För oss pladdriga.

sitter o funderar på att skriva en debattartikell och i så fall vad som skulle stå i den

Något trött på mina värktabletter just nu, de gör mig trött i huvudet

När vi får barn lär vi nog fira påsk igen (och även gå i kyrkan) men nu är det som vilken annan helg som helst.

I princip så firar vi bara jul. Midsommar firar vi inte direkt heller (kan inte kalla det fira när det bara är vi två)

Jag skulle aldrig sova bra i en säng som är mindre än 120cm , jag använder varenda cm trots att jag inte behöver det

Den dagen vi får barn (om vi nu får barn, känns hopplöst) så ska vi ha en jättesäng typ 120cm+90cm+60cm). Hela sovrummet lär vara säng *s*

Skriver inte mycket5 just nu, är ganska nedstämd pga det här med barn

Jag är 35år gammal (nej, det är jag inte men jag blir så det är terapi att säga att jag är det ) och de senaste tjugo åren har jag fått kämpa emot samhället och jag är jäkligt trött på det.

Varför kan folk inte bara göra det de ska? Varför kan de inte bara följa de lagar de är satta följa (tjänstemän/kvinnor)? Varför ska jag behöva lära mig alla lagar, förordningar och dylikt för att kunna förklara för dem hur de ska göra sitt jobb?

Och framför allt: varför ser folk bara min sjukdom?!

Ja, jag är sjuk. Nej, jag kan inte jobba heltid/halvtid. Men jag ÄR INTE min sjukdom, jag HAR en sjukdom

Faderskapsintyget ska ni skriva under innan kiwi är född väl?

I många kommuner skickar de bara hem papper, de anser att det är formalia (förlegad formalia). En del kommuner frågar bara: är han pappa? och så är det hela över. Och sen har vi idiotkommunerna som anser det nödvändigt att snoka.

MEn om de börjar snoka så säg bara: vi var ihop då, inte med andra, han är pappan, hit med papperna (skriv under o gå). Mer behöver ni faktiskt inte säga

Fast jag har läst om de som fick hem papperna, men det borde inte vara rätt att göra så.

Huvudsaken är att man skriver under papperna så fort det går och inte väntar tills bebisen är född.

Själv ska jag ägna mig åt lite shoppingterapi. Ska handla scrapbookingsaker åt mig (har ju inga barn å handla påskägg till och det lär vi aldrig bli några heller, jupp jag är extra negativ just nu, men det går över)

Man kan skriva på papperna från vecka 28 har jag för mig. Vilket man bör göra ifall, gud förbjude, något händer med mamman. För har hon inte skrivit under så tas barnet omhand (tillfälligt, medan utredning görs) av socialen och får inte vara hos pappan

De har inte stöd i lagen att vägra er att göra det innan.

Jag vet inte om ni andra i tråden har tv8 men det sänds ett intressant program en gång i veckan av Michael Alonzo (lex alonzo) och första programmet handlade just om pappor o barn och vad som händer om mamman dör.

Han jobbar väldigt mycket för barns rätt till sina pappor (han fick barn med en kvinna som gjorde allt för att förhindra umgänget, till och med att flytta utomlands)

I väg med dig o handla. Hur ska det annars gå för stackars kiwi

Hur går det med flytten? Packandet? O kommunen i övrigt?

Jodå, jag är här. Letar inombords efter styrkan jag vet jag har och som jag använt mig av så många gånger förr men det tar ett tag att hitta den...

Som jag sa till min man idag, jag har aldrig tänkt o trott att jag skulle bli en gammal mamma (i bästa fall blir jag det och i värsta fall blir jag aldrig mamma, vi har försökt sen jag var 25år)

Hur går det själv elliz med lillelliz? Börjar ni få in lite rutiner?