• Lindreas

    3-åring strypt, lärarna frias.

    www.aftonbladet.se/nyheter/article13135501.ab

    I förra veckan fick han beskedet att åklagaren lägger ner undersökningen om vållande till annans död. Enligt åklagarens beslut har förskolelärarinnan inte brustit i sitt agerande på ett sådant sett att det är åtalbart.


    Men pappan håller inte med och nu ska fallet överprövas.


    – Jag anser att åklagaren har fel i sitt resonemang. Han menar att man inte kan begära att hon skulle ha bättre uppsikt än en vanlig förälder. Men jag har aldrig lämnat min treåring utan uppsikt i flera minuter, aldrig, säger han.


    Jag fattar verkligen inte hur man tänker där. Jag håller helt med Martins pappa, det är ju SJÄLVKLART att man kan begära att en pedagog på förskolan ska ha bättre koll än "en vanlig förälder"! Som pedagog är man anställd för att ta hand om andras barn, man får betalt för att ha koll!

    Blir så jäkla arg!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-06-09 09:55

    Eftersom många förutsätter att jag inte gör det, så jo, jag jobbar på förskola själv, och har gjort det i många år.
  • Svar på tråden 3-åring strypt, lärarna frias.
  • Här och nu
    Astarte skrev 2011-06-08 09:30:11 följande:
    Och det ska vara svart-vitt mellan "hela tiden" och fem minuter? Fem minuter är lång tid, en treåring hinner med en hel del.
    Vill man ha stenkoll på sin unge är inte förskolan rätt plats.
  • Här och nu
    Astarte skrev 2011-06-08 09:30:11 följande:
    Och det ska vara svart-vitt mellan "hela tiden" och fem minuter? Fem minuter är lång tid, en treåring hinner med en hel del.
    Man har ÖVERBLICK men kan inte kolla i detalj lika ofta.
  • Astarte
    Här och nu skrev 2011-06-08 09:33:40 följande:
    Vill man ha stenkoll på sin unge är inte förskolan rätt plats.
    Här och nu skrev 2011-06-08 09:34:21 följande:
    Man har ÖVERBLICK men kan inte kolla i detalj lika ofta.
    Jo men visst! Det ska så klart vara okej att lämna barnen fem minuter! Vad tänkte jag med? Lite svinn får vi räkna med. Den där lilla detaljen att någon blir strypt kan man ju missa.

    Är du förskollärare?
  • Sheldon

    Det är fruktansvärt det som hänt men man bör nog ta ett steg tillbaka och tänka igenom vad en dom för vållande till annans död innebär. Betyder det att alla föräldrar till barn som råkar ut för olyckor ska dömas? Om min son klättrar och trillar så är det dags att omhänderta honom för att jag brister i mitt föräldraskap? Ytterst få föräldrar har koll på sina barn varenda sekund, särskilt inte om de har flera barn. Kräver vi att förskolepersonalen ska ha superkrafter?

    Det känns kanske bättre att ha någon att skylla på i sorgen (särskilt om hjälmen man själv köpt är en faktor)- men är det den typen av samhälle vi vill ha?

    Förskolegården ska vara en så säker plats som möjligt för barnen- men ska alla risker elimineras blir det en extremt trist lekplats... 


    Dumhet är en smittsam folksjukdom som med alla medel bör bekämpas!
  • Astarte
    Österbotten skrev 2011-06-08 09:10:33 följande:
    Är själv förskollärare och det min värsta mardröm att något hemskt ska hända just dom dagarna när det är prsonalbrist och det är många barn. Man springer runt som en galning för att försöka ha koll på alla men det är inte lätt. Det är för stora barngrupper och för få personal. De som kan påverka detta är föräldrar! Om fler protesterade så kanske politikerna börjar fatta att något måste göras.
    Menar inte det här mot dig personligen, men min erfarenhet av omsorg / barnomsorg är att personalen är kass på att hantera det när sådant uppstår. När jag jobbade inom omsorgen och vi gick kort anmälde jag direkt varenda situation som utgjorde en risk eller där något var nära att hända. Det blev ganska många anmälningar, men det fungerade. Det blev svart på vitt att sitationen är ohållbar och att det bara är en tidsfråga innan något händer.

    Tyvärr var jag typ den enda som gjorde det. De andra sprang som skållade troll, fixande, sänkte ribban för hur trygga brukarna behöver vara, jobbade på och sa inget. Tror på allvar att de ville få visa sig duktiga, att det ytterst handlade om det. "Jag klarade minsann. . .". De klagade lite på personalmötena, men den kritiken var så klart lätt för chefer och politiker att avfärda, eftersom det bara blev ett så diffust "vi har så mycket att göra". De kan inte avfärda avvikelser och anmälningar om specifika fall och problem, men ingen törs göra det eftersom det kräver att man erkänner att "jag klarar inte det här" och det är ingen som vill göra.

