Decemberbebis 2010

Ja usch det är drygt med luftfuktigheten! Jag mår fortfarande illa, börjar bli jobbigt nu! Igår kräktes jag 3 gånger på jobbet, sen 1ggr hemma och jag var tom tvungen att gå upp mitt i natten och kräkas( vaknade och hade kväljningar) Känner mig helt matt och vill bara snabbspola till december! Det har bara blivit värre för mig, inte bättre.

Ska verkligen vila den här veckan( min enda semestervecka).

Uscha, låter ju inte alls kul! Finns det inte nån hjälp att få, alltså nån medicin eller nåt? Det kan ju inte vara bra att du ska må så dåligt 

Lider verkligen med dig! Jag förstår verkligen hur jobbig det är att må illa så länge. Själv har jag har nu mina kräkningar bara till morgonen så det känns lite som en förbättring. Jag försöker trösta mig med att nu har vi "bara" 4 månader kvar.

Är det nån annan här som ska söka om att få kejsarsnitt?

Jag ska på första samtalet imorgon, känns otroligt jobbigt att behöva dra upp förra förlossningen igen, vilken är skälet till att vi söker snitt den här gången, men hade gärna "glömt" den en stund till...

Jag ska nog inte söka om det som det ser ut som nu, men avvaktar UL nästa vecka. Då ser vi om jag har risk att få havandekskapsförgiftning. Hade troligen det med E men det upptäcktes EFTER hon kommit ut. Min dåvarande BM var ju inte så sugen på att engagera sig ang det..

Jag känner att jag börjar fasa inför förlossningen och sista delen av grav. De hävdade ju hela tiden förra ggn att E mådde bra, det var bara jag som mådde dåligt men det stämde ju inte. Nu har jag bara gått upp 2,5 kg och det oroar mig rätt mkt..

Ska hålla tummarna åt dig imorgon!

Jag käkade Lergigan Comp förra graviditeten och de funkade JÄTTEBRA! Kräktes precis som du dygent runt och mådde illa så att jag var alldeles matt...

Denna grav fick jag akupunktur och det var nästan ännu bättre, men tyvärr måste man få det tre ggr i veckan då effekten går över efter två-tre dagar...

Här är sammandragningarna jobbigast. Nä foglossningen. Ska inte klaga för det var värre förra graviditeten. Nu försöker jag ignorera det så gott det går och den 30 börjar gravidgympan!

Hör att det diskuteras snitt. Här ska det INTE göras. Är dock jätterädd aatt det kommer bli ett - inte planerat - men akut... Vill gärna gå och prata med någon om förra förlossingen men min bm är benhård med att det räcker att prata med henne. Nästan som att jag är tramsig.

Någon som inte valt att ta reda på vad det blir för något?

Kräv fler kontroller om du är orolig! Man ska inte behöva gå och oroa sig för att nåt är fel. Många går upp mindre med syskon än med första har jag förstått, men känner du oro över det så kan dom kanske ta tillväxt-UL på barnet?

Det gick bra idag men usch det var tufft. Kom som tur är till en super special BM som jobbar med förlossningsskräck och hon tog mig verkligen på allvar. Vi gick igenom min förra förlossning och hon försökte lugna mig med att så illa som min förra förlossning + månaderna efter var är det liten chans att nästa förlossning och tiden efter blir, att jag hade ruskig "otur" med första förlossningen. Hon sa att jag oavsett vad som händer ska slippa sättas igång som jag blev sist, det blir antingen "naturlig" start på förlossningen eller snitt. Snittsamtal hos läkare är beställt och jag kommer om jag trots allt vill försöka föda vaginalt få tillväxt-ul av bebisen + ev. röntgen för att kolla mitt bäcken eftersom min son fastnade sist. Vi gick ett varv på förlossningen och bb oxå, det var jobbigt men nödvändigt. Så det har varit en jobbig dag med mycket ångest och många tårar men samtidigt är det skönt att få kommit igång med den svåra biten - vägen mot förlossningen.

