maria204 skrev 2010-12-17 18:40:57 följande:
Ego:
Nu börjar vi närma oss tiden då det är dags att berätta för resten av familjerna att det väntas tillökning. Det borde vara kul, men jag har en stor klump i magen och behöver era råd. Jag har säkert berättat det här förut, men here we go again:
Min bror och hans fru fick sitt första barn genom IVF. Nu vill de ha ett till barn och har försökt lääänge och misslyckats. När jag berättade förra gången att vi skulle ha ett barn till (mitt första MA) bröt min brors fru ihop. Nu har det gått ett år och jag vet att de har haft det jättejobbigt med många missfall, de har tagit ut fler ägg, men inte lyckats än. Hon har berättat att hon tycker att det är jobbigt att se gravida personer, träffa min systerson (som är 7månader) osv. Allt för att det påminner henne om att det inte har ett syskon till sitt barn, och kanske inte heller kommer att få.
Hur ska jag berätta för dem på ett så skonsamt sätt som möjligt? Hur hade ni gjort?
Jag hade nog valt att berätta för henne först innan du berättar för alla andra. För att hon ska få en chans att vänja sig vid tanken. Förstår att det måste kännas otroligt tufft för hennes del, men samtidigt är hon ju också medveten om ditt MA och att du också kämpat i ett år nu (om jag förstått det rätt). Din kamp för att bli gravid måste ju också ses som en glädjande grej som kanske kan användas till positiva tankar för hennes egen del. Har du lyckats efter denna tiden och ett MA i bagaget så kanske hon också kommer att lyckas snart. Det gäller ju för inte bara dig att sätta dig in i hennes situation utan hon också förstå din glädje och ditt kämpande. Det har ju inte vart lätt för dig heller. Och kanske har hon lättare att glädjas för dig när hon vet att din väg också varit svår.
Jag tyckte också det var skitjobbigt med alla som blev gravida och födde barn till höger och vänster och tog det så förgivet och "klagade" igenom sig sin graviditet utan att nån gång stanna upp och tänka på att det är helt fanatastiskt att vänta ett barn! Oavsett hur man mår i graviditeten och det är inte alla som får chansen att uppleva det. Jag tyckte det var lättare att glädjas åt någon som hade samma bakgrund som mig, som också fått kämpa lite. Men visst smärtar det när alla andra får det man själv önskar sig mest av allt.
Jag hoppas att hon tar det på rätt sätt och att hon glädjs åt dig och att hon snart även hon väntar på en liten en.