    Lite OT, men bara lite!
  • Lavish

    Visst är det jättehemskt men nu var ju inte frågan för rätten om pedagogen gjort ett dåligt jobb, det kan nog alla vara överens om att hon gjort ett jävligt dåligt jobb.

    Frågan var om hennes beteende kan kallas BROTTSLIGT. Jag tycker trots allt inte det. Då skulle hon ha brustit i uppsikt på en plats eller situation som var mer uppenbart livsfarlig.

    Otroligt tragiskt för alla inblandade hursomhelst.

  • Här och nu
    Lavish skrev 2011-06-08 09:49:34 följande:
    Visst är det jättehemskt men nu var ju inte frågan för rätten om pedagogen gjort ett dåligt jobb, det kan nog alla vara överens om att hon gjort ett jävligt dåligt jobb.

    Frågan var om hennes beteende kan kallas BROTTSLIGT. Jag tycker trots allt inte det. Då skulle hon ha brustit i uppsikt på en plats eller situation som var mer uppenbart livsfarlig.

    Otroligt tragiskt för alla inblandade hursomhelst.
    Om det nu stämmer som sagts och hon hade kunskap om hjälmens risker vållade hon pojkens död. Man kan undra vad pappan säger om hjälmen, som verkar komma hemifrån.
  • Här och nu
    Astarte skrev 2011-06-08 09:46:37 följande:
    Menar inte det här mot dig personligen, men min erfarenhet av omsorg / barnomsorg är att personalen är kass på att hantera det när sådant uppstår. När jag jobbade inom omsorgen och vi gick kort anmälde jag direkt varenda situation som utgjorde en risk eller där något var nära att hända. Det blev ganska många anmälningar, men det fungerade. Det blev svart på vitt att sitationen är ohållbar och att det bara är en tidsfråga innan något händer.

    Tyvärr var jag typ den enda som gjorde det. De andra sprang som skållade troll, fixande, sänkte ribban för hur trygga brukarna behöver vara, jobbade på och sa inget. Tror på allvar att de ville få visa sig duktiga, att det ytterst handlade om det. "Jag klarade minsann. . .". De klagade lite på personalmötena, men den kritiken var så klart lätt för chefer och politiker att avfärda, eftersom det bara blev ett så diffust "vi har så mycket att göra". De kan inte avfärda avvikelser och anmälningar om specifika fall och problem, men ingen törs göra det eftersom det kräver att man erkänner att "jag klarar inte det här" och det är ingen som vill göra.

    Lite OT, men bara lite!
    Just därför har vi börjat med riskbedömningar för utflykter, men ska även börja med det för gården. Tyvärr inget obligatoriskt än, men det är inte pedagogernas fel. Utan direktiv uppifrån bryr sig ingen om ifall vi lämnar in riskbedömningar.
  • Här och nu
    Astarte skrev 2011-06-08 09:37:13 följande:
    Här och nu skrev 2011-06-08 09:34:21 följande:
    Man har ÖVERBLICK men kan inte kolla i detalj lika ofta.
    Jo men visst! Det ska så klart vara okej att lämna barnen fem minuter! Vad tänkte jag med? Lite svinn får vi räkna med. Den där lilla detaljen att någon blir strypt kan man ju missa.

    Är du förskollärare?
    Vi har de möjligheter vi har o som sägs ovan är vi inga supermänniskor. Läs också vad jag skriver. INGET barn LÄMNAS 5 min, men det är svårt att ha detaljkoll oftare. Är förskollärare om ett halvår. Barnskötare sen många år.
  • Österbotten
    Astarte skrev 2011-06-08 09:46:37 följande:
    Menar inte det här mot dig personligen, men min erfarenhet av omsorg / barnomsorg är att personalen är kass på att hantera det när sådant uppstår. När jag jobbade inom omsorgen och vi gick kort anmälde jag direkt varenda situation som utgjorde en risk eller där något var nära att hända. Det blev ganska många anmälningar, men det fungerade. Det blev svart på vitt att sitationen är ohållbar och att det bara är en tidsfråga innan något händer.

    Tyvärr var jag typ den enda som gjorde det. De andra sprang som skållade troll, fixande, sänkte ribban för hur trygga brukarna behöver vara, jobbade på och sa inget. Tror på allvar att de ville få visa sig duktiga, att det ytterst handlade om det. "Jag klarade minsann. . .". De klagade lite på personalmötena, men den kritiken var så klart lätt för chefer och politiker att avfärda, eftersom det bara blev ett så diffust "vi har så mycket att göra". De kan inte avfärda avvikelser och anmälningar om specifika fall och problem, men ingen törs göra det eftersom det kräver att man erkänner att "jag klarar inte det här" och det är ingen som vill göra.

    Lite OT, men bara lite!
    Jag håller med dig. Många vill visa sig duktiga och förstår kanske inte att även vi kan sätta ner foten och säga ifrån.
Svar på tråden 3-åring strypt, lärarna frias.