För oss pladdriga.

Precis, det förvånar inte en sekund att folk inte förstår. För det är ju inte helt enkelt att ta in att en person kan vara hjärnkirurg men samtidigt inte klar av att få in räkningarna i tid.

Det som jag är mest sur över är att man inte tror på oss när vi beskriver svårigheterna, ens när vi har intyg från proffessionella. Det är lite FK läkare över det hela. "vi vet bäst, dina intyg är falska" osv.

Ska bli intressant att se om komunen ger sig nu, för jag kan som sagt producera papper i evigheter om jag bara är på det humöret.

Vi kollade på bebis nu också, den mår så kalasbra, allt sitter där det ska och den snurrade runt och ville inte alls sammarbeta, precis som förra gången så tog det tid innan det blev några bra bilder. Ska lägga upp dem sen, men hanen verkar ha snott med sig minneskortet till kameran.

Känns så mycket lugnare nu, när vi vet att det är som det ska och min uvi verkar bli bättre också, jag är inte alls så öm och har inte sammandragningar. Fick prata en stund med kuratorn som verkade vara vettig, ska dit igen senare.

Så nu ska det mycket till innan jag ska krossas ordentligt, kuratorn höll med och tyckte att folk som skyller allt på graviditeten, tex. att jag inte ska få hjälpmedel för att jag är sämre nu och det blir bättre, de skulle vi köra över totalt. Tydligen har hon varit med om att vården och komunerna säger så. Känns skönt med stöd därifrån.

Nu ska jag mysa och ta det lungt och ha det gott några timmar i min ensamhet. Får väl ta och packa diskmaskinen också... men sen blir det glass.

Hanen verkar jättestolt, han tog med ena kortet till jobbet och visade :D

Och där trillade mitt humör ner i en dypöl. Vår hemutredare ringde för en stund sen och avbokade alla tider.

Vi ska först lämna in alla specialistläkarintyg och så ska de bedömas av en utomstående instnas och säger den instansen nej, säger hon nej och då säger politikerna (nämnden) nej.

Trötta mig.

Men va?

Idioter... vad är det som ska bedömmas med läkarintyg, att du inte är en idiot själv eller att ni kan ta hand om ett barn?

Jag var hos kuratorn idag som tryckte på flera gånger att det viktigaste för ett barn är närhet, kärlek och omsorg, inte att man kanske inte kan klättra i berg. Blir så trött när jag får höra sånthär, kuratorn sa tom. att hon ibland önskade att "friska" föräldrar gått och frågat om lov från myndigheterna först... för det är oftare så att den kategorin människor misslyckas och inte är lämpade som föräldrar.

Håller tummarna för att ni ska få ett ja. *kram*

Eftersom vi har kroniska sjukdomar (o jag inte jobbar) så måste vi lämna in specialistläkarutlåtande på våra prognoser och förutsättningar att ta hand om ett adopterat barn (våra fysiska förutsättningar) Detta lämnar soc-tanten till rättsliga rådet som sen sätter sig ner och bedömer ifall vi är tillräckligt friska för att de ska anse att vi kan adoptera. Om inte säger de nej o då säger soc-tanten nej (hon kan säga nej ändå) och sen säger soc-nämnden nej (som också kan säga nej ändå men oftast går på det soc-ttanten sagt)

Idioter... får hoppas att ni får vettiga intyg som visar att ni kan ta hand om ett barn för det antar jag att ni kan. Så störande när det ska vara intyg som många gånger tolkas konstig åt ett eller annat håll.

Jag har några vänner som visserligen hade ett svårt rörelsehinder, men personen hade assistans och en frisk man, men de fick nej. Efter det så lyckades de bli med barn via hjälp på något sätt. Är så konstigt när man går så helt efter ett intyg och blir så stelbenta.

Hoppas det blir positivt.

Jag har gått över till att vara arg istället nu. Det är inte enligt lagen att inte se till en helhetsbild.

I lagen, i handboken osv står att olika skäl kan leda till avslag men det står inte sjukdom eller sjukpension=avslag utan det handlar om att man inte förstår adoptivbarns behov, ekonomin är kass, att man har psykiska problem (typ depression).

Jag retar mig på att de inte ser till en helhetsbild utan säger rättsliga rådet nej så blir det nej, utan att ens ha pratat närmare med oss, våra behandlande läkare, sjukgymnast/kurator (o alla andra som på ett eller annat sätt varit inblandade i våra liv genom åren). Det är INTE att se till en helhetsbild

*lejonmorrningar*

hej gott folk...

nu har jag läst ikapp... har garvat så jag skakat o det är ett rent under att inte min lilla groda (hon ligger som en sådan ibland) har vaknat...

t0va: på bb har man extremt lite att göra... de där små plasrbunkarna på hjul är ungarnas sängar... men inte ngn favorit hos min lilla sötnos... hon ville o vill fortfarande helst ligga hos sin mamma... =p

fru u: trist att det strular... OM (tror inte det kommer bli så, men iaf) ni får ett nekande svar... kan ni överklaga det nånstans då...??

Välkommen tillbaka Hoppas att allt har gått fint med lilla grodan (men var vi inte överrens om att det var en flodhäst?!).

Grattis till den lilla. Fast det blev fel vid leveransen.

haha... jo... men det var nog bara en stor groda... haha...