Jag undrar om det finns någon som har erfarenhet av cerclage?
Jag är gravid med andra barnet och ska få ett cerclage om ca 9 veckor.
Kommer bli helt sjukskriven efter det. Hur hade ni det? Jobbade ni? Vad fick ni/fick inte göra?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-28 00:07
Här finns många tjejer som tillsammans har en massa erfarenheter om det mesta som rör cerclage.
Alla frågor är välkomna, även de med "äckelvarning"
Usch det var länge till att vara förkyld. Hoppas verkligen jag inte behöver gå så länge. Hur går det med Snodden? /// Viola: Ja tänk nu har vi inte långt kvar av graviditeten. 35+1 idag och hoppas nästan att barnet ska komma ut om någon vecka. Har inte riktigt tålamod att vänta till 40 veckor eller gå över för den delen. Ska bli intressant att höra vad läkaren säger om klipp när jag träffar henne idag.
Vill ge lite hopp till er som är i samma situation som jag har varit!
Blev inlagd första gången i vecka 17+5 pga sammandragningar och påverkad livmodertapp, fick åka hem efter 5 dagar och fick komma på återbesök efter 1 vecka. På återbesöket visade det sig att jag var öppen 1 cm och hade funneling (utåtbuktande fosterhinna i 2,5 cm) ut i vaginalen. Blev inlagd med strikt sängläge med cerclage operation dagen efter. Fick åka hem efter ett dygn på sjukhus med återbesök om 2 veckor, där det visade sig att fosterhinnan trängt sig ut i en blåsa igen på 2,5 cm och sedan dess har jag varit inlagd med sängläge.
Det blev en lång och jobbig resa med totalt 13 veckor på sjukhus och sängläge, jag fick åka hem i vecka 32+4 och då visade sig att funnelinget dragit sig tillbaka =) så nu går jag hemma och ruvar och väntar på att få klippa cerclaget. Det låter så lätt allting men det har verkligen varit en otroligt jobbig resa och än är det inte över...
Jag vill i vart fall dela med mig om mina erfarenheter http://milagoss.blogg.se
Allt började i januari 2011 då jag va hos läkaren och fick konstaterat att jag har pco. Läkaren sa även att jag skulle söka hjälp den dagen jag ville skaffa barn, då det skulle krävas hjälp för att stimulera igång ägglossning.. Blev så klart väldigt ledsen, men vid den tiden hade jag inte ens pojkvän så de va ju inte aktuellt då.. I februari, en månad senare träffa jag en kille, vi blir tillsammans och den 29 april får vi reda på att vi ska bli föräldrar, lyckan är total!! Vi hade ju inte varit tillsammans länge men allt kändes rätt. Redan i ca. V.8 känner jag att det är nåt konstigt, åker då in till akuten där dom genom vul konstatera att allt är bra:) i v. 10 får jag en blödning och tror då allt är över, men vul visar att jag har en pigg liten krabat i magen:) tiden går o får även smärtor i nedre delen av magen ( som jag nu vet va sammandragningar ) men blev hela tiden i stort sett inte tagen på allvar.. Vid Rul få vi ännu en gång se vår livliga bebis.. I v20+1 Hr jag läkarbesök inbokat, säger då till läkaren att jag tror jag har sammandragningar o hn bra skatta åt mig, men går med på att göra ett vul, ojsan säger han, då får åka in till akuten, han förklara att jag öppnat mig innifrån (funneling) har ca. 2.5cm kvar av tappen.. Han förklara också att detta kommer inte gå, att jag kommer få avbryta graviditeten, och han aldrig har haft fel under sin "karriär" åker in tiöl akuten med en gång, där jag läggs in på gyn och få bricanylsprutor, träffar en läkare dag 2 som förklara för mig att jag få ligga på gyn för att mitt barn räknas inte som barn fören om 2 veckor.. O så långt kommer du nog tyvärr inte.. Tappen stannade vid 2.5cm i två veckor, men då hade dom stoppat värkarna flera ggr.. I v.22+0 fick jag flyttas ner till förlossningen, där dom va glada att se mig sa dom, hade inga sammandragningar på hela veckan men på fredagen gjordes ett vul där det konstaterades att jag va öppen 2 cm:( då sattes kanyl med bricanyl dropp, och ambulans ner till Lund, han inte vänta på min pojkvän utan han kom efter.. Lades där in på förlossningen o träffade läkaren som berättade att dom tänkte sätta in ett cerklage, och om det lyckades skulle jag få komma hem:) dagen efter ( v.23+4 sattes cerclaget.. Dagen efter få jag reda på att det har misslyckats, att det