• Anonym (Aahhh!!)

    Blev avsläng från bussen pga min 23 månaders!

    När jag åkte hem ikväll med min son på 23 månader så blev vi efter halva vägen tillsagda av chauffören att gå av och ta nästa buss om jag inte kunde få tyst på mitt barn.
    Jag sa att han inte går att stänga av på beställning....  NEJ! Inget att diskutera av skulle vi!

    Kände mig så föremjukad! Jag är en jäkligt känslig person och har lidit av social fobi tidigare...detta är er ett mardsömms scenario för mig. Tog väldigt illa vid mig och har en klump i magen fortfarande. En massa folk på bussen. 
    Idiot som jag är så gick jag av, är en sån jävla mes!!  Önska att jag stod kvar, stod på mig!

    Självklart så förstår jag att det kan va jobbigt med barn. Det tycker jag själv att det kan vara. Men va fasen! Man borde ju ha någon form av tollerans när man arbetar med olika typer av människor?!

    Kan säga att min son inte var skrikig och arg utan han sjöng  och gav ut ett tjut då och då.
     Självklart sa jag till sonen att han inte skulle skrika så på bussen, och försökte få honom att dämpa sig. Men han är inte ens två! Har varit med om betydligt mer störande människor och högljuddare barn än min son. Så det va inget "märkvärdigt".

     Hade det varit  ett äldre barn jag hade med mig som vet va som är oki och vad som inte är oki så hade jag absolut gått av bussen, men min snart 2 årige son!

    Man kan väl inte slänga av folk hur som helst? Hade det varit en skrikig bäbis, eller en handikappad tonåring som gjorde ljud ifrån sig skulle han ha rätt att slänga av en då  oxå??

     Mitt barns pappa gick och pratade med föraren när den kom till hållplatsen dit vi skulle. Och han sa" Jag har huvudvärk, det va fint väder så hon kunde ta nästa buss".

    Borde man inte sjukanmäla sig i så fall? Har mailat bolaget och hoppas på ett svar.

    Är det oki att man slänger av folk från bussar för ett ett barn är högljudd!!??? Är jag halt bäng för att jag blir uppröd?!

  • Svar på tråden Blev avsläng från bussen pga min 23 månaders!
  • Anonym

    Här så stannar många chaufförer bussen när något barn skriker/gapar/gråter en längre stund. De parkerar helt enkelt bussen för de vågar inte riskera att fortsätta köra när det känns som att huvudet ska sprängas. 

  • Ghostrider
    Anonym (ÄNTLIGEN!) skrev 2010-08-03 02:07:59 följande:
    Stor heder åt chauffören som såg till kollektivets väl och ve på denna resa, inte mamman som inte kan kontrollera sitt barn. Vi möter dem varje dag. Självupptagna föräldrar som låter barnen göra i stort vadsomhelst, skrika, sparka och slå, väsnas så de stör alla andra. På matställen, där man försöker få en lugn lunch. I affärer, där föräldern låter barnet springa runt och dra i allt, skrikande. På trottoaren, där småbarnsföräldrarna ofta kommer i bredd med sina vagnar, två eller tre mammor som couldn't care less över att trottoaren kanske kan användas av andra också, på Arbetsförmedlingen där ungarna springer runt och skriker, kort sagt: i alla sammanhang ska kollektivet alltid lida och anpassa sig efter dessa självupptagna mödrar och deras missanpassade barn. Ska dystopin verkligen vara norm? När så en chaufför äntligen agerar, och jag lovar att ALLA andra passagerare jublade, då ska mamman förorättat skriva en tråd här och be om förståelse. Man häpnar. Ett stort hurra till de underbara fik som förbjudit barnvagnar inne i lokalen och i vissa fall t o m besökande med alltför små barn. Och till de fantastiska restaurangägare som säger till när mamman hivar fram sitt bröst för att mata ungen, mitt framför ögonen på alla ätande gäster. Så OERHÖRT skönt att någon agerar! Men gör givetvis det här till någon slags diskriminering och förföljelse av småbarnsmammor, ty det är SÅ SYND om er. Att skaffa barn är ett medvetet val. Se till att ta ert ansvar och agera vuxet då.
  • astro
    Anonym (ÄNTLIGEN!) skrev 2010-08-03 02:07:59 följande:
    Stor heder åt chauffören som såg till kollektivets väl och ve på denna resa, inte mamman som inte kan kontrollera sitt barn. Vi möter dem varje dag. Självupptagna föräldrar som låter barnen göra i stort vadsomhelst, skrika, sparka och slå, väsnas så de stör alla andra. På matställen, där man försöker få en lugn lunch. I affärer, där föräldern låter barnet springa runt och dra i allt, skrikande. På trottoaren, där småbarnsföräldrarna ofta kommer i bredd med sina vagnar, två eller tre mammor som couldn't care less över att trottoaren kanske kan användas av andra också, på Arbetsförmedlingen där ungarna springer runt och skriker, kort sagt: i alla sammanhang ska kollektivet alltid lida och anpassa sig efter dessa självupptagna mödrar och deras missanpassade barn. Ska dystopin verkligen vara norm? När så en chaufför äntligen agerar, och jag lovar att ALLA andra passagerare jublade, då ska mamman förorättat skriva en tråd här och be om förståelse. Man häpnar. Ett stort hurra till de underbara fik som förbjudit barnvagnar inne i lokalen och i vissa fall t o m besökande med alltför små barn. Och till de fantastiska restaurangägare som säger till när mamman hivar fram sitt bröst för att mata ungen, mitt framför ögonen på alla ätande gäster. Så OERHÖRT skönt att någon agerar! Men gör givetvis det här till någon slags diskriminering och förföljelse av småbarnsmammor, ty det är SÅ SYND om er. Att skaffa barn är ett medvetet val. Se till att ta ert ansvar och agera vuxet då.
    Din syn på barn avslöjas totalt av: "mamman hivar fram sitt bröst ..."
    Snacka om dystopi när ingen störs av halv- och helnakna sexiga reklambilder men däremot är amning störande och fult!
    Blir du äcklad av att se en unge snutta? Och du tycker att det är en vettig norm???

