December Bebis 2010 :)

Usch jag blir lite stressad när jag ser att ni har skrivit om barnvakt. Jag har inte skaffat kattvakt ännu och ingen "panikhundvakt" heller ifall att det blir så att man får åka in snabbt. Dock bor några av de som jag litar på här i stan och de skulle naturligtvis ta emot honom med öppna armar mitt i natten om det krisar även om jag inte har frågat först. Men planen e att han ska åka till mamma några dagar innan och sen komma tillbaks när jag har vart hemma några dagar, då slipper han stressa över att jag kanske har ont o e nervös och jag kan känna mig helt trygg på att han e omhändertagen.
Vem som kommer hit om dagarna o pysslar om katterna är dock en annan femma, borde nog ta tag i det snart:). Usch va mkt det e o tänka på :P

Spännande med ny bild:).
Håller med, tiden rusar iväg så det räcker nästan med varannan vecka:P. Du är nöjd med din BM lr?

haha det e väl klart att man har vakt till sina djur om man inte e hemma på flera dagar?
Om inte annat är det faktiskt lag på att djuren ska ha tillsyn och färskt vatten varje dag;).
Nä inte släpper jag in vem som helst till mina djur. Inte skulle väl vem som helst få passa dina barn?
För mig är det samma sak:). Och för katterna med, de kommer inte fram om inte någon som de känner kommer.

Haha lite som min då. Det e märkligt det där:). Skönt att det e sista halvan hon e bra o inte tvärtom då:P

Usch jag e så dum och trodde att det skulle underlätta inför vändningsförsöket imorgon om jag har läst så mkt som möjligt innan om det. Har iof läst fakta innan men sökte här på FL efter medlemmars egna erfarenheter och i princip alla verkar tycka att det var skithemskt. Nu blev man ju nervös på riktigt.
Känner bara en som har genomgått ett (ett misslyckat) och hon tyckte inte att det gjorde speciellt ont och hennes bebis blev inte så jättestressad av det så får ju bara hoppas att det blir samma här, man vet ju inte förrän man har provat:).
Min bebis kan ju vara en av de 40% som faktiskt vänder sig och ligger kvar vänd o då är det ju jättebra:).

Å jag mätte igår V35+4 och då hade jag också ca 114-115cm:P häftigt:D

Jo det e klart man gör annars hade jag tackat nej till försöket:). Men nervös kan man ju inte hjälpa att man blir:)

Tack va gulliga ni är

Skönt o höra någon som inte fick jätteont iaf:). Tack, behövde få höra någon mer med en inte alltför illa erfarenhet.
Känner att jag har vant mig så mkt vid tanken på att det kanske blir kejsarsnitt att det "kvittar" hur själva försöket går imorgon. Vänder den sig inte så kommer ju bebis ut ändå och vänder den sig o stannar kvar så får jag uppleva en vaginal förlossning som jag ju vill. Men viktigast är dock att bebis kommer ut välbehållen, inte hur:). Det är mest att det ska göra djävulskt ont eller att bebis ska bli jättetressad som bekymrar mig men nu lättade det lite igen:). Om inte annat är ju pappan till bebis med och jag kommer be honom i bilen in att hjälpa mig att stoppa det hela om jag får väldigt ont. Lyssnar inte läkaren på mig så gör den förhoppningsvis det på pappan=)

Det jag vet idag är: (kommer ju veta ännu mer imorgon:).)
att de först gör ett ultraljud för att konstatera hur bebis ligger, en barnmorska känner också tydligen.
Sen får man bricanyl genom en nål i hand/armveck. Bricanyl verkar ju livmodersavslappnande så magen blir mjuk o degig. Man kan som mamma själv få hjärtklappning och känna sig yr.
Sen kommer en läkare in som genom att trycka på magen försöker tvinga bebis rätt.
Man blir kopplad till CTGapparat efteråt så de vet att bebis mår bra osv.

Hur länge de håller på har jag däremot inte fått något svar på, jag tror det är väldigt olika. Vissa läkare verkar inte ens sluta om man säger ifrån så känns tryggt att man har någon med sig som kan hjälpa en om det känns för jäkligt vilket ju många påstår att det gör:(.