• Jackie85

    Hur ont gör det egentligen att föda barn?

    Hur känns det egentligen att föda barn?

    Om man som mig är typen som tacksamt skulle ta emot all smärtlindring som finns, hur smärtfritt kan man då egentligen komma egenom en förlossning?

    Vilket skede gör egentligen ondast och hur "känns" de olika delarna?

    Jag har en föreställning om att värkarna känns som menssmärtor x 100 ungefär, alltså en fruktansvärd smärta, men ingen smärta man inte klarar av.

    Det skedet som oroar mig mest är helt klart själva "utdrivningsskedet", då speciellt precis när barnet kommer ut och man eventuellt spricker. Det måste ju vara det klart smärtsammaste skedet. Om man har en bäckenbottenbedövning vet någon ifall man då inte känner detta skedet alls?

    Sedan en fråga om epiduralbedövning - Kan man stå, gå och föda ståendes på knä med denna bedövning, eller "fungerar" inte benen?

  • Svar på tråden Hur ont gör det egentligen att föda barn?
  • First baby
    Miss Maya skrev 2010-04-11 18:25:22 följande:
    Ja ont gjorde det ju. Mitt enda fokus låg att räkna mig igeno värkarna. Eller andas. Jag visste hur många andetag jag behövde ta innan värken gick över. Kände aldrig att jag ville dö, men jag kände: FAN GE MIG BEDÖVNING, JAG PALLAR INTE MER!! När jag fick edan, var det det mest fantastiska som hänt. Jag hade inte ont vad jag kan minnas. Men jag använda lustgas ändå, som komplement, för det var en sån jäkla skön fylla. Det kändes mer under krystvärkarna men jag kan inte heller minnas att det gjorde direkt jätteont tack vare eda och lustgas. Jag tror jag t o m hann tänka: Jaså, ska det inte göra mer ont än så här! Fast vid utdrivningsskedet, när hela ens underliv töjs ut gånger etthundrafemtioelva, då jävlar gjorde det ont. Faktiskt. Och speciellt som de höll emot huvudet när hon var halvvägs ute med det. Fan vad det gjorde ont. Ärligt talat. Men å andra sidan, det är en relativt kortvarig smärta, så den kunde jag stå ut med. Slappna av och ta det som det kommer, är mitt råd. Och det finns bedövning att få, som gör allt lättare! (Min syster fick eda när hon födde och hon kände efter det INGET alls, dock värkarna, inte ens vid utdrivningsskedet.)
    när fick du Edan? Jag blivit lovad Eda+ pump, går på (aurora samtal liknande) i skåne. När ska man ta det så risken blir mindre för sugklocka stora sprickningar? Vad tycker du? Jag vill helst ha d så sent som möjligt det är med utdrivningskedet jag är rädd för.
    ♥♥♥♥♥♥BF 26 maj 2010♥♥♥♥♥
  • First baby
    Wizz skrev 2010-04-16 23:45:43 följande:
    Haha det påminner mig om när jag låg på sidan ihoprullad för att de skulle sätta EDA. -Fan nu bajsar jag på mig också, säger jag och tycker att jag faktiskt gör det. Skäms framför läkaren och allt och snälla bm lägger ett skynke över min rumpa när jag tycker det är pinsamt. Två minuter senare konstaterade de att jag har ju krystvärkar och inte fasen hade jag bajsat ner mig. Sorry TS, lite OT här.
    HUR ONT gör det när de sätter edan?
    JAG PLANERAR SMETA M EMLA så att det gör mindre ont då de ska bedöva (jag brukar ass läk under ryggmärgsprov)
    Min man vill jag ska ej ta det han säger han föder hellre 1000ggr än få d skitet på ryggen, men jag vill få en (slang/pump) direkt jag kommer in ifall jag behöver EDA. (jag blivit lovad pumpen)/mvh F.B

    Till er andra: Jag är livrädd att bli sydd, vissa säger det gör mer ont än att föda.{#lang_emotions_cry}

    Min största skräck utdrivningskedet Och spricka för mkt. Själva smärta innan barnet ska ut är jag ej rädd för.men smärtan när den håller på födas är jag xtrewm rädd för. Jag får tom ont vid sex nu mera hur fanska d gå?{#lang_emotions_cry}
    ♥♥♥♥♥♥BF 26 maj 2010♥♥♥♥♥
  • Mamma till V och E

    Jag orkar inte läsa igenom hela tråden men svarar gärna på TS.

    Innan förlossningen tänkte jag precis som dig. Att det var utdrivningsskedet som skulle vara det värsta, jag var även rädd för att spricka eller bli klippt.

