• Anonym (fått diagnos)

    ADD symptom hos vuxna

    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-11 20:46:31 följande:
    Jag mår riktigt dåligt. Känner mig helt borta. Kan inte göra någonting. Fruktansvärt!

    Nu fick jag en hemsk smärta i vänster ben också, helt galet!
    Nej, hade inte druckit igår. Vaknade dock fortfarande full och hade dragit igång stora projekt med många människor inblandade. På morgonen trodde jag fortfarande det var en god idé, men sen vände det och jag insåg att det där inte skulle gå att genomföra med mitt mående.

    Jag får ta och sluta med den antidepressiva medicinen jag fått, biverkningarna blev förskräckliga och jag har även under en period lurat till mig lite andra preparat som är rent livsfarliga i kombination med antidepp + att jag druckit alkohol. Det är inte konstigt att jag mått/mår som jag gör.

    Men jag accepterar inte att jag tillåts passivt/aktivt ta död på mig själv, längre. Imorgon gäller det och jag har dokumenterat och förberett...

    Men som vanligt när det gäller vården så får man ju ändå förbereda sig på besvikelse.
  • strulmaja
    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-12 09:19:41 följande:
    Nej, hade inte druckit igår. Vaknade dock fortfarande full och hade dragit igång stora projekt med många människor inblandade. På morgonen trodde jag fortfarande det var en god idé, men sen vände det och jag insåg att det där inte skulle gå att genomföra med mitt mående.

    Jag får ta och sluta med den antidepressiva medicinen jag fått, biverkningarna blev förskräckliga och jag har även under en period lurat till mig lite andra preparat som är rent livsfarliga i kombination med antidepp + att jag druckit alkohol. Det är inte konstigt att jag mått/mår som jag gör.

    Men jag accepterar inte att jag tillåts passivt/aktivt ta död på mig själv, längre. Imorgon gäller det och jag har dokumenterat och förberett...

    Men som vanligt när det gäller vården så får man ju ändå förbereda sig på besvikelse.
    Du, har du NÅN vid din sida, nån du kan ringa eller prata med när du mår sådär?
    Vi var oroliga för dig igår!
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2011-01-12 11:33:08 följande:
    Du, har du NÅN vid din sida, nån du kan ringa eller prata med när du mår sådär?
    Vi var oroliga för dig igår!
    Nej men jag har ju internet...

    Och en sambo. Han är fantastiskt, men det börjar bli övermäktigt för honom. Jag har ju barn också, det är det som är det värsta av allt, stackars unge. Och stackars mig för att jag inte kan vara den jag vill vara för deras skull.
  • solens
    Anonym (ADD?) skrev 2010-10-17 11:39:25 följande:

    Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
    Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.ht...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
    Viktig information om listan:

    Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

    Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
    Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
    Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

    En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
    Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

    Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
    Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!
    hej
    det är intessant tråd.
    vad är skillnad mellan add,adhd och autism?
  • TjockKatt
    solens skrev 2011-01-12 12:47:39 följande:
    hej
    det är intessant tråd.
    vad är skillnad mellan add,adhd och autism?
    ADD är i stort sätt ADHD utan hyperaktivitet. Autism är ganska annorlunda även om de flesta npf går in i varandra. Men man kan säga att personer med autism (högfungerande, utan begåvningshandikapp) har svårigheter med det sociala som inte personer i normalfall har ifall dom "bara" har ADHD/ADD. Man kan inte läsa av människor och förstår ofta inte sociala koder eller underliggande budskap. Man kan tex bli jätteförvirrad om någon ironiskt säger "Åh, jag är så glad idag" och samtidigt signalerar med hela kroppen och ansiktet att man är asförbannad. Det kan bli jättesvårt eftersom munnen säger en sak men signalerna visar annat. Sen är det givetvis mer saker som skiljer också, likaså från fall till fall, men det är lite grunder iallafall.
    http://tjockkatt.webblogg.se
  • TjockKatt
    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-12 09:19:41 följande:
    Nej, hade inte druckit igår. Vaknade dock fortfarande full och hade dragit igång stora projekt med många människor inblandade. På morgonen trodde jag fortfarande det var en god idé, men sen vände det och jag insåg att det där inte skulle gå att genomföra med mitt mående.

    Jag får ta och sluta med den antidepressiva medicinen jag fått, biverkningarna blev förskräckliga och jag har även under en period lurat till mig lite andra preparat som är rent livsfarliga i kombination med antidepp + att jag druckit alkohol. Det är inte konstigt att jag mått/mår som jag gör.

    Men jag accepterar inte att jag tillåts passivt/aktivt ta död på mig själv, längre. Imorgon gäller det och jag har dokumenterat och förberett...