    Så vad är "att agera vuxet" för dig, är det att sitta hemma med barnet och trycka tills ungen är "uppfostrad och klar"? Hur tror du barnen blir som vuxna om samhället behandlar dem som utstötta när de är små?

    Tänk att vilja bo i ett samhälle där barn betraktas som obehagliga små störningar. Jösses.

    Jag har skaffat barn och i mitt medvetna, vuxna beslut ingår att fostra dem in i ett fungerande samhälle. Det gör jag inte genom att betrakta deras helt naturliga barnslighet som något fult och otäckt.

    När mina större ungar var i mellanstadieåldern var de fullt kapabla att snyggt och prydligt äta på restaurang själva, med bättre bordsskick och uppförande än många vuxna. Det hade de inte varit om inte "att äta ute" redan hade varit en vana.

    Jag blir mörkrädd av inlägg som vill isolera barnen, hålla dem borta från vuxenvärlden. Eftersom jag begriper hur vårt samhälle skulle se ut om 25 år om vi använde den strategin. Tro mig, det är inte värt det för att slippa barnljud på bussar och nakna tuttar på café (om man nu ogillar sånt).
  • Anonym
    astro skrev 2010-08-03 02:52:31 följande:
    Din syn på barn avslöjas totalt av: "mamman hivar fram sitt bröst ..."
    Snacka om dystopi när ingen störs av halv- och helnakna sexiga reklambilder men däremot är amning störande och fult!
    Blir du äcklad av att se en unge snutta? Och du tycker att det är en vettig norm???

    Så vad är "att agera vuxet" för dig, är det att sitta hemma med barnet och trycka tills ungen är "uppfostrad och klar"? Hur tror du barnen blir som vuxna om samhället behandlar dem som utstötta när de är små?

    Tänk att vilja bo i ett samhälle där barn betraktas som obehagliga små störningar. Jösses.

    Jag har skaffat barn och i mitt medvetna, vuxna beslut ingår att fostra dem in i ett fungerande samhälle. Det gör jag inte genom att betrakta deras helt naturliga barnslighet som något fult och otäckt.

    När mina större ungar var i mellanstadieåldern var de fullt kapabla att snyggt och prydligt äta på restaurang själva, med bättre bordsskick och uppförande än många vuxna. Det hade de inte varit om inte "att äta ute" redan hade varit en vana.

    Jag blir mörkrädd av inlägg som vill isolera barnen, hålla dem borta från vuxenvärlden. Eftersom jag begriper hur vårt samhälle skulle se ut om 25 år om vi använde den strategin. Tro mig, det är inte värt det för att slippa barnljud på bussar och nakna tuttar på café (om man nu ogillar sånt).
    Mina barn var 2 när de kunde uppföra sig på restaurang. Tänk så olika det kan vara....
  • Dr Mupp
    astro skrev 2010-08-03 02:52:31 följande:
    Din syn på barn avslöjas totalt av: "mamman hivar fram sitt bröst ..."
    Snacka om dystopi när ingen störs av halv- och helnakna sexiga reklambilder men däremot är amning störande och fult!
    Blir du äcklad av att se en unge snutta? Och du tycker att det är en vettig norm???

    Så vad är "att agera vuxet" för dig, är det att sitta hemma med barnet och trycka tills ungen är "uppfostrad och klar"? Hur tror du barnen blir som vuxna om samhället behandlar dem som utstötta när de är små?

    Tänk att vilja bo i ett samhälle där barn betraktas som obehagliga små störningar. Jösses.