    När det väl var dags för min förlossning visade det sig vara helt det omvända. Öppningsskedet var jättetufft och jag hade dessutom värkstimulerande dropp, ingen smärtlindring förutom tens. Utdrivningsskedet var jättehäftigt, jag kände mig stark och gick helt in i krystningarna med stöd av lustgasen. Sprack inget alls, inte ett stygn.

    Tänk så annorlunda det kan bli mot vad man trott.

  • First baby
    Fru Hennerdal skrev 2010-04-19 13:20:27 följande:
    Jag orkar inte läsa igenom hela tråden men svarar gärna på TS.Innan förlossningen tänkte jag precis som dig. Att det var utdrivningsskedet som skulle vara det värsta, jag var även rädd för att spricka eller bli klippt.När det väl var dags för min förlossning visade det sig vara helt det omvända. Öppningsskedet var jättetufft och jag hade dessutom värkstimulerande dropp, ingen smärtlindring förutom tens. Utdrivningsskedet var jättehäftigt, jag kände mig stark och gick helt in i krystningarna med stöd av lustgasen. Sprack inget alls, inte ett stygn.Tänk så annorlunda det kan bli mot vad man trott.
    LYllos dig!!!! Xtrem rädd att bli klippt/spricka.  Jag får väl lyssna på Bm så jag ej spricker....
    ♥♥♥♥♥♥BF 26 maj 2010♥♥♥♥♥
  • Wizz
    First baby skrev 2010-04-19 13:19:22 följande:
    HUR ONT gör det när de sätter edan? JAG PLANERAR SMETA M EMLA så att det gör mindre ont då de ska bedöva (jag brukar ass läk under ryggmärgsprov)Min man vill jag ska ej ta det han säger han föder hellre 1000ggr än få d skitet på ryggen, men jag vill få en (slang/pump) direkt jag kommer in ifall jag behöver EDA. (jag blivit lovad pumpen)/mvh F.BTill er andra: Jag är livrädd att bli sydd, vissa säger det gör mer ont än att föda.Min största skräck utdrivningskedet Och spricka för mkt. Själva smärta innan barnet ska ut är jag ej rädd för.men smärtan när den håller på födas är jag xtrewm rädd för. Jag får tom ont vid sex nu mera hur fanska d gå?
    Tar du EDA så är det större risk för bristning eftersom du kan överforcera. De kunde/hann ju inte sätta EDA på mig, men bedövningssprutorna innan kändes ingenting. Vissa får svårt med kisseriet efter EDA, min kompis fick kateter ett par dagar.

    Jag lyssnade på BM, bad om varma handdukar och spack ändå jättemycket. Men det märkliga var att det kändes inte ett dugg, kände bara ett stort tryck nedåt hela tiden när hon var på väg ut. När huvudet trängt ut så var det mest aaah vad skönt nu släppte trycket. Jag var också jätterädd för utdrivningsskedet, men var märkligt lugn när det väl var på gång. Höll min sambo i handen och sa att jag var skiträdd, men det var vekligen inget att oroa sig för. Jag sprack hela vägen ner till slutmuskeln, blev sydd ordentligt och har haft noll problem efteråt. Hade sex igen efter fem veckor.

    Tänk på att du spricker inte AV ATT barnet kommer ut, du spricker FÖR ATT barnet ska kunna komma ut!

    Om det bara är utdrivningsskedet som skrämmer dig, kan du inte be om att få lokalbedövning istället, en sån de lägger innan klipp?  
  • walkyria

    Har fött två barn och förlossningsvärkarna har skilt sig åt men dock gjort lika ont båda gångerna. Tycker att värkarna under öppningsskedet och smärtan vid utdrivningsskedet gjort lika ont fast på helt olika sätt.

    Min beskrivning och upplevelse av förlossningsvärkar var att jag blev paralyserad för att det var en så stark stark molande kraftig och samtidigt huggande smärta under latensfasen. Jag låg och rullade mig som en mask under värkarna i slutet och under krystvärkarna såg jag sjärnor.  Med första barnet upplevde jag det som att någon klöv mig mellan benen så att jag sprack upp till magen och att jag "bajsade" ut något väldigt stort. Använde lustgas.

    Kan tillägga att det var jobbigt, gjorde ont och så men det berörde mig inte för jag var så fokuserad och inne i det att jag inte ens tänkte. Kroppen jobbade själv och jag följde. Det som gjorde ont och som jag inte gillar är att föda ut moderkakan och att bli sydd och så... men det tillhör ju förlossningen.

