Ensam och ledsen- inga vänner

Hej Liten!
Visst är det trist att alltid sitta hemma ensam :( Det är jättesvårt att hitta nya vänner, speciellt i vuxen ålder.
Var bor du någonstans?

Idag har inte varit någon bra dag för mig...Vännen jag hade bestämt med till helgen sköt upp för hon skulle på fest och skulle ha ngra vänner sovande hos sig (fast vi bestämt innan). Men idag hade hon smsat tidigt och kunde inte ses pga att hon hade dåligt med pengar. Jag sa att jag kunde bjuda, det var inte ngra problem. (vi brukar laga mat tillsammans när vi ses). Men hon skrev bara tillbaka att jag fick inte bjuda och vi kunde ses någon annan dag. Så nu sitter jag här ensam, igen. Det är alltid någon som avbokar med mig, och det känns som om ingen tycker om mig, eler vill umgås. När jag och sonen hade gemensamt "kalas" för en månad sedan var det flera stycken av mina vänner som avbokade, så det slutade med att det bara blev familjen samt en familj som vi brukar umgås med. Det var så pinsamt, för detta händer jämt. Varför är det så??! Känner mig ledsen och så beviken. Är det vänner det, som inte hör av sig (det är nästan alltid jag som hör av mig och vill ses) och alltid avbokar när man väl ska ses. Usch jag vill bara gå och lägga mig o dra täcket över huvudet.

Det är precis samma sak för mig! Vill också hitta en bästa vän att kunna prata och göra allt med.
Men som du sa tycker jag också att det är väldigt svårt att få nya vänner.

Vart bor du?

Jag ska också göra ett album till dottern. =) Jag brukar titta lite på nätet efter inspiration men annars så improviserar jag. Jag brukar köpa det mesta på panduro, men nästan alltid bara när det är rea, är ju väldigt dyrt annars.

Eftersom du är anonym kan jag inte gå in på dig och skicka privat mina uppgifter till Facebook och msn. Vill helst inte skriva ut efternamn och mail här om du förstår. =)

Kram Gabi

Inboxar dig, om det är ok?

jag bor mellan uppsala och stockholm, närmare bestämt Bålsta, dudå?

Ja okej. Jag bor på Ekerö lite utanför Stockholm.
Har du barn?

Är med ganska ensam..önskar det vore annolunda, har en underbar sambo, en snart 11 årig son och en massa systrar, en kompis som jag träffar väldigt sällan..

Hur blev det så här..?
Träffade sonens pappa som undom, höll ihop i 9 år innan jag vågade lämna, han förbjöd mig att träffa mina vänner..de fanns inte kvar sedan..
När jag dumpat han så fick jag ledgångsreumatism, det var 9 år sedan och jag har varit dålig sedan dess och varit hemma sjukskriven..och det har ju inte varit direkt läge att träffa nya vänner, inte lika lätt som när man är liten. 

Underbara sambon träffade jag på nätet(tackar gud för internet höhö)han flyttade hit till sverige till mig från england =) 

Skulle vara roligt att träffa nya vänner, men hur gör man, hur gör djur? Blyg är man också.. 

Hej! Jag känner verkligen igen mig i det ni skriver.. kan kännas så ensamt ibland! Konstigast av allt är nog att jag känner mig "rädd" för att skaffa nya, nära, vänner.. varför? :P

Har ett gäng tjejkompisar som har hängt ihop i evigheter, men vi är sen länge utspridda över hela landet. Senast vi träffades upptäckte jag att vi faktiskt inte hade så mycket gemensamt längre, tyckte till och med att vissa av dem inte ens var schyssta. Jag och min sambo väntar vårt första barn, och är första paret i i hela vår vänskapskrets som gör det. Vet inte om det har något med det att göra? Känner iallafall att vi inte är på samma plan längre och jag vill inte heller vara det, vill ha hitta riktiga, schyssta vänner som ser mig för vem jag är och vem jag utvecklats till.

Bellalella; vilken tråkig historia, men det verkar onekligen som du hittat en bättre kille! :) Hur är det med din reumatism nu? Och är du heltidssjukskriven? Kan inte vara roligt iallafall:/ 

Ha en fin kväll ni andra, nu ska jag och min kära gå på bio:)

ja d har jag, en dotter född april 2005,
har du småttningar då?