Hur ont gör det egentligen att föda barn?

Som Linda1976 sa finns det nog lika många svar som det finns folk. För min del var det inte alls så illa som jag föreställt mig.

Jag hade rejäla menssmärtor när jag var yngre, så pass att jag ofta spydde som en gris och vissa gånger svimmade av det. Så jag tyckte nog inte att öppningsfasen var värre än det, för under förlossningen mådde jag i alla fall inte illa utan hade "bara" ont. Kanske aningen ondare, men nu var det liksom en vits med värkarna (att en ny underbar person skulle komma till världen!) så det kändes mer ok.

Hade förberett mig på att ta all smärtlindring jag kunde få, men det slutade med att jag klarade hela förlossningen på en alvedon och att andas. Så personligen tycker jag det finns saker som gjort mer ont och varit jobbigare än att föda barn!

Utan bedövning gör det fruktansvärt jävla pissont. Räcker bra med värkarna..

Jag tyckte inte att det gjorde så ont.
Som rejäl mensvärk och lite till. Men det var samma typ av "smärta". Jag vill inte ens kalla det smärta, för det kändes mer som en fysisk prestation.

Själva utdrivningen gjorde inte alls ont. Det bränner lite i skinnet några sekunder innan huvudet är ute. Men allt är ju uthärdligt.

Jag hade ingen bedövning alls. Inte ens lustgas.

det gör fruktansvärt ont. men man klarar av de. man får ta en värk i taget. men ont de gör de.

Du kan få hur många skräck historier som helst när du ställer en sån fråga!

De är olika från person till person hur man upplever en förlossning.
Jag har 5 barn och alla mina förlossningar har varit olika.

Första gången jag va gravid så trodde jag att jag skulle vara den första som dog på förlossningen jag va sååååå rädd efter alla skräckhistorier jag fått höra.
Men de gick hur bra som helst,jag kom in o va öppen 8 cm efter en timma på sjukhus så va min son född,jag hade ingen bedövning för de hans inte med.
Från första värk till att han va född tog de 6 timmar krystvärkar hade jag i 4 min sen va han ute.

2a förlossningen va betydligt värre den tog 1 timma prick från första värk till att hon va född o då trodde jag att jag skulle dö jag hade så ont o allt känndes som en enda stor värk utan uppehåll.

tvillingarna föddes med akut kejsarsnitt o jag blev sövd.Bli snittad vill jag aldrig mer uppleva de gjorde fruktansvärt ont efteråt.Hellre en vanlig förlossning.

Mitt 5e barn blev jag igångsatt med o fick epidural jag hade inte ont alls jag kände inte värkarna o sen va de bara dags att krysta och de är klart att de gör ont när huvudet ska ut.Men de går fort o sen har du din lilla bebis.

De skulle inte vara så många som skaffade fler barn om de va så fruktansvärt plågsamt att föda barn då skulle alla bara skaffa ett barn.

De kommer gå jättebra för dig! lycka till!

Alla upplever det såklart olika. Jag tror att mycket av hur DU upplever det beror på DINA förväntningar och tankar kring det. Jag tror man kan förbereda sig mycket innan, genom att tex vara påläst om de olika förloppen, tekniker osv.

Jag tyckte att det gjorde jäkligt ont, men hanterbart. Visste att det inte var någon "elak" smärta, varje värk tog mig närmare målet.
Det jobbigatste tyckte jag avr trycket, det känns som ett 5 kilos bowlingklot vill trilla ur dig, och det finns ingen smärtlindring som kan ta bort det. Att krysta fram var på ett sätt jobbigt, men då hade jag så mkt stöd från BM som guidade mig hur och när jag skulle krysta och hålla emot. Samtidigt visste jag att nu är det snart över, och jag tyckte inte den delen var jobbigare än någon annan!

Det är MINA erfarenheter och tankar, jag ser redan fram emot nästa förlossning, det är det häftigaste man kan göra!

Lycka till, du kommer klara det galant, som kvinnor gjort i alla tider! (därför det är vi och inte männen som föder....)

Man har ingen känsel alls om bäckenbottenbedövningen har tagit bra. Det gör lite ont att få den, sticker, men det är det värt. Jag hade epidural och bäckenbottenbedövning och lustgas samtidigt. Men då kände jag å andra sidan inte mina krystvärkar heller, så det blev sugklocka, men det kanske det hade blivit ändå. Har man fått bäckebottenbedövning så har man en bra bedövning om man behöver bli sydd. Jag skulle valt samma bedövning igen, trots att jag missade krystkänslan, men förlossningssmärta är så himla olika, jag tyckte det var som tortyr, som att bli opererad utan bedövning typ, men så gick jag också in i det med värsta skräcken.

Jag har en fråga.

Ni som tycker att det var fruktansvärt, att ni höll på att dö av smärta och liknande, har ni någonsin haft så ont innan?

Jag ska föda i höst. Jag undrar med hur ont det gör.

Jag operarades för några år sedan och efter den operationen hade jag så ont att det inte finns ord.
Hade inte inte vetat exakt varför det ont hade jag trott att jag höll på att dö, så ont gjorde det.
Jag fick så mycket morfin att läkarna inte vågade ge mig mera. Trots det hade jag så ont att jag inte tror att det går att ha ondare.

Nu undrar jag mest om förlossningen kommer att bli värre.
Jag är beredd på att det kommer göra jävligt ont men frågan är om man får perspektiv på det hela när man varit med om enorm smärta förut?

Det kan nog ingen annan svara på. Förlossningsmärta går ju liksom inte att jämföra med någon annan smärta man haft/kommer ha. Det är ju så stora krafter vid en förlossning, och det är ju inget man kan styra över när det väl sätter igång..

Sen beror det ju såklart på hur hög smärttröskel man har. Vissa tycker ju uppenbarligen inte att det gör så ont att föda barn, medan som jag tyckte det gjorde fruktansvärt ont, men tog det ändå med ro, och försökte fokusera på att lita på min kropp.

Det tror jag du ska göra, min barnmorska sa att smärtorna bara hjälper, ju ondare det gör, dessto mer nytta. Och så är det ju. Hon sa också att det inte är farligt. Trots att det gör så ont.. och det hade jag faktiskt nytta av, även om man innnerst inne vet att det är ett normalt förlopp att ha ont.

Kommer nog gå fint för dig!