mallanis skrev 2010-11-21 16:33:30 följande:
Braiga tråden!
Odd jag säger det igen du är klok som en bok! Du sätter så bra ord på dina känslor... att du vill ha din kropp för dig själv...
Jag har just nu lite nojja antar att det är hormonerna som diver med mig. Har ju inte alls gått så långt som ni andra men känner just nu en annan sorts oro... om nu allt går bra med bebis så har jag insett att livet kommer förändras.... Hur känner ni andra? Ni som redan har barn kanske är mer förberedda men jag är ju över 30 och först nu ska bli mamma .... gosh livet kommer ju verkligen att bli annorlunda!
Jag fick lite sådanna panikkänslor som du innan vi fick lilleman. Jag menar, jag har ju 3 barn sedan innan, men de är ju inte här med oss....så innan lilleman så var det bara mannen och jag. Och mannen och jag har haft det helt fantastiskt underbart ihop!
Jag grubblade mycket på det där hur livet skulle bli annorlunda, mindes tillbaks hur livet blev annorlunda när jag fick första barnet och försökte att föreställa mig hur det skulle bli nu när man får första barnet igen. Och detta kom jag fram till:
-Mitt allra första barn (och dem 2 som följde) dem önskade jag mig för att det FATTADES något i mitt liv. Altså, relationen till exet var inte komplett och barnen behövdes för att jag skulle känna mig lycklig och hel. Jag gick helt upp i min mammaroll och JAG försvann liksom.
-Nu när jag skulle få första barnet igen så såg livet helt annorlunda ut. Jag hade ett enormt hål som skrek efter barn eftersom jag ju mot min vilja helt plötsligt vart en osynlig mamma, men däremot hade jag hittat MIG igen och relationen med min man var såpass komplett att ett barn inte saknades för att det skulle bli bättre utan ett gemensamt barn skulle bli vår guldkant, pricken över i:et liksom.
Så skillnaderna var ju enorma och när jag väl kom fram till det så kunde jag släppa min panik. JA, livet kommer att bli annorlunda, konstigt våre det annars. Men det behöver inte bli annorlunda till något helt annat. Hänger du med? Är bebisen guldkanten så kommer erat liv se ganska lika ut...bara med det där lilla (enorma) extra
*kram*