• Anonym (Ensam&ledsen)

    Ensam och ledsen- inga vänner

    Idag är ingen bra dag. Vet inte vem jag ska prata med.
    Känner mig så ledsen över att vår familj inte har några vänner. Samtidigt är jag på väg in i en ångestperiod med rädsla att jag ska dö bort från mina barn.
    Finns det ingen mer än jag som upplever ångest och känner sig otillräcklig som mamma och fru? Känner sig ensam och spenderar allt för mycket tid framför datorn istället för med barnen... Datorn blir liksom min tröst och att handla fina kläder till barnen på nätet är min enda hobby...

  • Svar på tråden Ensam och ledsen- inga vänner
  • Anonym (Ensam&ledsen)

    Hej allihop
    Hoppas ni haft en bra dag. Här har det gått lite upp och ner.
    Förmiddagen var lugn eftersom barnen tillbringade rätt mycket tid framför tv:n. Vilket ifs gav mig dåligt samvete för de inte bör titta så mycket på tv utan jag borde gjort något annat med dem :( Men de var nöjda iaf.
    Sedan kände jag att vi var tvugna att ta oss ut en stund. Min mamma ville inte åka med- vilket ifs inte är så konstigt för jag frågar ju alltid henne eftersom jag inte har någon annan att fråga...
    Vi åkte ner till centrum och handlade lite och sedan till svärmors nya lägenhet.
    En helt okej dag men...känner ni igen det här...Jag gick runt på gården utanför svärmors hus och barnen lekte på lekplatsen. Småsneglar in på tomterna och i folks fönster och kan inte låta bli att tänka "Å titta så mysigt de har det" "Å titta där sitter några och grillar tillsammans" och sedan "Å jag hade velat känna någon av dem...tänk att sitta och umgås så". Ja jag tänkte väl inte precis så men ungefär- alltså det gör riktigt ont i hjärtat när jag ser andra familjer som umgås...

  • Anonym (en till)
    Anonym (Sandra) skrev 2011-07-02 18:38:47 följande:
    Usch låter inte roligt, med falska vänner som gick bakom din rygg :( Menar du att du har mist ngn i en olycka, en vän? :(

    Vart bor du?
    Ja, jag miste en i tsunamin och en förra året av oupptäckt hjärtfel...
    Jag bor i västra stockholm
    falska vänner är någonting av det värsta, någon man trott på,öppnat sig för i många år och sen visat sig att det var just hon som var den som var otrogen med min dåvarande sambo. bara ett ex av många...
  • Gaboowee
    Anonym (Sandra) skrev 2011-07-02 18:27:37 följande:
    Ja min tidiga barndom har påverkat mig negativt, liksom relationen med "psykot". Samtigt har jag blivit starkare i mig själv på något vis, vet vad tex hur jag inte vill ha det igen, och vilka jag inte vill umgås med...

    Förstår att det måste ha varit mycket jobbigt för dig när dina föräkdrar skilde sig, och att sedan din pappa och bror flyttade så måste det ha känts jobbigt. Förstår absolut känslan av att bli övergiven. Det påverkar barnen framför allt vid skilsmässa :( Vår barndom och uppväxt spelar nog stor roll i hur vi är som vuxna, speciellt det här med att känna sig övergiven och inte kunna lita på människor...Frågan är hur man bryter det.
    Har du bra kontakt med din bror nu?
    Jag har väldigt bra kontakt med min bror. Kan prata om allt med honom.
    Kontakten med min pappa är inte riktigt samma som med min bror. Förut var det inte bra alls. Jag kännde knappt min pappa. Men för ett par år sedan orkade jag inte längre, jag vill ha en förändring så jag skickade ett brev till honom och berättade allt som jag tyckte och tänkte. Efter det blev allt så mycket bättre! =)
  • Anonym (Sandra)
    Anonym (en till) skrev 2011-07-02 20:55:42 följande:
    Ja, jag miste en i tsunamin och en förra året av oupptäckt hjärtfel...
    Jag bor i västra stockholm
    falska vänner är någonting av det värsta, någon man trott på,öppnat sig för i många år och sen visat sig att det var just hon som var den som var otrogen med min dåvarande sambo. bara ett ex av många...
    Låter fruktansvärt :(
    Skickar en kram till dig, du har gått igenom mer än man ska behöva :(
  • Anonym (Sandra)
    Gaboowee skrev 2011-07-02 21:18:10 följande:
    Jag har väldigt bra kontakt med min bror. Kan prata om allt med honom.
    Kontakten med min pappa är inte riktigt samma som med min bror. Förut var det inte bra alls. Jag kännde knappt min pappa. Men för ett par år sedan orkade jag inte längre, jag vill ha en förändring så jag skickade ett brev till honom och berättade allt som jag tyckte och tänkte. Efter det blev allt så mycket bättre! =)
    Vad skönt att du och din bror har en nära relation! Brukar du ofta hälsa på honom? Föräldrar är speciella, det kan man inte komma ifrån, jag har väl inte en dålig relation med mina (fosterföräldrar) men de känner mig inte riktigt och har nog inte intresse av att göra det heller. Vi är helt olika som personer, nästan i alla fall. Men, jag är glad att jag fick chanse att växa upp med dem, de har gett mig en lycklig barndom och det är jag dem evig tacksam för.
  • Gaboowee
    Anonym (Sandra) skrev 2011-07-02 21:46:26 följande:
    Vad skönt att du och din bror har en nära relation! Brukar du ofta hälsa på honom? Föräldrar är speciella, det kan man inte komma ifrån, jag har väl inte en dålig relation med mina (fosterföräldrar) men de känner mig inte riktigt och har nog inte intresse av att göra det heller. Vi är helt olika som personer, nästan i alla fall. Men, jag är glad att jag fick chanse att växa upp med dem, de har gett mig en lycklig barndom och det är jag dem evig tacksam för.
    Tyvärr ses vi inte så ofta och nu har han precis fått jobb och flyttat till Norge, så är ännu längre ifrån. =(
    Är självklart glad för hans skull att han har hittat ett väldigt bra och säkert roligt jobb, men tråkigt att vi kommer ses ännu mindre än vad vi redan gör. Skulle ju vara en dröm om han flyttade tillbaka hit till Stockholm.

    Skönt att höra att du hade en lycklig barndom. Träffar du dina fosterföräldrar någonting? Och hur har du det med dina biologiska föräldrar, har du någon kontakt med dom alls?
  • Anonym (ensam3barnsmamma)
    Anonym (hobby) skrev 2011-07-01 19:35:20 följande:
    Jag var mobbad och utanför hela förskola/grundskola; sen slog det om och jag blev "klassens clown" och senare "festartjejen" på universitetet. 

    Hur som helst så var jag aldrig riktigt mig själv, inte i någon av de här rollerna. Så när jag hade vänner så blev det inga nära vänner för jag släppte aldrig in nån, tyckte aldrig att jag dög som jag var innerst inne. 

    Men sen skaffade jag en hund, och en riktig hobby. Nu har jag fler vänner än jag nånsin haft i mitt liv. Jag tränar på brukshundsklubben ofta och är alltid funktionär på tävlingar och åker även bort och går kurser.

    Du kanske kan skaffa dig en hobby så att du får träffa folk som du har något gemensamt med? 
    du skriver att du har fler vänner än någonsin? Var det genom brukshundsklubben? Jag känner igen mig i det du skriver..
  • Anonym (Ensam&ledsen)

    God morgon på er

    Hur har ni andra haft det i helgen?
    I går hade vi en jättemysig dag då vi var hela familjen på Liseberg.
    Idag börjar min man sin semester så nu är jag iaf inte ensam med barnen på ett par veckor.

    Även om ni andra inte bor precis där jag bor så vore det roligt om vi kunde prata vi datorn :) Man kan ju kanske hitta fina vänner även om man inte kan ses så ofta? 

  • Tezeen

    hej förlåt att jag inte skrivit på någon dag men igår va jag lite bakis Kräks

    Hur har ni andra haft de i helgen?

Svar på tråden Ensam och ledsen- inga vänner