Jag går hos BM var 3-4 vecka redan, sen kommer jag gå på troligen 2 tillväxtUL och få träffa läkare i v 38 eftersom jag är skitskraj för att gå över den här ggn. Hade de vetat hur fröken mådde där inne förra ggn hade jag inte få gå över 1 dag.

Men va skönt att du fick träffa en BM som verkligen tog dig på allvar!! Visst är det skönt när man känner att man faktiskt blir tagen på allvar. Du vet att vi finns här om du behöver skriva av dig!

Jag har inte skrivit på ett tag, har mest slökollat Internet via telefonen under semestern, och då är det så meckigt att skriva...

Åh vad jag lider med er som oroar er - både angående bebisens välmående och inför förlossningen!! Hoppas verkligen ni blir tagna på allvar!!

Jag har börjat få lite ont i ljumskarna ibland när jag går, och blir lika förvånad varje gång, typ "oj, just det, jag är ju faktiskt gravid"... Jag hade väldigt lite krämpor med vår son, och även en komplikationsfri förlossning så jag känner mig lyckligt naiv inför den här gången... Min man skrattar dock lite när jag säger att förlossningen ju var SÅ bra, han kan ändå lista ett gäng saker som kanske inte var toppen, t.ex. förvärkar i typ tre dagar utan att kunna sova, inga platser på BB så han fick åka hem för att sova (alternativet var att inte kunna sova alls i en hård fåtölj så vi prioriterade att han sov för att kunna "vaka"  över bebisen nästa dag när jag skulle få sova...), osv osv.

Jag har nyligen fått reda på tre kompisar som ska få barn i mars om allt går bra!! SÅ roligt!!

Jag har inte gått upp jättemycket, troligen bara 3 kg sen inskrivningen, men kanske 4-5 kg från min normalvikt, men magen är ganska stor så nu har jag plockat fram mammabyxorna samt köpt två nya faktiskt... Det är ju en annan säsong än förra gången (vår son är född i juli) så jag ville gärna ha shorts nu när det har varit så vamt!!

Än en gång kramar till er som våndas med krämpor, oro mm.

Jag har valt att inte ta reda på vad det blir i december. Vill väldigt gärna ha en tjej så jag skulle bli så grymt besviken om jag redan nu fick reda på att det är en pojk. Missförstå mig rätt, jag kommer bli jätteglad om det visar sig att det är en pojke, det viktiga är inte vilket kön bebisen har, det viktiga är att  barnet är friskt och mår bra.

Några större krämpor kan jag inte säga att jag har ännu. Visserligen har krampen i benen under nätterna återkommit nu i veckan efter att varit borta ett tag men det kan jag stå ut med. Skall till BM på tisdag nästa vecka, går in i vecka 26 samma dag vi skall dit. Har inte varit där sedan jag gjorde UL i vecka 18 så det har gått ett tag sedan sist. Enligt kalendern jag fått av min BM så skall de ta blodtryck, lyssnas på fosterljud, ta blodgrupp/immuniseringsprov (vad det nu är, någon som vet?) samt att jag skall få moderskapsintyg. Trodde att de även skulle ta SF-mått och kolla vikten men det kanske de gör även om det inte står inskrivet i kalendern.

För övrligt mår jag toppen, har avslutat min första av fyra och en halv veckors semester. Det enda jag oroar mig lite över är att jag fortfarande inte fått tillbaka min normala aptit. Jag mådde mycket illa i början av graviditeten och lagad mat gick inte att få i mig. Jag kan vara hungrig när jag sätter mig till bords men när jag väl sitter där och skall äta så äter jag oftast bara upp hälften av det jag tagit till mig (liten portion) och då får jag nästan tvinga i mig det sista. Visserligen har jag ett antal extrakilon med mig sedan innan och jag har fått kommentarer om att jag ser smalare ut nu än innan jag blev gravid (bortsett från magen då naturligtvis), men jag kan inte tänka mig att mina extrakilon tilllför speciellt mycket näring till barnet. Skall prata med BM om detta när jag kommer dit nästa vecka tänkte jag. Någon annan än jag som har dålig aptit men mår bra för övrigt?