December Bebis 2010 :)

Godmorgon tjejer. Igår kväll gick mitt vatten. Det började så fint med ett sipprande men i bilen på väg till fl flyttade sig lillfisen (han hade ju inte fixerat sig) och då forsade det ut. Usk som tog emot oss skrattade och sa: -Man kan iaf inte missa att ditt vatten gått!! Då var jag våt både fram på magen och upp på ryggen trots sonens supereffektiva nattblöja... Men inga värkar kom igång så vi valde själv att åka hem och sova och nu ska vi in på kontroll på spec.mödravården runt 9-tiden. Vi skulle stannat kvar för det har snöat fruktansvärt inatt så det blir inte roligt att köra till Lund nu... Men nu dröjer det inte så länge förrän bebis kommer iaf!

Ingen som hört från NhjärtaD? 

På lördag har jag bf men jag har en känsla av att bebisen kommer på onsdag eller fredag. Jag har mycket onda sammandragningar på kvällarna men känner tryck neråt nästan hela dagarna. Det ska bli väldigt intressant att se hur denna förlossningen kommer att starta. Men första barnet gick vattnet 16 dagar över tiden. Jag är inne varje dag och petar och retar livmodertappen, men kan inte känna om det är något kvar på den. Jag var inne på förlossningen i fredags och då var tappen oförändrad, 1 cm och bakåtriktad. Men jag själv kan känna att det är öppet och kan också känna vad jag tror är huvudet. Jag petar så långt upp jag bara kan och då tar det emot, det är liksom något hårt. Varje gång jag petar följer det med stora slemklumpar vilket jag antar är slemproppen.

har knappt sovit nåt inatt, haft sd som bara den men inget mer

Den här sista tiden är så dryg, man bara väntar å väntar och inget händer.

Vill att det ska vara Torsdag så jag kan gå till bm å veta hur hon ligger, men jag tror hon ligger rätt fortfarande. Har så ont i fogarna nu när hon trycker på som bara den neråt, känns precis som man vill pressa ut henne TÄnkte om jag tar i riktigt ordentligt så kanske slemmisen släpper men det gör den ju inte

Hej Tjejer!
Här kommer jag och tränger mig på såhär nära slutet av graviditeten.
Hänger i vanliga fall i November trådar, hade BF 21/11, men är idag på BF +9
och jag räknar inte med att bebis kommer att titta ut under det här dygnet, vilket alltså kommer att bli en Decemberbebis istället.

Lite kortfattat:
Fick reda på graviditeten ca i 8:e veckan, 7+X.
Har haft riktig tur under tiden och inte mått dåligt på något sätt alls,
så även när BF har närmat sig OCH passerat....inga känningar eller tecken på att bebis vill börja titta ut,
usch så deprimerande det är :(

Varit ogillande till igångsättning, men nu vill jag nog inget hellre än att få träffa den som bott där inne under så lång tid.
Kom ut!!!

Liten fl-berättelse: 
  
  Ja, ingenting hände, knappt några värkar öht hela em/kväll. Kl 22:30 började jag få rejäl mensvärk, gick då på toa för att göra nr 2 för det brukar hjälpa. Hjälpte inte! Jag gick ut i korridoren och fick där alvedon av bm för att se om det var fuskvärkar och så skickade hon mej i duschen. Väl i duschen släppte det lite och det var så himla skömt med riktigt varmt vatten på mage och rygg.
   Precis när jag tänkte gå ut från duschen kom den en ny fruktansvärd mensvärk. Jag fick ringa efter personal för jag klarade knappt av att stå, så dom fick hjälpa till att torka och klä på mej. Inga sammandragningar, bara mensvärk så dom satte ett ctg för att se om den gjorde några utslag. Jag kunde inte ligga ner pga smärtan utan stod vid sängänden med sambon tryckande HÅRT i svanken på mej, det var det enda som hjälpte lite.
    Ctg blev taget medans jag stod där och allt var bra med bebis men som sagt, knappt några SD. Jag fick hjälp upp i sängen för en koll. Jag ville lägga mej på golvet men det var tydligen inte så poppis. BM konstaterade att jag var öppen 5-6 cm och ner på FL åkte jag direkt.
    Med några stopp på vägen då jag var tvungen att slänga mej på knä framför rullstolen för att öht överleva värkarna så kom jag in på mitt rum på FL. Jag sa till direkt att jag ville ha EDA innan det var försent och det var ok, dom skulle bara sätta en nål i armen först. Så BM sätter nål medans jag ligger brölande på knä på golvet och försöker ta mej igenom den fruktansvärda mensvärken. 
   Med anestesie-läkaren på väg tvingar dom mej upp i sängen igen för en koll fast jag ihärdigt försöker övertyga dom om att golvet är en toppen-plats. Dom vinner och kontrollen visar att jag är öppen 9 cm. Jaha, där försvann den EDA:n. När jag ligger där känner jag plötsligt att värken ändras och att jag känner mej bajsnödig istället. Då fattar jag att krystvärkarna har kommit och allt blir genast bättre. Ont på ett annat sätt och jag ser att det faktiskt finns ett slut på detta h-vete.
   15 min krystvärkar och en toppen BM som hjälper mej krysta på rätt sätt, ut kommer lillebror helt perfekt kl 00:14, 3370gr, 49 cm. Lik storebror men ändå inte.<3
   Allt som allt tog alltså själva förlossningen bara ca 1,5 timme när det väl satte igång. Såhär i efterhand kan jag nog säga att den var helt ok, jag önskar bara att jag hunnit få någon smärtlindring förutom lustgas (som jag inte märkte hjälpte). Jag sprack inget och blödde minimalt (ca 300ml).