"Dagis är ingen barnpassning"

Fast om det enbart är barnpassning, hur kommer det sig då att arbetslösas barn har rätt till 3 timmar om dagen? Om man inte jobbar är man väl inte i behov av komunal barnpassning? Vad jag har fattat det som efter den info vi har fått från förskolechefen är är att det är för barnens skull de är erbjudna 15 timmar i veckan, 20 timmar tror jag det är för lite större barnen.
Stora sonen har haft resursförskola 35 timmar i veckan och jag har vart hemma men det är ju förskola det med, bara en annan avdelning. Det ÄR barnpassning... delvis. Sen så kan jag väl tycka att det är lite större skilnad på pedagogiska verksamheten och vad barnen får ut av dagis innan 3 år. I alla fall på de förskolor vi vart på så liknar 0-3 år mer barnpassning medans 3-5 årsavdelningarna är annorlunda.

Jo men det är ju lite av en norm att ha sina barn på förskola och jag tycker det är trist att hemmaföräldrar ofta blir ifrågasatta som om alla barn hade ett naturligt behov av förskola och man inte väljer att vara hemma med sina barn för att man är en engagerad förälder som känner att just det är rätt för ens egna barn.
Jag hatade dagis, innerligt. Tyckte varenda dag var pest och pina.
Det kan kanske också vara så att förskolan inte är det bästa för alla barn. Om man nu inte ska se allt svart eller vitt.
Sen vill jag bara undra lite vad är det med förskolepedagogiken som är så viktig? Kan man inte träna sig på att vara i grupp på andra sätt? Kan man inte tala om värdegrunder hemma? Jag tror att man lär sig mycket mer av att vara med en förälder i vardagen, att laga mat, odla lite kanske, hjälpa till att handla, läsa mycket böcker, sjunga, umgås med vänner och släkt, gå på teater ibland och muséum och ja allt sånt där jämfört med att sitta i en barngrupp som på många ställen är 20+ barn med en förskollärare och två barnskötare och ha samling en gång om dagen och gå på utflykt 2 ggr per termin och göra lite tema ibland. Jag är inte jätteimponerad av den pedagogiska biten men jag har kanske missat nåt?

Sa sant och val skrivet!!!

Sjalvklart ar forskolan en form av barnpassning. Under en kortare tid under dagen sa ar det ocksa planerad pedagogisk undervisning. Men den fria leken, sagolasning, maltider osv kan egentligen inte klassas som pedagogiskt, mer an samma aktiviteter hade varit i barnens egna hem!

Ingen ska behöva bli ifrågasatt för sitt val, det är jättefel. Lika mycket som jag har rätt att tycka att förskola är bra så har ju du (och alla andra) samma rättigheter att tycka tvärtom.

För oss har förskolepedagogiken varit enormt viktig. Jag känner inte att jag räcker till för att träna och lära honom allt de som de har gjort där. Men om man känner att förskolan inte är det bästa för just en själv och sitt barn så är den inte det heller. Man har lika stor rätt att vara hemma med sitt barn som att ha det på förskolan. Tycker att det är mycket att man ska få försvara sig själv och sitt val, oavsett vad man har valt, förskola eller hemma. När jag skrev att jag tycker det är mer än barnpassning utgick jag naturligtvis efter vad som passar vår familj. För oss har det varit guld värt med förskolan. Men att förskolepedagogiken är viktig utesluter inte att man inte som förälder kan ge barnet det om man känner så. Det ena utesluter inte det andra. Det finns fler än ett rätt i ett föräldraskap och hivudsaken är att man väljer efter vad som passar för ens egen familj och inte efter hur andra tycker det ska vara.

Vi är överens. Samma här med förskolebiten för stora pojken, ovärderligt. Men första tiden på "vanlig" förskola hade vi lika gärna varit utan. Och nej man ska inte behöva försvara sig själv, jag menar inte att du påstår att någon annan väljer fel utan ville bara lyfta fram en sida till av saken. Så att vi inte missförstår varandra...

Hade jag inte vart ensamstående och vart tvungen att jobba hade F kunnat vara utan småbarnsavdelningen för där var ingen pedagogik alls på det sättet som storabarnsavdelningen. Så förskolan blir inte en viktig del förens vid 3 år i mitt tycke (eller inte alls för de som väljer att vara hemma). Minsta sonen har astma och för honom känner inte jag att just förskola är det bästa. Jag skulle vilja ha dagmamma till honom just för att det är färre barn och mindre infektioner. Men det finns ju inte kvar. De har dragit in alla dagmammor här och det är synd.

Sen är det lite synd här att barn som är med sina föräldrar på öppna förskolan, det är bara mindre barn. Så väljer man att vara hemma länge så är det svårt att stimulera kontakten med jämnåriga och detta med att träna på att vara i grupp mm om man inte har många vänner med barn som man träffar. F har ju sina funktionshinder och särskilt autismen gör ju att han är väldigt annorlunda i sitt sätt att vara och vårat liv ser ju annorlunda ut. Så jag känner lite att det är så viktigt för lillebror att få detta "normala" livet med och träffa "normalstörda" barn så att inte hela hans uppväxt bara handikapanpassas. Att man för hans skull ger han bägge delarna. Skulle jag då vilja vara hemma till 6årsverkamheten börjar så känns inte det möjligt pga att det är så svårt att hitta lite äldre barn på öppna förskolan.

Trollet Ludenben, jag vet inte hur det ser ut på andra ställen, men våra parker i krokarna är fulla av barn i alla åldrar så man måste inte nödvändigtvis ha barnen på fsk för att träffa jämnåriga.
Men återigen, säger inte att det ena är mer rätt än det andra.
I din sons fall tex, förstår jag precis hur de resonerar kring fsk.

Trollet Ludenben: Jag förstår också hur du resonerar.
Ville bara säga att för alla andra som vill vara hemma så är det ju möjligt att skapa kontaktnät med bekantas barn och barn man träffar på lekplatsen hemma osv att träffas regelbundet, och för att träna på att vara i grupp kan man tex gå på knattefotboll en dag i veckan eller liknande. Jag tror inte att hemmavarande barn brukar bli socialt isolerade. Och visst är det skit att de inte har kvar några dagmammor!

Jag önskar att det var så här. Här är helt dött på ungar. Vi har massa fina lekplatser och sånt men på dagarna är det helt tomt, även på helgerna. Inte bara tomt på lekplatser utan tomt i området öht. Ungarna kommer fram sent på eftermiddagen och är ute senare på kvällarna. Jag tycker att det är helt normalt att vara ute med barnet klockan 11 en förmiddag men är tydligen helt ensam om det för inte en unge ute. Vi har valt fritids till stora sonen efter skolan till 16 för att han ska få social stimulans (han kan inte vara ute själv så vi får vara ute med honom) och då är jag ändå hemma och är föräldraledig. Fritids är jättebra och han tycker det är roligt och trivs och det är guld värt för oss i denna sitsen. Men det är lite trist att barn här sysslar med så lite utevistelse.

Verkligen trist Trollet Ludenben!
Glad att vi bor i city när jag läser detta för som sagt, det finns mycket parker och många barn i dem.