Värkrubbningar - Då värkarna startar och sedan inte uppnår effekt igen kallas det för sekundär värksvaghet. Om värkarbetet inte satt igång effektivt alls kallas det primär värksvaghet. Värkrubbningar under förlossningen ger "dålig progress". Värkstimulerande dropp brukar ges men om det inte fungerar brukar mamman snittas.
Abnorm bjudning - då barnet ligger i ett annat läge än framstupa kronbjudning och inte kan födas fram. 95 % av alla barn ligger rätt.
Pannbjudning- då pannan kommer först, då krävs det ett stort bäcken för en vaginal förlossning. Pannbjudning är ovanligt. Ligger barnet med ansiktet nedåt i en framstupa pannbjudning blir det troligast snitt.
Ansiktsbjudning- med ansiktet först. Det är ovanlig men med barnet i ett sådant läge kan förlossningarna ibland födas vaginalt.
Tvärläge- Då barnet ligger på tvären så försöker man vända det utifrån. Skulle däremot vattnet gå innan man hinner vända på barnet finns en stor risk att navelsträngen faller ut och kommer i kläm och kan då leda till syrebrist hos barnet. Lyckas man inte vända på barnet måste det födas med kejsarsnitt.
Abnorma bjudningar kan leda till både planerade och akuta kejsarsnitt.
Sätesbjudning - Ligger barnet i säte brukar man försöka vända på det i slutet av graviditeten. Lyckas inte detta mäts bäckenet för att se om måtten räcker till för en sätesförlossning. Bäckenet måste vara lite större för att klara av en sätesfödsel då huvudet kommer sist och har du inte tryckts ihop i förlossningskanalen som det annars brukar då huvudet kommer först. På många lasarett nu har man slutat mäta mammornas bäcken och alla med barn i sätesbjudning snittas.
Orsakerna till att ett barn lägger sig i sätesläge kan bero på många saker men det kan vara svårt att veta exakt varför. Moderkakans placering kan ha betydelse på hur barnet ligger, och även saker som mycket fostervatten, formen på livmodern och formen på bäckenet har betydelse på barnets position.
Olika sätesbjudningar som är mindre vanliga är sätesbjudning då stjärten kommer först
Andra exempel är fotsätesbjudning, då barnet ligger i en huksittande ställning och fötter och stjärt kommer samtidigt.
Fotbjudning, då ena eller båda fötterna kommer först.
Navelsträngsframfall - om navelsträngen hamnat före barnet så är det allvarligt eftersom barnet klämmer på navelsträngen och hindrar cirkulationen i den. Om värkarbetet sätts igång och barnet pressas mot navelsträngen så brukar detta leda till kejsarsnitt.
Asfyxi - Ordet används då man talar om syrebrist. Får barnet inte tillräckligt med syre kan det betyda livsfara för barnet. Det första tecknet brukar vara ökad eller minskad hjärtfrekvens på barnet i magen. Olika orsaker till syrebrist kan vara att barnet har en infektion, en knut på navelsträngen eller att det är fel på moderkakan. Ibland då man märker att barnet har syrebrist så måste ett katastrofsnitt göras. Läget kan dock vara mindre kritiskt och då kan man ta det mer lugnt.
Bäckenträngsel - Det är mindre än 1 % som har ett för trångt bäckenmått för att föda vaginalt. Det är ingenting man kan se utifrån då smala kvinnor kan ha stora bäcken och breda kvinnor kan ha små bäcken. Har man haft en bäckenfraktur eller felställning i bäckenet bör man mäta det.
Flerbörd - Väntar man tvillingar och barnen väger mer än 2 kg brukar det inte vara någon förhöjd risk att föda vaginalt. Ett av barnen kan ligga i sätesbjudning och kanske planerar man ett snitt på grund av detta. Väntar mamman trillingar eller fler brukar oftast förlossningen ske med kejsarsnitt men även här finns olika principer landsting emellan. Ungefär 1/3 av alla flerbördsgraviditeter slutar med kejsarsnitt och de flesta av dessa är planerade.
Herpes i underlivet - Det är ovanligt med herpes i underlivet men om det är första gången den blivande mamman har blåsor och de sitter i förlossningskanalen och är omöjliga att täckas över så kan detta leda till att barnet måste tas ut med kejsarsnitt. Har mamman däremot haft herpes ett tag så har barnet antagligen fått antikroppar redan.
Sjukdom - Den blivande mamman kanske har en sjukdom där kejsarsnitt är att föredra före en vaginal förlossning.
Havandeskapsförgiftning - Pre-eklampsi eller toxios är andra namn för havandeskapsförgiftning. Det är farligt för såväl mamma och barnet i magen. Olika symptom då man kan misstänka havandeskapsförgiftning är då blodtrycket är högt, det finns äggvita i urinen eller mamman samlar mycket vätska i kroppen. Mamman kan även må illa och ha synrubbningar och huvudvärk. Det drabbar oftare förstagångsföderskor och kan lindras måttligt med vila. Är tillståndet allvarligt måste mamman läggas in på sjukhus och förlossningen kan behövas sättas igång. I allra värsta fall kan havandeskapsförgiftningen övergå i eklampsi vilket är ett livshotande kramptillstånd för mamman. Att det övergår i eklampsi är sällsynt. Ungefär 1/3 av de mammor med pre-eklampsi föder med kejsarsnitt, akuta som planerade.
Tillväxthämning - Intrauterin tillväxthämning är då barnet inte växer som det ska. Om barnet visar sig må dåligt eller om det finns risk för det brukar mamman snittas.
Orsakerna kan vara att moderkakan inte fungerar som den ska. Moderkakans funktion och flödet i navelsträngen brukar kontrolleras med ultraljud då barnet är tillväxthämmat.
Rädsla - Lider mamman av sådan extrem skräck inför förlossningen kan kejsarsnitt vara ett alternativ. Antingen beror rädslan av en tidigare jobbig förlossning eller så har skräcken alltid funnits.
Kvinnor som lidit av lång ofrivillig barnlöshet kan ibland tycka det känns tryggare med kejsarsnitt och får därför föda på det sättet. En del kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp föder ibland med kejsarsnitt då detta känns mindre hotfullt som en vaginal förlossning.
Ablatio placentae - Moderkakan kan lossna, helt eller delvis. Detta drabbar cirka ½ % av alla mammor. Lossnar den delvis kallas det för Abruptio placentae.
Ablatio placentae bedöms i tre olika svårhetsgrader. Det lätta fallet är då moderkakan lossnat i ett litet område. 90 % som råkar ut för någon form av avlossning av moderkaka drabbas av detta lätta fall. Mamman kan blöda lite men annars mår varken hon eller barnet dåligt. Medelsvåra fall är då en tredjedel eller hälften av moderkakan lossnat. Blödningen stängs då inne mellan moderkakan och livmoderväggen och märks till en början inte utåt. Allvarliga fall är då hela moderkakan lossnar. Mamman blir då hastigt dålig och risken är stor för att barnet inte skall överleva. Orsakerna till att moderkakan lossnar vet man inte men ungefär 25-40 % av de som drabbas har haft högt blodtryck under graviditeten. Man kan se moderkakan med ett ultraljud men däremot kan man inte med ett ultraljud se om den har lossnat.
Hög ålder - Ungefär 30 % av mammor äldre än 45 år föder med kejsarsnitt. Åldern 40-44 år är siffran ungefär 23 %. Bland förstagångsföderskorna med åldern högre än 45 år föder 7 av 10 med kejsarsnitt. Orsakerna är att läkarna brukar vara mer försiktiga då mamman räknas som äldre. Även medicinska skäl kan spela in.
