-
-
Svar på tråden Efter upprepade mf-forts
-
Jämfört med den första tiden tycker jag ändå att det hittills bara blir bättre och bättre! Det första halvåret kunde vi inte ens gå och handla mat med lillen. Nu kan jag t o m promenera runt på stan som vem som helst-
Hoppas dock att han ska bli lite mindre frustrerad när han kan gå själv. Nu vill han gå runt med mig heeeela tiden, allt annat är dötrist. Och att kunna prata och "resonera" med en treåring ser jag fram emot!
-
Här har det varit jobbigt en tid. Vi fick för någon vecka sedan reda på att min älskade svärmor har bröstcancer. Hon opererades i onsdags och de är nästan säkra på att det inte har spridit sig, tack och lov! Nu kommer hon att gå på strålning och så hoppas vi att det räcker så. Jag förlorade ju min pappa i cancer för 5 år sedan, så detta ha rivit upp mycket gamla känslor för mig.
Nu är det nästan bara en vecka kvar tills Signe börjar sin inskolning! -
Lycka 77, jag beklagar verkligen att du fatt ga igenom det. Det later valdigt lovande for din svarmor.
-
Lycka: Nej fy !!!
Hur mår hon då T?
Håller alla tummar och tår i världen.
Förstår att det river upp hemska sår...
Men det finns ju solskenshistorier också! Min pappa fick ju också bröstcancer för 6-7 år sen eller så. Han behövde bara en operation och inga efterbehandlingar. Gick varannan månad på rtg i nästan 5 år innan han blev friskförklarad! Då för honom var det inte mer än en operation liksom. Och då var det änså en väldigt elakartad sort som gärna spred sig till lungorna.
Hoppas T har lika tur med att de fått bort allt!
*Kram* -
Tack tjejer.
Jo då, T mår rätt bra, lite tagen efter op så klart med annars ok.
Cia, jag minns att din pappa också varit sjuk, men jag trodde det var lungcancer han hade. Bröstcancer hos män är väl inte alls så vanligt? Jag visste inte att det fanns en form av bröstcancer som sprider sig till lungorna, det låter inte alls bra. Skönt skönt att det gick så bra för din pappa.
För T så tror jag redan att det är bestämt att det ska bli strålning, men jag har inte hört mer om det sedan op, kanske bestäms det på något återbesök.
-
Lycka: Det som pappa hade var en sort som tydligen kunde sitta var som helst, nu råkade han hitta en knöl i bröstet (han har ju lite av "manboobs"
) och då tog det bort hela "bröstet" inkl vårtan, men det syns faktiskt inte med kläder på.
Har faktiskt inte hört om någon annan som sluppit strålning eller cellgifter.
En kollega till mig, ca 10 år äldre än oss, fick bröstcancer för 3 år sen och fick ganska tuff efterbehandling, men mår nu jättebra.
Håller tummarna för T. -
Aha ok.
Vi har en avlägset bekant som också haft bröstcancer, hon op också bort hela bröstet och slapp efterbeh. Men läkarna sa att det beror på hur stor knölen är och hur stora bröst man har, och svärmor har ju ganska stora bröst, så på henne tog de en "tårtbit"
Bröstcancer har ju goda prognoser vid tidigt upptäckt, och detta är tidigt upptäckt, så jag försöker vara positiv.
Något helt annat Cia, jag pratade med vår vän och kollega lillA i kväll, hon har sagt upp sig från sitt jobb och ska helt byta bransch, hon ger sig in i byggbranschen!
Kram
-
Lycka. Jaså, du pratar med henne?
Hur lyckas man slå sig in i den branschen med vår utbildning? *nyfiken* -
Jo, det händer även om det är sällan

Kontakter, kontakter..... hon skulle börja jobba på ett projekt i Uppsala de närmaste åren, något djursjukhus som skulle byggas, något du vet något om?
-
Jaså Uppsala? Nej jag har inte hört det faktiskt, måste luska lite.Lycka77 skrev 2010-08-27 22:10:09 följande:Jo, det händer även om det är sällan
Kontakter, kontakter..... hon skulle börja jobba på ett projekt i Uppsala de närmaste åren, något djursjukhus som skulle byggas, något du vet något om?
Låter iaf kul med byte av branch måste jag säga, även om jag trots alla ändringar som blivit trivs riktigt bra här på jobbet!
Det funkar med mina axlar ( hyfsat iaf
) och jag har trevligt med kollegor och kan hämta barnen i vettig tid
Men i 30 år till??? Njae.....