Theresa1: Jag vet exakt hur du menar. Jag kan själv vara på världens bästa humör o känna mig skitpeppad och allmänt "allt är soft o bra"-ig. Sen inser jag hur tjock o fet o "äcklig" jag är o faller faller faller... Allt vänds upp och ner o jag orkar inte med att ha det så längre. Nu, trots att jag fortfarande har en enorm hängande stor fet mage som fick mig att hålla mig inomhus i stort sett hela första året av min sons liv, så kan jag iallafall glädjas åt att sakta men säkert ser jag resultat... Mycket resultat. Att min mage ALDRIG kommer bli fin känns inte som att jag vill lägga ner mer tid att gruva över. Den kommer att bli finare och mer "lättdold" iallafall. Det är den redan, i jämförelse.
O 72 kg är ju inte ens mycket, så jag är faktiskt också arg över att klädkedjorna inte kan ha kläder i bra passform! Borde dom inte tjäna på det? Jag klär mig alltså huvudsakligen bara i svart, just för att jag inbillar mig att det kan ge en liiiiiiiten liten illusion om att jag inte är så stor som jag är. Nej fram för fina kläder med bra passform! Tycker du ska starta ett klädmärke, här har du absolut en kund iallafall! O då skämtar jag inte. Kram o styrkekramar till dig!