"Dagis är ingen barnpassning"

först o främst föräldern är VIKTIGAST för barnet o den främsta förebilden men föräldrar vet inte alltid hur de ska hantera vissa situationer som en utbildad pedagog faktiskt kan ha svar på o X antal alternativ på hur man kan jobba med det. jag tror inte barn far illa av att vara hemma men det är konstaterat att de barnen ofta ligger lite efter när de kommer till f-klass okej de kommer ikapp. jag är barnskötare o jag "passar" barnen för att föräldrarna ska kunna jobba, söka arbete eller ta hand om småsyskon mm men under den tiden då jag "passar" barnen så ser jag till att de får så många bra verktyg de bara kan i ryggsäcken inför framtiden. o det gör föräldrarna oxå självklart men kom inte o säg att ni kan bedriva en pedagogisk verksamhet hemma. okej några kan nog men långt ifrån alla.det finns många saker man inte alltid tänker på som förälder kan h*n uttal, hur ligger han språkmässigt behöver han lite hjälp o stöd kanske? hur e det med motoriken? o annat sådant som faktiskt pedagogerna är utbildade att upptäcka o uppmärsamma, inte alltid föräldrar ser det.

Min erfarenhet ar att foraldrar visst tanker pa och ser sadant. Absolut! Jag grundar den asikten pa antal foraldrar fran min tid som forskollarare bade i Sverige och USA samt sedan vanner med barn.

det ena utesluter inte det andra,forskolan och hemmet kompletterar varandra.

Det som är bra med förskolan är att alla barnen ges möjlighter att utvecklas och utveckla sina kompetenser oavsett kultur, språk, klasstillhörighet, missbrukarhem mm. Många föräldrar ger sina barn bra förutsättningar i livet, men tyvärr inte alla. Förskolan ger alla barnen en möjlighet till en bra start i livet.

Precis som garib skriver, förskolan och hemmet ska komplettera varandra!

Om man fortfarande tror att 3,5 års universitetsstudier inte ger skillnad i pedagogik, psykologi mm, då undrar jag vad man har med sig i bagaget. Och då har jag inte skrivit att föräldrar inte kan. Många kan, men pedagogiskt är det/ska vara skillnad.

Att ha barnen på dagis är ju normen nuförtiden, och som du påpekar behövs det på dagis bra pedagoger som har en bra utbildning och har verktyg att arbete med barnen och se deras behov. Det du har fel angående är dock att många föräldrar skulle sakna förmågan att ge sitt barn likvärdiga saker hemma vad det gäller språkutveckling, motorrik socialisering etc. det  klarar de flesta föräldrar galant. Folk är som regel inte födda under en sten i skogen liksom. Absolut att pedagoger har extrakuskaper och specialverktyg, men behovet för dessa specialverktyg finns ju just på DAGIS, där få fröknar ska ta hand och tillgodose många barns behov under en hel dag. DÄR behöver man dessa specialverktyg och förmågor. Men om barnet varit i hemmiljö, med normalfungerande föräldrar, några mammor hemma på gården och ett gäng ungar som tas om hand av nära och kära som inte behöver jobba, så blir situationen helt annorlunda.

Sen finns det naturligtvis barn med speciella behov och föräldrar som inte är helt adekvata, där jag som tidigare sagt dagis kan vara räddningen.

 Men talar vi normalfungerande barn och fräldrar, så handlar dagis om att möjliggöra att föräldrarna kan jobba, samtidigt som dagis kliver in och gör det föräldern skulle ha gjort i hemmet. dvs. se till att barnet utvcklas och stimuleras och erbjuds trygghet.
----------------------------

Kan bara hålla med om detta, en vanlig normal förälder som har förmånen att kunna vara hemma med sina barn är likabra eller bättre än förskolan på att tillgodose barnens lärande.
Underskatta aldrig det känslomässiga bandet förälder - barn.

Jag kan bara hålla med dig.
Om jag inte själv kan ta hand om barnet under arbetstiden så måste ju någon se efter barnet, som tur är finns det förskolor som kan göra det. Att de dessutom gör massa roliga saker som jag inte gör är ju en bonus, då får han se nya saker här i världen.

Att förskolan ger alla barn en möjlighet till bra start i livet är inte sant. Du kan inte vara helt omedveten om att det finns barn som inte klarar av stressen och de stora barngrupperna som finns på förskolan? Att det finns små barn som lider av stressymptom som magont, huvudvärk, tinnitus pga förskolan? För de barnen är inte förskolan en bra start i livet. Och många av föräldrarna till de barnen har väldigt få alternativ som det ser ut idag. Min son slutade prata helt när han började på förskolan och han blev även utsatt för mobbing när han började på avdelningen för större barn. Det var knappast den bästa starten för honom. Min systers barn utvecklade selektiv mutism i förskolan.
Själv vantrivdes jag något alldeles förskräckligt när jag gick på förskola och fick barnmigrän efter att ha börjat där.
Sen tror jag visst att de flesta barn klarar att gå på förskola utan att få några men, men det måste finnas alternativ för de som inte klarar det. Och att påstå att föräldrar som avstår från att jobba (med allt vad det innebär med ekonomi, pension och likn) till förmån för att finnas där för sina barn medan de är små, inte ger sina barn den bästa starten i livet, det är ju rent av kränkande! I min värld kan man nog inte göra något finare för sina barn än att erbjuda dem den tiden och den tryggheten som det innebär.