ADD symptom hos vuxna

Anonym (fått diagnos): Ja elände är vad det är. Men jag tror (kanske önsketänkande) att ADHD/ADD kan vara en tillgång om man bara får verktygen och får lära sig kanalisera all den energi som faktiskt finns där. Medicin kan säkerligen hjälpa här, kanske inte för alla men många. Kanske även terapi (KBT), scheman osv. Jag tror även att fysisk träning är bra. Tydligen ska Yoga har god effekt på människor med ADHD. Jag har inte själv provat men skulle vilja. ADHD-människor säga vara väldigt inutiativa, goda människokännare, duktiga på att läsa av andra människors känslotillstånd, bra på att "scanna" människor och miljöer. Är detta något ni känner igen er i?

En annan sak jag undrar om ni känner igen er i är när man te.x kommer till en ny plats/miljö, eller ställs inför en ny och främmande uppgift, det kan te.x vara att komma till ett nytt jobb och så ska man använda kaffemaskinen för första gången men självklart fattar man inte hur den fungerar vilket skapar stress (inte minst om man vet att någon iakttar och/eller står i kö bakom).

Jag kan ge många exempel på situationer liknande den där jag känt mig dum i huvudet fast jag någonstans vet att jag inte är det och detta har gjort att jag undvikit vissa saker/att utsätta mig för det för att slippa känna mig så dum och bortgjord. Det som för de flesta andra människor verkar finnas där naturligt måste jag tänka fram. Te.x hur fan man får upp ett barnsäkert lås på en låda, hur man skruvar ihop en möbel genom att följa anvisningarna från A till Ö, eller bara vad man förväntas göra i en viss situation. Det är ju liksom inte något som är självklart för mig utan något som jag återigen måste fundera fram och försöka ta reda på genom att iaktta hur andra gör. Detta tar så mycket energi!

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2010-10-20 12:36:35 följande:div>Anonym (fått diagnos): Ja elände är vad det är. Men jag tror (kanske önsketänkande) att ADHD/ADD kan vara en tillgång om man bara får verktygen och får lära sig kanalisera all den energi som faktiskt finns där. Medicin kan säkerligen hjälpa här, kanske inte för alla men många. Kanske även terapi (KBT), scheman osv. Jag tror även att fysisk träning är bra. Tydligen ska Yoga har god effekt på människor med ADHD. Jag har inte själv provat men skulle vilja. ADHD-människor säga vara väldigt inutiativa, goda människokännare, duktiga på att läsa av andra människors känslotillstånd, bra på att "scanna" människor och miljöer. Är detta något ni känner igen er i?

En annan sak jag undrar om ni känner igen er i är när man te.x kommer till en ny plats/miljö, eller ställs inför en ny och främmande uppgift, det kan te.x vara att komma till ett nytt jobb och så ska man använda kaffemaskinen för första gången men självklart fattar man inte hur den fungerar vilket skapar stress (inte minst om man vet att någon iakttar och/eller står i kö bakom).

Jag kan ge många exempel på situationer liknande den där jag känt mig dum i huvudet fast jag någonstans vet att jag inte är det och detta har gjort att jag undvikit vissa saker/att utsätta mig för det för att slippa känna mig så dum och bortgjord. Det som för de flesta andra människor verkar finnas där naturligt måste jag tänka fram. Te.x hur fan man får upp ett barnsäkert lås på en låda, hur man skruvar ihop en möbel genom att följa anvisningarna från A till Ö, eller bara vad man förväntas göra i en viss situation. Det är ju liksom inte något som är självklart för mig utan något som jag återigen måste fundera fram och försöka ta reda på genom att iaktta hur andra gör. Detta tar så mycket energi!div>Alltså... Kaffemaskinen... Så fruktansvärt klockrent att det är helt sjukt. Är det konstigt att man har fått social fobi på köpet? Jag har ett behov av att SE exakt hur andra gör i givna situationer. En gång behöver jag se det, sedan kan jag vara självgående. Men får jag inte se det innan, så vill jag heller inte vara med... Då vill jag bara hem och gömma mig under täcket. Jag accepterar liksom inte att dömas ut som "dum" när jag i själva verket faktiskt känner mig som raka motsatsen.<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Rododonen) skrev 2010-10-20 12:21:36 följande:div>Jag håller på att utredas för ADHD nu ska träffa den dära psykologen imorgon igen... usch är totalt väck i huvudet när jag kommer därifrån men men det var inte det jag tänkte på nu.

läste i någon undersökning om just adhd, att vissa som har det blir tröttare av energidrycker/kaffe (koffein) då kroppens egna sätt att hålligång påverkas av koffeinet/socker/energi...hmm...  där koffeinet går in går kroppens egna hålligång ut eller hur man nu ska förklara det. i alla fall kroppen behöver inte jobba lika hårt för att vara "vaken" pga koffein/....  så då blir man tröttare och mer ofokuserad

