till om dom inte satt igång mig.

eftersom M inte var fixerad och dom inte ville riskera att navelsträngen skulle halka nedanför huvudet och fastna så fick jag ligga plant på en säng, sen så stack dom bara ett litet hål i hinnorna, "rispade" inte som dom normalt gör. Sen tappades jag sakta på vattnet. det var ju så enormt mycke vatten så läkaren ville inte att det skulle gå för fort, risk att det skulle trycka ner M för häftigt. dom kollade med UL under tiden för å se att navelsträngen inte kom i kläm.

fick ligga ner plant ungefär 1 timme innan dom satte in dropp, då hade han även halkat ner. hade småvärkar mellan 10 och 13 som sen avtog. 14 ökades droppet och värkarna ökade succesivt men jag hade eg aldrig så himla ont. trodde det skulle ta mycke längre tid än det gjorde. 15.30 kollade dom, då var jag öppen 6 cm och jag var säker på att det skulle ta många timmar till, jag hade som sagt inte speciellt ont. 16 började jag ta lustgas, men det kändes fortfarande som att det var läääääänge kvar! 16.10 ringde vi på bm, 3 krystvärkar, 16.17 föddes Matteus. Så det gick fort på slutet! Jag är glad att jag var på förlossningen! Hade jag varit hemma så är jag rädd att han kommit i bilen, jag förstod aldrig att det var så nära som det var.

å jag är glad att vattnet inte gick hemma i sängen! Då hade de bara varit å köpa ny säng. jag var genomblöt från axlarna ner till fötterna, hela sängen och hela golvet under sängen!

Magda: Tack för att du delar med dig! Oj, ja det låter som en kontrollerad drömförlossning!!! Min skrutt är inte heller fixerad, men ligger väldigt långt ner. Hur tappen är vet vi dock inte då ingen vågad känna med oro för att sätta igång nått...
Men senaste dagarna har sammandragningarna även tryckt på neråt så jag hoppas att den är mjuk till på måndag!

Hur går det för Er nu? Går han upp i vikt?

Schäfer: vet eg inte om det var en drömförlossning. Både och. Det gick ju ganska "smigit" men samtidigt blev det så intensivt när det väl blev att jag inte riktigt hann va me! sen sprang ju bm ut med Matteus efter 3 min, jag hade haft han på bröstet MAX 30 sek, fast jag tror inte ens de va så länge. Det var helt kaos. dom hade ju inte ens hunnit ta in dom grejerna dom skulle ha inför själva födelsen.

sen va ja helt slut, låg bara å skakade när de va dax att få ut moderkakan och sy den fjuttiga styngnet. när de väl va klart så somnade jag, helt utmattad.

Magda: nej, förstå mig rätt - vet att ni hade helvetiska dagar med massa oro osv... Jag tänker nu på självaste igångsättningen! Har nämligen läst så mycket hur långdragna de kan vara, hur många slutar med snitt osv...
Jag vet själv hur det är när man inte hinner med...hade en sån förlossning sist! Fattade ingenting...
Just nu känner jag mig så svag av att ha varit sängliggande och de mediciner jag äter så jag vet inte om jag kommer klara av så mycket smärta och speciellt inte långdragen smärta Så jag känner mig orolig för igångsättningen - men det pendlar också. Jag har stunder när jag ser fram emot måndag