Plus igen efter mf/ma
Odd- du är klok som en bok! =)
Odd- du är klok som en bok! =)
Mallanis;
Söta du!! :) Men äsch, sålänge jag står på benen så äre ingen fara me mig! ;) Envis som en oxe är jag så inget får mig o bli nere, dock kan ja som ja sagt innan ba känna att "Snääälla låt mig bara må bra en dag" men nä, den lille rackarn tycker inte som mig därinne så jag står ut! ;D Dock vore lite mer energi gött, men ska till dietisten på möte på torsdag så får se hur vi löser det då! :D Nu tar de mig ungefär.. mellan 4-6 timmar o få i mig lite mat, igår började jag äta 20.30 o va "klar" 02.30.. så snabbt går de inte för då kommer de upp! Och mycke är de inte heller, men jaja ;)
Vilken vecka är du i nu? Jag har inte riktigt tagit de till mig än heller, nog pga att ja mår som en kratta hela tiden, men nu buffar han ju inifrån så då kommer jag på det ;)
Idag är det neråt!
Brösten slutat värka är i 11+2 idag ... och jag blir...Livrädd! f-n vad jag hatar den här berg och dalbanan! Vill ju att allt ska vara bra ....

Inga jäkla snurrhjul och ömtåliga tyger här inte! Och jag har iaf lärt mig av tidigare misstag, att inte köpa ngn billighetsvagn även om den bara används knappt ett år innan våran chockrosa emmaljunga scooter kan ta över. . Den vi köpte till dottern var helt värdelös, allt blev gickligt med tiden, hjulen ramlade av och alla möjliga fel.Braiga tråden!
Odd jag säger det igen du är klok som en bok! Du sätter så bra ord på dina känslor... att du vill ha din kropp för dig själv...
Jag har just nu lite nojja antar att det är hormonerna som diver med mig. Har ju inte alls gått så långt som ni andra men känner just nu en annan sorts oro... om nu allt går bra med bebis så har jag insett att livet kommer förändras.... Hur känner ni andra? Ni som redan har barn kanske är mer förberedda men jag är ju över 30 och först nu ska bli mamma .... gosh livet kommer ju verkligen att bli annorlunda!
Grattis 2 barnsmamma!!! Kul att du har nått ditt mål... vi har alla olika mål i livet !
Odd- =) Jag hoppas ju att den lille klimpen just kommer ge guldkant. Jag är nog äldst i tråden? 33 bast, de ni! Det är bara så att jag jag visst har en längtan efter en liten bebis...annars hade man ju inte orkat med detta året med bim, äl missfall och om igen och om igen...
. Men nu när man sitter här så är jag lite skraj för den jobbigt biten...trivs oerhört bra med mitt/vårt liv och rädd att verkligheten kan vara ganska tuff... Tiden med min man, tiden för mig, tiden för mitt jobb...tiden för mysiga midagar, resor, lata söndagar, sex, jobbande med mina hundar....
..... kan låta som detaljer men det är saker jag uppskattar idag!
Nu känns det lite som att man ska släppa sig "själv" för att helt gå upp i ett annat liv.... Mysigt MEN åh så skrämmande!! 33 år och på väg in i något helt nytt...
Tack alla shit bara 4 år nu till 30 jösses haha tänk idag ploppade min mamma ut mig med kejsarsnitt ![]()
Undrar nu bara varför i hela friden drömmer jag om Tul nu hela tiden och att dom ger mig olika svar på hur stor han är och att han måste ut nu.
Nu börjar jag bli lite orolig faktist.
Drömmde inatt om att han var redan 5 kg nu
jag måste tänka på något annat nu heregud annars blir jag knäpp.
Men nu så igår när vi lämnade sambon syster till skolan så sa hon att Ja snart kommer han blir det snitt frågade hon mig och jag svarade jag tror med 100% tyvärr att det blir fast jag hade hoppas på vaginalt.
Då tar hon upp om döden om att jag höl på att dö med honom
då ränkte jag shit tänk om det blir samma sak nu med 
Det vill jag inte upleva igen.
Mitt mål är mkt men jagvet inte vad jag vill bli som stor de har jag aldrig vetat i mitt liv jag tror jag kom till värden för att bara prova och testa mig fram
Men vad har du för mål gumman i dit liv ?
Mallanis