inte sitter som det ska, men dom har lyckats stänga det ändå. Så tyvärr blir då kvar här o vi hoppas att vi har lyckats fördröja förlossningen ett par veckor. Vi får träffa personal från neo.. Veckorna går o jag får dagligen bricanyl sprutor, o tappen är fortf 1.5 cm.. I v 27 vill dom Att jag ska prova progesteron vagetorie + att jag ska äta adalat.har fått reda på att föder jag inte innan v 29 få jag komma hem till mitt hemsjukhus (Karlskrona). Vilket jag också gör:) vid varje taåpmätning i Karlskrona är tappen 2.2 cm och i v 32 få jag komma hem på permession över helgen, kommer tillbaka på söndagen och då dom inte hade tid fören på tisdagen att mäta tappen görs det då, den är då 2.5 cm och funnelingen är borta:D jag skrivs då ut med tydliga restrektioner om att vila o ta det lungt hela tiden, och kontroll varje vecka hos dom o så får jag för första gången sen v 20 går hos min vanliga Bm!! Allt ser bra ut veckan efter på kontrollen o dom säger att efter v 34 stoppar dom inte det mer vilket gör att jag ska sluta med adalaten o vagitoret i 34+0! i v 34+1 är det åter igen dags för veckokontroll, o det syns redan förändringar på tappen den har minskat till 1.5 cm. Dom hoppas att jag ska kunna gå till v 36 o slippa neo. Men känner redan dagen efter att det är något på gång, så Sover mest. Vaknar flera gånger under natten, men på morgonen känns det bra, men vid 12 kommer det mer regelbundna värkar o några timmar senare få jag en blödning och då be dom mig komma in, va då öppen två cm o cerklaget klipps, halv 8 dagen efter är han född, mitt mirakel, 2535 g o 47 cm lång ich mår kanon:) får ligga 1,5 v på neo då han fick ha sond. Nu är vi en liten familj o hur lyckliga som helst!! Rasmus är nu 3 månader o världens finaste. Vill så klart ha fler barn u framtiden o ha då blivit lovad cerklage i v 14 redan, men hur ska man våga???
Ville berätta min historia för er efter Nästan 13 v på sjukhus.. Trotts att ingen trodde det skulle gå så gick det:) ni som har haft liknande hur har det gått i graviditet 2?? Detta inlägget blev kanske lite väl långt:/
Jag blev inlagd i v24 och fick inget cerclage. Fosterhinnan buktade ut och de tyckte det var för riskabelt. Var då öppen 2 cm men utan värkar. Födde en vecka senare och min dotter mår hur bra som helst. Nu har jag cerclage som sattes planerat och jag är nu i v35 och har varit sjukskriven lyckligtvis utan krämpor. Tisdag nästa vecka klipps cerclaget. Hoppas det går bättre för er i nästa graviditet precis som det gjort för mig och många andra som fått cerclage och hjälp tidigt. :)
Hej allihopa! Ligger sedan igår inlagd i Lund. För mycket sd och rosa flytningar. Får bricanyl och antibiotika intravenöst. Väntar på infektion provet. Men sd har lugnat ner sig. 28+3 idag. Skriver från min mobil, om det ser konstigt ut. Hoppas att det går bra för er andra.
Bjooork: Tack för att du delar med dig av din historia. Vad många veckor på sjukhus! Fantastiskt att du fick en välmående pojke till slut!
Har inte pco och har inte varit inlagd på sjukhus så som du men mitt första barn föddes i vecka 22+5 och klarade sig inte. Vi vet inte riktigt varför han föddes så tidigt men jag har en livmodermissbildning som kan ha spelat roll. Därför fick jag cerklage i denna graviditet, det sattes i v 18+något. Det var planerat och de tyckte inte alls att det var sent att sätta det då men de flesta i tråden verkar ha fått sina planerade cerklage lite tidigare. Det gick i alla fall jättebra med cerklageinsättningen och det sitter fortfarande där. Har tagit det lugnt när jag fått smärta och sammandragningar och har därför varit sjukskriven men har kunnat göra enklare sysslor och ärenden. Är i v 36+4 nu.
Lill Z: Nej, vad jobbigt! Skönt att sd lugnat sig iaf. Hoppas liten stannar i magen ett tag till!
Ego: Hade molvärk och en del sammandragningar igår och var osäker på om jag skulle åka in på koll eller inte men nu verkar det ha lugnat ner sig. Hoppas bebisen stannar fram till snittet så vi slipper åka in akut men annars är det ju bara att gilla läget.
LillZ: håller tummarna för att det lugnar ner sig och håller sig så många veckor framöver. Viola: är det bestämt nu att det blir snitt?