    Jag har skaffat barn och i mitt medvetna, vuxna beslut ingår att fostra dem in i ett fungerande samhälle. Det gör jag inte genom att betrakta deras helt naturliga barnslighet som något fult och otäckt.

    När mina större ungar var i mellanstadieåldern var de fullt kapabla att snyggt och prydligt äta på restaurang själva, med bättre bordsskick och uppförande än många vuxna. Det hade de inte varit om inte "att äta ute" redan hade varit en vana.

    Jag blir mörkrädd av inlägg som vill isolera barnen, hålla dem borta från vuxenvärlden. Eftersom jag begriper hur vårt samhälle skulle se ut om 25 år om vi använde den strategin. Tro mig, det är inte värt det för att slippa barnljud på bussar och nakna tuttar på café (om man nu ogillar sånt).
    min treåring kan sitta fint vid bordet på restaurangen och har alltid kunnat det. Kan ju förstås bero på att vi aldrig låter dem härja vid matbordet vare sig vi äter hemma eller borta. Jag skulle skämmas ögonen ur mig om det krävdes enda till mellanstadiet innan ungarna lärde sig hur man beter sig när man äter. Och ska man amma ute kan man ju iaf försöka amma diskret.
    If you cut the wings of a fly, Does it become a walk?
  • Ghostrider
    Anonym skrev 2010-08-03 02:56:05 följande:
    Mina barn var 2 när de kunde uppföra sig på restaurang. Tänk så olika det kan vara....
    Jupp min med. Hivade inte heller fram pattarna för allmän beskådan hur som helst, eller lät ungen "sjunga"...läs illtjuta på bussar, tåg eller what ever. Visst fan är det märkligt att det är så olika.
  • Anonym
    Ghostrider skrev 2010-08-03 03:00:42 följande:
    Jupp min med. Hivade inte heller fram pattarna för allmän beskådan hur som helst, eller lät ungen "sjunga"...läs illtjuta på bussar, tåg eller what ever. Visst fan är det märkligt att det är så olika.
    Ja, men vissa barn "kan inte förstå" när man avleder eller säger ifrån att det räcker...
  • Dr Mupp
    Anonym skrev 2010-08-03 03:02:04 följande:
    Ja, men vissa barn "kan inte förstå" när man avleder eller säger ifrån att det räcker...
    Jag vet, de brukar ha diagnoser av nått slag.
    If you cut the wings of a fly, Does it become a walk?
  • Ghostrider
    Anonym skrev 2010-08-03 03:02:04 följande:
    Ja, men vissa barn "kan inte förstå" när man avleder eller säger ifrån att det räcker...
    Näe precis...kan det hänga ihop med päronen deras som inte heller förstår att det räcker kan man ju undra.
  • astro

    Sa aldrig att mina inte kunde bete sig på ett uteställe när de var små. Det gick för det mesta väldigt bra men hade jag inte vågat gå dit (eller om det hade varit förbjudet) hade det ju inte blivit så - eller hur?

    Vad jag sa var att de var vuxna nog att hantera den sortens situation helt själva - utan vuxenhjälp - innan de nått tonåren. Och det tror jag är helt omöjligt att uppnå om man inte får vara med som liten.

    Och så amningen. När jag har ammat ute har jag försökt hitta en lugn och något avskärmad plats, visserligen för ungens skull och inte för "publikens". Men det är inte alltid det fungerar, ska man möta någon på café t ex så kanske alla "diskreta" platser är upptagna redan. Och blir min unge hungrig så blir den. Men jag har då aldrig sett någon "hiva fram" tutten som ni beskriver det. Om det nu inte har blivit vanligt i någon del av landet som jag inte har besökt så tror jag att ni överdriver något grymt. Man ser ju för 17 nästan aldrig någon som ammar ute. Och de jag har sett har varit så diskreta som det går (precis som jag).

    Däremot går det inte att undgå att märka att folk sneglar och ibland rentav glor. Hyfsat, verkligen. Jag har t o m varit med om folk (vanligen killar) som har vänt sig om för att kunna glo när jag ammar. Att jag har en sjal som hänger ner över bröst och unge gör det tydligen inte mindre roligt att stirra. Alltså måste det väl vara själva amningen som drar till sig uppmärksamheten. Inte tutten.

    Jag skulle faktiskt gärna träffa de där självsäkra kvinnorna som ni beskriver, som sitter på fina matstället och bara hivar fram brösten och verkligen lägger ut dem för allmän beskådan. De måste ju vara en helt annan sorts mammor än de som finns här i norr. 

    Precis som ligistbarnen som skriker huvudet av busschaufförer måste bo någon helt annan stans, för här finns de inte.

    Ni som gnäller kanske skulle överväga att flytta norrut? 


Svar på tråden Blev avsläng från bussen pga min 23 månaders!