    Men som vanligt när det gäller vården så får man ju ändå förbereda sig på besvikelse.
    Nej, du ska absolut inte tillåtas ta död på dig själv! I morgon kör du så det ryker och KRÄVER den hjälp du behöver och vill ha. Det är deras skyldighet att tillgodose dina behov. Stå på dig, om energin tryter så kör ändå. Vila kan du göra efteråt. Satsa allt du har. Jag håller på dig! Hjärta
  • TjockKatt
    Anonym skrev 2011-01-12 10:52:32 följande:
    I så fall torde mer än en med bokstavsdiagnoser vara fel-/överdiagnostiserad. Jag har nämligen mer än en gång sett symptomen på barn som fått sk DAMP-diagnos gå i regress när föräldrarna via föräldraskola börjat tillämpa nya förhållningssätt. Vilket inte borde vara möjligt om det handlade /bara/ om hjärnkemin... För att ta ett populärkulturellt exempel, tänk "Nanny-programmen". Det känns som om ganska många barn skulle uppvisa bokstavssymptom på det sätt vissa föräldrar beter sig. Hade de gått till BUP hade de kanske också fått en diagnos. För att personalen där fokuserat på barnet och inte på dess miljö.
    Jag säger inte att barnen inte ändå kan ha många av symptomen som tas upp här. Men det har många normalstörda friska också
    Givetvis förekommer det, precis som inom all vård, att en del får fel diagnos. Men diagnoser går att bli av med också om man tror att dom är felaktiga. Bara att kräva en omprövning.
    Saken är ju det att dampbarnen du beskriver antagligen är i behov av struktur och annat arbete för att kunna fungera bättre. När dom får sin diagnos och den hjälp dom behöver så anpassas omvärlden så gott det går efter dom och dom får inte samma behov av att bete sig som dom gjort innan. Många utbrott och liknande som speciellt utåtagerande pojkar kan drabbas av beror ju på någonting, att dom inte förstår omvärlden, att andra ställer för höga krav osv. Dämpas det av så dämpas givetvis symtomen också av när barnet mår bättre. Dessutom blir många medicinerade och det kan dämpa hyperaktiviteten för många barn. Eller att föräldrarna ordnar med fritidsaktiviteter som är aktiva, tex någon sport, så barnet får ut hyperaktiviteten på det sättet.
    Det är inte så det går till, man tittar inte bara på hur barnet fungerar i hemmet och ger en diagnos därefter. Det är MYCKET mer än att man får utbrott i hemmet som spelar in för att man ska få en npf-diagnos. Det är en utdragen process och ingenting man sätter hur som helst.
    http://tjockkatt.webblogg.se
  • Anonym
    TjockKatt skrev 2011-01-12 13:33:42 följande:
    ADD är i stort sätt ADHD utan hyperaktivitet. Autism är ganska annorlunda även om de flesta npf går in i varandra. Men man kan säga att personer med autism (högfungerande, utan begåvningshandikapp) har svårigheter med det sociala som inte personer i normalfall har ifall dom "bara" har ADHD/ADD. Man kan inte läsa av människor och förstår ofta inte sociala koder eller underliggande budskap. Man kan tex bli jätteförvirrad om någon ironiskt säger "Åh, jag är så glad idag" och samtidigt signalerar med hela kroppen och ansiktet att man är asförbannad. Det kan bli jättesvårt eftersom munnen säger en sak men signalerna visar annat. Sen är det givetvis mer saker som skiljer också, likaså från fall till fall, men det är lite grunder iallafall.
    Det du säger låter fullt logiskt. (Vad jag beskriver är dock inte barn som fått medicinering. ) Men jag är tyvärr inte så säker på att man alltid väger in omgivningen när man tittar på barnets beteende, inte ens psykologer. Eller särskilt inte psykologer kanske, jag uppfattar deras utbildning som väldigt individcentrerad, i andra polen mot ex socionomers eller sociologers utpräglat sammanhangscentrerade. 

    Konkret exempel. Har en liten sjuårig grannpojke där mamman de senaste åren drabbats av utmattningsdepression (är vad hon sagt iaf). Är hemma sedan länge och orkar tydligen inte mycket och den ork som finns fokuseras på det praktiska, på TV-tittande och på småsyskonet. Hennes man, styvpappa till pojken sedan flera år, har nu gett sig av och har småsyskonet varannan vecka, inte den större pojken, fast han har glädjestrålande talat om att han skulle med dem någon helg. 
    Så länge det inte är tio minusgrader är pojken ute från det han hämtats på skolan till det är mörkt (åtminstone niotiden på kvällen i somras). Mamma orkar inte ha honom inne. Han går runt och leker själv och letar efter barn han kan leka med eller följa med hem. Tyvärr är det ju inte så vanligt idag att barnen är ute så mycket så han är ofta ensam. Som utomstående kan man kanske tycka att det vore bättre om han fick stanna kvar på fritidsverksamheten i skolan med kamrater och leka men tydligen har man sagt att eftersom mamma är hemma får hon hämta utifrån det mindre barnets korta dagistider vilket hon gör.
    Jag har aldrig upplevt pojken som onormalt aktiv under dagisåren (vilket däremot mamman gjort), inte heller hört något sådant från någon annan i omgivningen, men på senare tid (tidssamband med att styvpappa försvann) har han blivit mycket mer rebellisk och utagerande i skolan och enligt vad mamman säger hemma också. Hon "orkar inte med honom".  Skolpersonal har mer eller mindre satt egen amatördiagnos på honom och pratat om ADHD-utredning på BUP, och efter inledande psykologkontakt som kommit fram till det ska nu så ske. Mamman å sin sida tycker å ena sidan att sonen är "jobbig" å andra att det klagas orättvist och att då får han väl byta skola om det inte fungerar där.
     