Hoppas ni förstår vad jag menar.div>Jag är totalt beroende av kaffe för att överhuvudtaget ens fungera! Dock fungerar inte effekten så länge... Jag behöver mer, men då slutar det fungera och jag mår bara dåligt istället för att jag dricker för mycket kaffe.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Rododonen) skrev 2010-10-20 12:21:36 följande:div>Jag håller på att utredas för ADHD nu ska träffa den dära psykologen imorgon igen... usch är totalt väck i huvudet när jag kommer därifrån men men det var inte det jag tänkte på nu.

läste i någon undersökning om just adhd, att vissa som har det blir tröttare av energidrycker/kaffe (koffein) då kroppens egna sätt att hålligång påverkas av koffeinet/socker/energi...hmm...  där koffeinet går in går kroppens egna hålligång ut eller hur man nu ska förklara det. i alla fall kroppen behöver inte jobba lika hårt för att vara "vaken" pga koffein/....  så då blir man tröttare och mer ofokuserad

Hoppas ni förstår vad jag menar.div>Mm jag förstår hur du menar och jag kan känna igen mig men det beror på mängden kaffe jag dricker. Tror jag.
Kaffe eller koffein gör mig nog egentligen inte piggare utan mer "stissig" och orolig inombords. Jag borde förmodligen inte dricka det alls men det är ju gott och lite av ett beroende d.gif" border="0" alt="Skäms">

Anonym (fått diagnos): Jag diagnosticerades bl.a med depression för en herrans massa år sedan och man konstaterade även att jag hade social fobi. Tyvärr var det ingen som kom på tanken på ADHD trots att jag faktiskt kunde beskriva väldigt väl hur jag kände och tänkte i olika situationer. Men det här med att erkänna att man är dum i huvudet, trög osv är inget jag velat göra i första taget. Jag VET att jag inte är dum i huvudet och det VET jag att ingen annan av er här är heller men om vi ska ta det här med kaffemaskinen te.x så tror jag att man kan hitta roten till osäkerheten och den sociala fobin i att man tidigare fått höra att man är trög och långsam, blivit skrattad åt, hånad kanske just bara därför att det tar lite längre tid eller helt enkelt inte kommer per automatik. 

Jag lär mig också bäst genom att se och iaktta andra. Skulle någon däremot stå och läsa upp instruktionerna för hur man använder kaffemaskinen skulle jag inte lyssna utan antingen gå därifrån eller vara i full gång med att trycka på diverse knappar på maskinen-tid att vänta har jag inte. Samma sak om jag ska skruva ihop möbler. Jag orkar inte läsa instruktioner, hinner inte, vill själv, kan själv osv. Brukar mest bli pannkaka av den strategin.

Och det här med barnsäkra lås. Vissa är enklare, andra svårare att förstå sig på. Min man satte nytt barnsäkert lås på skåpet här hemma och första ggn jag skulle öppna det fick jag inte upp det förstås. Jag stod iofs mest och slet och drog i det, för otålig som jag är har jag inte tid att sätta mig in i hur mekanismen fungerar eller är uppbyggd. Min man suckade och bad mig titta på hur han gjorde och efter det fixade jag det. Men tills nästa gång jag skulle in i det förbannade skåpet hade jag glömt allt och han fick visa igen. Och igen.

<div class="quote"><div class="quote-nick">MissSummer skrev 2010-10-20 11:53:27 följande:div>Hur hade ni det med tröttheten förresten?

Jag somnade ideligen under lektionerna i både högstadiet och gymnasiet och kunde powernappa i över 2 timmar när skoldagen var slut. Återigen var jag lat :P

Min läkare förklarade att tröttheten helt enkelt berodde på att all min energi gick åt att göra saker som för andra gick per automatik. Och det var en hel del, vilket tömde mig totalt på all ork jag hade.div>Jag har också svårt att hålla mig vaken ibland.. särskilt efter lunchen, skulle behöva en powernap då men har inte möjlighet till det d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif" border="0" alt="Obestämd">

Jobbar ni heltid? Jag är så grymt trött nr jag kommer hem från jobbet, orkar inte ta mig för nåt då. För mig skulle det nog egentligen passa bättre att jobba deltid.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ADD?) skrev 2010-10-20 18:26:44 följande:div>Jag har också svårt att hålla mig vaken ibland.. särskilt efter lunchen, skulle behöva en powernap då men har inte möjlighet till det d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif" border="0" alt="Obestämd">

Jobbar ni heltid? Jag är så grymt trött nr jag kommer hem från jobbet, orkar inte ta mig för nåt då. För mig skulle det nog egentligen passa bättre att jobba deltid.div>Nu tar ju jag medicin, jag måste ta 18mg extra för att orka med arbetsdagen. Kaffe och regelbundna måltider är superviktigt om jag ska klara mig.
Jag jobbar som personlig assistent och jobbar rätt ofta pass på upp till 13 timmar. I slutet är fokuset inte det bästa, jag har svårt att ta till mig instruktioner då, eller förstå vad den andra menar. Det går in genom ena örat ut genom andra.

