ADD symptom hos vuxna
<div class="quote"><div class="quote-nick">Samarkand skrev 2011-02-24 12:30:24 följande:div>Vem lever inte ett sånt liv?! Jag blir rätt less på mig själv för att jag inte orkar med allt. Det är 3:e dagen som disken står i diskhon odiskad.En av kattungarna rev ned en blomkruka så det blev rätt geggigt med jorden på golvet. Jag torkade upp med papper och sopade upp allt, plockade krukskärvor. Men sen då.. Vad hände med det smutsiga golvet? Inget. Där försvann min arbetsork. Jag tänker att jag får ta det någon annan dag. Men så har jag disken i diskhon som måste diskas idag innan jag går och tränar, helst.
Detta är en av orsakerna till att jag har insett att jag bör minimera mitt innehav av ägodelar för jag klarar inte av att hålla ordning på dem någon längre tid
Det är bara att erkänna, men det är nog inget jag sitter och erkänner för mina vänner.
Jag har börjat berätta hur jag funkar för någon enstaka och de säger också: Är du? Du som funkar så bra. Du går ju till jobbet och du kan ju prata för dig. Alla struntar vi ibland i disken... etc etc.
Jag tror inte att de förstår vad ADHD/ADD är eg. Många tänker nog på barn som kastar stolar omkring sig och är allmännt aggressiva. (För såna barn har jag jobbat som resurs åt inom skola/förskola)
Jag tror att om man skulle använda det där Kattungeexemplet som nämnts här tidigare (tror jag att det var), så kanske de får en hum om hur det funkar för oss med en del.
Just nu har jag varit låg i humöret 1-2 dagar och när jag var hos psykologen igår sa hon bara att alla har ju såna dagar och det kommer ju alltid vara så. Känns ju lite skönt att tänka i den ordningen istället för att skuldbelägga sig själv. (även om jag vet att mina låga humördagar kommer oftare hos mig än hos normalfungerande personer).
Men vet ni?? Det är vår snart så vi har något roligt att se fram emot vi med :)div>Less är bara förnamnet. Självföraktet äter upp mig snart.
Jag har också tänkt att jag nog måste minimera och få undan mer saker. För ju stökigare det är, desto sämre mår och fungerar jag. De svårigheter jag redan har med att överblicka osv blir 10 ggr värre på en plats där det är rörigt. Och rörigt är det här. Allt ligger huller om buller. Tyvärr har jag ingen sambo som verka störas av det heller. Han kanske också har någon störning, vad vet jag. Jag störs men är inte förmögen att rensa upp i röran. Han störs inte men har förmågan.
Det finns väldigt mycket fördomar och förutfattade meningar om ADHD. Många tycks inte ens veta om eller förstå att vuxna kan ha det och när en vuxen kvinna säger att hon har det känns det som om det är mindre acceptabelt än om en man säger sig ha det. Jag upplever att det är mer OK att en man är strulig. Han är ju bara en man och många ser ju tyvärr ner på det manliga könet och när en man inte klarar av att ta hand om sitt hem är det ingen som reagera märkbart. Allt han behöver är en kvinna. Typ. Men en kvinna som inte kan ta hand om sitt hem eller knappt sig själv, som strular till det, som kommer ovårdad med oborstat hår etc - ja, då är det genast något som inte stämmer. Vad är det för fel på henne? Hon måste vara allvarligt sjuk. Psykiskt störd. Hon kanske dricker och missbrukar? När man säger att man (förmodligen) har ADHD tror folk man skämtar. För alla vet ju hur människor (barn) med ADHD är..... *suck*