    Har precis haft vinterkräksjukan och mensvärk samtidigt och kom då att tänka på mina förlossningar för att jag mådde illa och spydde under dom. Jag tyckte så synd om mig själv när jag låg och krampade och kräktes och tänke: om ändå detta var för en god sak som att få ett barn för mödan... men nej. Det är inte samma och det jag vill säga är att jag hellre föder barn med 1000 ggr mer värk än att få vinterkräksjukan. för att det är så förbaskat undebart att få barn och värt all smärta flera gånger om enligt mig!!!

  • nericia77

    ang förlossning så kan jag säga bara utifrån va jag kände. o det var att det gjorde INTE ont. haha o då hade jag en graviditet som gick över +19 dagar. förlossningen tog från att vattnet gick 9 timmar. jag hade bara ryggbedövning när bäsen skulle ut. det jag tyckte gjorde ont var när man öppnade sig, men ändå var smärtan ok, för det enda man ville var att den skulle bara komma ut.

  • First baby
    Wizz skrev 2010-04-19 13:38:09 följande:
    Tar du EDA så är det större risk för bristning eftersom du kan överforcera. De kunde/hann ju inte sätta EDA på mig, men bedövningssprutorna innan kändes ingenting. Vissa får svårt med kisseriet efter EDA, min kompis fick kateter ett par dagar.Jag lyssnade på BM, bad om varma handdukar och spack ändå jättemycket. Men det märkliga var att det kändes inte ett dugg, kände bara ett stort tryck nedåt hela tiden när hon var på väg ut. När huvudet trängt ut så var det mest aaah vad skönt nu släppte trycket. Jag var också jätterädd för utdrivningsskedet, men var märkligt lugn när det väl var på gång. Höll min sambo i handen och sa att jag var skiträdd, men det var vekligen inget att oroa sig för. Jag sprack hela vägen ner till slutmuskeln, blev sydd ordentligt och har haft noll problem efteråt. Hade sex igen efter fem veckor.Tänk på att du spricker inte AV ATT barnet kommer ut, du spricker FÖR ATT barnet ska kunna komma ut!Om det bara är utdrivningsskedet som skrämmer dig, kan du inte be om att få lokalbedövning istället, en sån de lägger innan klipp?  
    lokalbedövning i folm av en spruta innen i slidan? {#lang_emotions_surprised}
    Tack för svaret!!!
    ♥♥♥♥♥♥BF 26 maj 2010♥♥♥♥♥
  • Linny
    First baby skrev 2010-04-19 13:23:29 följande:
    LYllos dig!!!! Xtrem rädd att bli klippt/spricka.  Jag får väl lyssna på Bm så jag ej spricker....
    Ja lyssna på bm. Jag var också rädd, mest för att två bekanta spruckit rejält. Med första fick jag sy ett stygn och det var förmodligen för att de stressade ut honom i slutet (hjärtljuden gick ned). Med andra syddes jag ingenting och då hade jag talat om att jag var rädd för att spricka, att jag ville att de coachade noga osv.
    De var jättefina. Frågade om jag var allergisk mot mandel. När jag sa nej, så fixade de fram mandelolja som de smörjde med precis när det var dags att krysta och så talade de noga om när jag skulle hålla emot och när jag skulle trycka på.
  • Linny
    Lantismamman75an skrev 2010-04-19 11:09:26 följande:
    Det är ju så olika hur man upplever detta. Jag hade en patient en gång som inte sa ett pip på hela tiden. Hon tyckte inte det var nånting att föda barn...Sen har man dom patienter som skriker sig igenom hela förlossningen...Så man vet aldrig hur ont det gör förrän man har provat det själv. Sen är det ju väldigt viktigt att veta att varje förlossning är unik och bara för att man hade en hemsk första förlossning så behöver det ju inte vara så andra gången. Man bör oxå vara väldigt medveten om att kejsarnsitt är en stor bukoperation som innebär en hel del risker. Själv har jag lite svårt att fatta att folk häver ur sig så lätt att dom vill bli snittade(om det nu inte är av ngn speciella anledning) Men antagligen är jag lite skadad då jag sett en hel del på jobbet...
    VIlket spännande jobb  
    Själv är jag tydligen en sån som inte säger ett pip, annat än när jag skämtade lite.
    Snitt kan jag förstå om man är extremt förlossningsrädd, har gått i samtal osv. Men inte som det verkar bli i USA- att alla ska ha det.
Svar på tråden Hur ont gör det egentligen att föda barn?