Plus igen efter mf/ma

Jo, det är sant. Det är faktiskt ett UL jag gör där och så tar de till VUL om man inte ser nåt. Är i vecka 9 då (8+1) så det ska nog funka. Är rätt glad över att det är vanligt UL för det blir liksom dubbelt jobbigt att ligga där med benen i vädret och känna sig utsatt och få ett dåligt besked. Vid mitt missfall så sprattlade jag nästan ner själv för jag kände bara "vill bort NU!!!!" när jag fick beskedet att den inte levde.

Skönt att du var nöjd med dem. Vet inte vem jag ska till. Rekommenderar du nån speciell?

Härligt Sofy att allt såg fint ut. Och sen en underbar läkare på köpet...fin-fint. Ja dom finns alt. Gött att du blev lite framflyttad. Tänker lite på det med ADHD:n och bebis. jag själv (har ingen diagnos) men jag kan ju lätt börja undra ibland. Hade också många tankar kring det innan jag fick barn. Jag hade strulat runt med ganska många killar och aldrig känt att jag riktigt älskat någon. Den där kärleken hade jag aldrig känt. Har alltid klarat mig bra själv och är väl uppfostrad till att tänka och resonera som en kille. Är lite av en pojkflicka och har väldigt lätt at snacka med killar och förstå hur de tänker. Men som sagt trots ett gäng med killar kunde jag aldrig känna något på djupet. jag hade två katter och de kunde jag känna massor för...men människor över lag nja. Det kunde jag ibland bara tycka var ansträngande och jobbigt. Detta var innan jag träffade min nuvarande man alltså.( min stora kärlek..PUSS) 

Var livrädd att jag skulle få problem med att knyta kontakt med barnet. Tänk om jag inte skulle känna något för det heller? Tänk om barnet skulle få växa upp med en avstängd mamma som inte skulle kunna visa kärlek på ett vettigt sätt. Jag var livrädd.

Men det blev totalt det omvända...raka motsatsen. När sonen föddes ja då öppnades hjärtat liksom och han fick krypa in där. Sen så fyllde han hela det. Han är självklart det allra viktigaste för mig. jag har verkligen jobbat med mig själv där. Sa redan till mig själv vid graviditeten att det här barnet ska bli så fruktansvärt överöst med kärlek. Det kommer så himla lätt och jag behöver aldrig tveka på min kärlek. En befrielse.

För några år sen och då var jag ändå ganska gammal hmmm precis fyllt 38 först då träffade jag den där kärleken i en man. Trodde inte att jag skulle få uppleva det. Eller att jag hade förmågan. Antar att jag var tvungen att åka på några törnar i livet för att kunna uppskatta kärleken och att han är så förbaskat klippt och skuren till mig. Vi har väldigt lika bakgrund två knäppa mödrar som är lärare och samma syn på livet. Ett mirakel. Så nu bär jag på det 3 :e miraklet. Trodde ju faktsikt inte jag kunde få barn (ålder osv).

Oj vad långt detta blev då. HAha! Jag som bara skulle skriva om rädslan för att inte kunna vara en bra mamma eller knyta kontakt. Som sagt den häftiga känslan när man ligger på förlossningen och barnet läggs på magen...de känslorna. De går inte att beskriva. Då fattar man var sann kärlek är! KRAM!

Snacka om att man är känslosam just nu.. Fick nästan tårar i ögonen av ditt inlägg Happiness. Vad fint :)

Pancakes: nu har jag inte namnet på henne jag gjorde båda med men jag rekomenderar ändå inte henne. Hon va charmig och lite smått förvirrad ibland, bjöd på många skratt men gjorde inte mer än vad hon skulle lixom. Har en kompis som oxå gjorde RUL där och fick veta vikt och fler mått än mig så lite missnöjd är jag men hon kollade allt hon skulle. Kan återkomma med namnet när jag är tillbaka i stora staden!

Agreed.

jag har gjort 3d/4d-ul på tittut här i sthlm!

Ok, tack!

Mabaja, trist att du känner dig hängig och less. Hoppas så att den vill titta ut snart! Tänk vad underbart, snart har ni en liten bebis hos er!

jo men det är segt att vänta när man inte kan göra nåt. får inte träna, får inte jobba... har visserligen en sjuk katt här hemma men en måste hålla i honom för att den andre ska kunna ge medicin och tvätta såret. sen är jag så less så orkar inte bry mig om att jag bor i en svinstia! så för en stund sen gick jag och drog täcket över huvudet och tyckte synd om mig en stund!

Blä, segt! Det får väl bli mycket film och läsa böcker för dig just nu då.