Inte för att jag är ignorant utan för att jag helt enkelt inte klarar av att ta in innebörden av meningen.

Exempel, om någon säger;
"Kan du hämta en handduk ur tredje skåpet till vänster" kan jag stå i flera minuter för att kunna koppla ihop informationen jag fått och förvandla den till handling.

<div class="quote"><div class="quote-nick">MissSummer skrev 2010-10-20 21:10:23 följande:div>Nu tar ju jag medicin, jag måste ta 18mg extra för att orka med arbetsdagen. Kaffe och regelbundna måltider är superviktigt om jag ska klara mig.
Jag jobbar som personlig assistent och jobbar rätt ofta pass på upp till 13 timmar. I slutet är fokuset inte det bästa, jag har svårt att ta till mig instruktioner då, eller förstå vad den andra menar. Det går in genom ena örat ut genom andra.

Inte för att jag är ignorant utan för att jag helt enkelt inte klarar av att ta in innebörden av meningen.

Exempel, om någon säger;
"Kan du hämta en handduk ur tredje skåpet till vänster" kan jag stå i flera minuter för att kunna koppla ihop informationen jag fått och förvandla den till handling.div>Hur klarar du att äta på regelbundna tider? För egen del, när jag jobbar, är det inte svårt för då kan jag ju följa strömmen. Men när man är ledig.... ? Hur klarar du upprätthålla regelbundenheten? Det är verkligen något jag skulle vilja lära mig.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ADD?) skrev 2010-10-19 23:42:04 följande:div>Svår? Finns det en gradering också?

Blev du diagnostiserad som barn eller vuxen?div>Tror graderingen inte är officiell men det finns lite olika nivåer vad jag förståt. Vissa har det mer kontrollerat och kan leva med en kontrollerad vardag medan andra (som jag) knappt fungerar utan medicinering.

Jag blev diagnostiserad som tonåring/vuxen. Jag var runt 18 tror jag och hade haft ett rent helvete, min ADD ger mig svåra depressioner. Vet inte hur det är med andra i tråden men jag har även ett högre IQ än normalt som kanske kan vara anledningen till att mina läkare ofta uttrycker sig att "Du med svår ADD..".

Som sagt dock så misstänker jag att det inte är en officiell gradering. 

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ADD här) skrev 2010-10-21 12:35:56 följande:div>Tror graderingen inte är officiell men det finns lite olika nivåer vad jag förståt. Vissa har det mer kontrollerat och kan leva med en kontrollerad vardag medan andra (som jag) knappt fungerar utan medicinering.

Jag blev diagnostiserad som tonåring/vuxen. Jag var runt 18 tror jag och hade haft ett rent helvete, min ADD ger mig svåra depressioner. Vet inte hur det är med andra i tråden men jag har även ett högre IQ än normalt som kanske kan vara anledningen till att mina läkare ofta uttrycker sig att "Du med svår ADD..".

Som sagt dock så misstänker jag att det inte är en officiell gradering. div>Du skriver att du knappt fungerar utan medicinering. Vill du utveckla? På vilket sätt hjälper medicinen dig?

Jag måste fråga er som har diagnos eller som misstänker att ni har ADD/ADHD... är beslutsångest ett av "symptomen"? Tillhör det problematiken som ett kriterie eller är det bara vanligt förekommande hos personer med dessa diagnoser? Är det något ni själva känner igen er i? Och hur vet man var gränsen går för "normal" ambivalens och onormal? 

Jag skulle nog inte påstå att jag direkt lider av min beslutsångest men det är nog så jobbigt ändå. 
Om jag te.x ska köpa kläder och fastnar för ett par byxor som finns i tre olika färger (färger jag tycker om) är det så gott som omöjligt för mig att bara köpa ett par. Oftast slutar det med att jag köper ett par i varje färg för att jag inte kunde bestämma mig. 

Om jag gör ett test med många olika svarsalternativ får jag också problem. Särskilt om inte svarsalternativen är tydligt separerade från varandra, om de liknar varandra för mycket. Då kan jag få sitta och tänka, ska jag välja den eller den, blir väldigt osäker och får beslutsångest. 

Jag kan få för mig att påbörja ett projekt. Te.x jag ska göra om i ett rum och målar för mitt inre upp exakt hur jag vill ha det. Jag kan se rummet färdigt och klart och blir förstås väldigt exalterad och vill komma igång så fort som möjligt. Men när jag tittar upp vilken färg jag ska ha på väggarna upptäcker jag att där finns ju fler färger som OCKSÅ är fina. Hela projektet avstannar där för att jag inte kunnat välja vilken färg. 

Känner någon av er igen detta? Ge gärna egna exempel.