    Spontana tankar?
  • hedmanpazio
    Anonym skrev 2011-01-12 14:32:03 följande:
    Det du säger låter fullt logiskt. (Vad jag beskriver är dock inte barn som fått medicinering. ) Men jag är tyvärr inte så säker på att man alltid väger in omgivningen när man tittar på barnets beteende, inte ens psykologer. Eller särskilt inte psykologer kanske, jag uppfattar deras utbildning som väldigt individcentrerad, i andra polen mot ex socionomers eller sociologers utpräglat sammanhangscentrerade. 
     ....
    Spontana tankar?
    Jag håller inte alls med dig i detta. Det kan säkert uppfattas som att psykologer har detta perspektivet eftersom de jobbar med individer där de testar och behandlar (genom terapi) individuellt och ibland i grupp. Men huruvida man som psykolog tar hänsyn till omgivningen och "system" tänket så är det en stor del i utbildningen där psykologer utbildas i individual utvecklingspsykologi, neuropsykologi, personlighetspsykologi osv men även i gruppdynamik, systemteorietisk psykologi (familj och samhälle), socialpsykologi, genuspsykologi, sociologi (samhällsanalys), juridik, organisationspsykologi etc etc. Denna mängd av perspektiv i utbildningen ger en breeeed bild av individen som skall användas i yrkeslivet. Sen är det upp till personen i fråga huruvida den använder sin kunskap eller ej.

    Så min uppfattning är att om det finns någon yrkeskategori i psykiatrin som har ett 'helhetstänk' så är det just psykologerna. Iaf förutsättningarna för helhetstänk från utbildningen.
  • strulmaja
    Anonym skrev 2011-01-12 14:32:03 följande:
    Det du säger låter fullt logiskt. (Vad jag beskriver är dock inte barn som fått medicinering. ) Men jag är tyvärr inte så säker på att man alltid väger in omgivningen när man tittar på barnets beteende, inte ens psykologer. Eller särskilt inte psykologer kanske, jag uppfattar deras utbildning som väldigt individcentrerad, i andra polen mot ex socionomers eller sociologers utpräglat sammanhangscentrerade. 

    Konkret exempel. Har en liten sjuårig grannpojke där mamman de senaste åren drabbats av utmattningsdepression (är vad hon sagt iaf). Är hemma sedan länge och orkar tydligen inte mycket och den ork som finns fokuseras på det praktiska, på TV-tittande och på småsyskonet. Hennes man, styvpappa till pojken sedan flera år, har nu gett sig av och har småsyskonet varannan vecka, inte den större pojken, fast han har glädjestrålande talat om att han skulle med dem någon helg. 
    Så länge det inte är tio minusgrader är pojken ute från det han hämtats på skolan till det är mörkt (åtminstone niotiden på kvällen i somras). Mamma orkar inte ha honom inne. Han går runt och leker själv och letar efter barn han kan leka med eller följa med hem. Tyvärr är det ju inte så vanligt idag att barnen är ute så mycket så han är ofta ensam. Som utomstående kan man kanske tycka att det vore bättre om han fick stanna kvar på fritidsverksamheten i skolan med kamrater och leka men tydligen har man sagt att eftersom mamma är hemma får hon hämta utifrån det mindre barnets korta dagistider vilket hon gör.
    Jag har aldrig upplevt pojken som onormalt aktiv under dagisåren (vilket däremot mamman gjort), inte heller hört något sådant från någon annan i omgivningen, men på senare tid (tidssamband med att styvpappa försvann) har han blivit mycket mer rebellisk och utagerande i skolan och enligt vad mamman säger hemma också. Hon "orkar inte med honom".  Skolpersonal har mer eller mindre satt egen amatördiagnos på honom och pratat om ADHD-utredning på BUP, och efter inledande psykologkontakt som kommit fram till det ska nu så ske. Mamman å sin sida tycker å ena sidan att sonen är "jobbig" å andra att det klagas orättvist och att då får han väl byta skola om det inte fungerar där.
     
    Spontana tankar?
    En spontan tanke är att en bristfällig miljö och odräglig tillvaro (att hans mamma är deprimerad och att pappan nyss flyttat) skulle kunna förstärka de ADHD-symtom som kanske redan fanns där innan men som inte var "typiska" ADHD-symtom för pojkar. Men det är som sagt bara en spontan tanke. Jag har ingen aning om symtomen kan förvärras eller t.o.m "bryta ut" på ett annan sätt om miljön är dålig men det låter ganska logiskt i mitt huvud.
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna