Är det rätt att adoptera sn-barn?

Jag har inte läst allt här men förstår inte varför det blir sådant ramaskri, om ett barn på dagis har HIV kan det väl visst vara en jäkligt jobbig situation för alla eller? Hur många av ungarna ramlar inte och slår sig överallt? Min son har jämt skrapsår och annat då han cyklar omkull och alltid ska utmana ödet i största allmänhet, ska fröknarna då skita i att hjälpa honom och först börja leta efter plasthandskar osv utifall att dem skulle ha något öppet sår själva? 

Okunskap eller inte, jag hade ständigt varit nervös om jag haft ett HiV-smittat barn i närheten av mig eller mitt barn och inte därför att jag tycker att dem på något sätt är mindre värda utan just för att det ändå finns en smittorisk och kanske framförallt andra barn, är inte medvetna som de flesta av oss vuxna att man hur eller hur får ha lite koll?

Hur vanligt är det att barn knullar i dagis? Det är nog bara synd om pedofilerna ifall de blir smittade typ. eller nåt.

Jag har alltid planerat att adoptera och det kommer förmodligen att bli verklighet när jag är färdig med mina studier. Och då ämnar jag adoptera ett barn. Inte en varelse med vissa egenskaper som jag naivt nog tror passar in i en mall jag redan ritat och skurit ut. Jag ämnar adoptera ett barn som jag tänker älska och vårda eftersom det kommer att vara mitt barn. Dvs min största prioritering på jorden.