Blääääää va jag får sota för att jag fixat för mycke å spelat super hjälte :( magen är stenhård å jag kan knappt ta ett steg :( min fina man kom dock hem med en påse från Cloetta m choklad i alla olika mängder så jag skiter i att jag skulle hoppa över godiset å trycker i mig ett par kakor ;)
Mina förvärkar tycker jag alltid har gjort ont.
Jopp sd ska inte göra ont, förvärkar gör ont
Tre flickor, det är inte alla som har förvärkar. Jag hade inte med barn nummer två. Med ettan hade jag förvärkar m 10 min mellanrum en månad innan hon kom , dom gjorde ont å jag va verköigen tvungen att andas igenom dom. Med trean hade jag förvärkar från v 20 men dom satt mest som en molande värk i magen :(
Treflickor han är född på planerat snitt datum vilket jag aldrig trodde :)
Min mage har varit stenhård hela kvällen å jag har ont ont ont i magen så nu går jag å sover, imorgon blir man ett år äldre också
Här körs också allt via datan men jag ber alltid om mina journaler ändå så hon får snällt skriva ut dom =)
Min mage har varit tok spänd hela dagen å jag har molvärk och obehagliga sammandragningar, måste ta det lugnt. Fyller 33 år idag och trots att jag praktiskt talat hatar att bli uppvaktad så har dagen varit mysig m hemmagjord choklad och jordgubbs tårta å paket :)
Ang funderingarna kring barn mm . Jag kommer ihåg när jag fick min dotter , nummer ett . Jag va ung hade just fyllt 20 och jag å pappan hade varit tillsammans i 9 månader =) ( blev gravid efter ca 2 veckor )
Jag tyckte allt va rätt enkelt å vi levde lite som vi ville hon va ju liksom gullegrisen bland alla vänner å första barnbarnet på båda sidor mm
När tvåan kom blev det såå annurlunda , fastare rutiner mm allt behövdes planeras på ett annat sätt .
3an liksom bara hängde me jag ammade samtidigt som en va klar på toa å en annan läste läxor å det va liksom inget konstigt ;)
Antar att 4 an kommer bli lite som 3an ? Jag har dock bestämt att jag ska ta mig tid denna gång till att inte stressa över amningen mm. Jag har ju jätte mycke mjölk med mina barn men med trean fan jag liksom ingen ro så efter ca 3 månader gav jag upp.
Det är lite annurlunda denna gång för med mina tre tidigare barn va jag ensam nästan jämt så det va jag som drog lasset , nu denna gång får jag ju barn med en man som är väldigt delaktig =)
Oj va långt det blev hihi. Det kommer gå bra för oss alla , mammor är fantastiska och allt går av sig själv när barnet väl kommer saker man inte trodde man var kapabel till bara går av sig själv. Vi kvinnor är lite som superhjältar =)