Augustibebis 2012

Hur mycket kläder man behöver beror ju på hur mycket man tvättar och vad man har för stil/smak på bebiskläder.

Jag köper tex. inte särskilt neutrala färger/mönster och då vill man ju gärna att det hela tiden ska finnas kläder rena som passar ihop. Då behövs fler plagg än om man bara köper plagg som alla matchar varandra.

Pyjamas har mina barn bara när de sover, däremot köper jag gärna heldress/sparkdräkt eller sparkbyxa som knäpps på axeln så man slipper mudd runt magen första tiden när naveln inte läkt. Nu har jag köpt en del klänningar också förståss.

Byter faktiskt gärna även om det bara kommit mjölk eller något...om inte bebis själv har något emot att byta kläder. Tycker det är skitkul med barnkläder.  

Man kan ju testa långtidssocker också numera, det verkar onekligen vettigare. Har tyckt länge att glukosbelastningen är helt omodern.

Har man tillgång till egen tvättmaskin behöver man ju självklart inte lika mycket kläder som man behöver om man måste boka tid.
Neo var ett kräkbarn och kräktes ganska mkt, dessutom är de ju inte bara de utan även blöjor som läcker etc.

Det är ju roligt med barnkläder och inte speciellt dyrt.

Ang hur mkt man har på en bebis i augusti så tror jag man lite för lätt klär sin bebis för varmt.
Däremot nån bomullsoverall lite kyligare kvällar och filtar är ju hur bra som helst.
Fleece låter lite väl varmt.

Järntips förresten: Torkade aprikoser. Helst eko eller i alla fall inte svavelbehandlade, om man kan få tag i sådana.

Ett extra plus är att man inte blir hård i magen av dem utan motsatsen, trots järninnehållet. 

Oh jag tänker samma Jag älskar att föda barn och det är lätt den coolaste upplevelsen jag gjort i hela mitt liv.... Håller med dig om att folk tycker man är koko för man tycker det, men så är det hahhaah...

Vad härligt med er som delar med er av era toppen förlossningar, precis vad vi behöver tror jag! :)
Jag har ju fött både med planerat kejsarsnitt och sen vaginalt, jag är positiv till bägge. Hade ett bra KS utan komplikationer och läkte bra, även vaginala förlossningen gick bra. Badade och använde lite lustgas som enda bedövning, det funkarde bra för mig och kan verkligen hålla med om att det är en häftig upplevelse jag inte velat vara utan. Kände mig lite "snuvad" efter mitt kejsarsnitt så oerhört skönt att fixa en vaginal förlossning sen.

O Hanna O: Hoppas att du får hjälp med din rädsla och att du har en bra BM som du kan prata med!

Fast det stämmer inte alltid. Jag fick kämpa riktigt mycket med försäkringskassan för att få igenom min sjukskrivning för foglossning med mitt förra barn. Första barnet gick det lättare, men med andra fick jag avslag. Min läkare (som dessutom är bvc-läkare) var tvungen, förutom att skriva väldigt utförligt i sjukskrivningspappret, också skicka in ett brev till försärkringskassans läkare där han beskrev min situation. En hel a4:a. Jag var också tvungen att själv skriva brev, ringa och tjorva ganska mycket för att tillslut få igenom det. Och jag fick foglossning i v 7. Från mitten av graviditeten gick jag med kryckor (inomhus mellan sängen och toan och kylskåpet typ), var aldrig ut och sista tiden var jag helt sängliggande.

Så man kan inte ta för givet att man får pengar från försäkringskassan bara för att man blir sjukskriven av en läkare på bvc. Kan bara tänka mig att det blivit ännu tuffare sen -07-08 när jag var sjukskriven med andra barnet.

Hej tjejer!
Starka pixel.

Mammsen- jag syddes med och det var skitjobbigt med bedövningssprayen och allt!! Fy. Men fan va skönt det var att det var dusch på toan så man kunde kyla ner det onda.

Jag boar massor :) trodde aldrig att jag skulle göra så. Planen var att ställa in en vagga hos oss och sedan ta det varreftersom. Nu har jag kånkat ut soffa, stol och dator med skrivbord och garderober ur vårat kontor, så nu ska det bli barnrummet. Stallt dit spjälsäng, valt färger och gjort en inspirationstavla.... :)

Har med bara positiva tankar kring förlossningen, ser fram mot när det är dax igen. Första gången så blev jag nog överrumplad över hur snabbt det gick. Var dock hemskt när de gjorde CTG och dottern hade ett hjärtljud på ca 40 och de var kvar på en låg nivå under ca 15 minuter. Men de stabiliserades sen men det var kaos där ett tag. Fick förklarat för mig att hon troligtvis hade blivit påverkad av väldigt intensiva värkar. Under andra förlossningen var jag förberedd på att det kunde gå ännu snabbare än första gången och det gjorde det.

Har aldrig hunnit med någon smärtlindring på mina två förlossningar, eller med dottern så lindrade jag smärtan från värkarna genom att duscha varmt mot magen. Men upplevde smärtan som fullt hanterbar ändå trots att jag inte hade någon smärtlindring. Har väldigt stillsamma värkar till en början och har kunnat röra mig under värkarbetet. Har upplevt en högre smärta under ca 15 minuter med båda barnen, när jag har öppnat mig de sista cm.

På förlossningen med dottern så sa min man "du kommer ju bli en sån där 11-barnsmorsa".  Han var med förvånad över hur snabbt och smärtfritt det hade varit. Min känsla var att jag lätt hade kunnat göra om det igen. Men några 11 barn blir det inte, vi nöjer oss med tre. Har återhämtat mig fort, har inte varit påverkad av någon bedövning. Sen har jag varit utvilad när mina förlossningar har startat och då de har gått så fort har jag inte blivit trött efter förlossningen heller. Med sonen gick jag och duschade innan vi gick från förlossningssalen till BB.

Har därimot haft mycket problem med amningen och upplever det som betydligt värre än själva förlossnigen. Har aldrig kommit igång och har gjort ont, men trots det så ska jag prova igen, tredje gången gillt kanske. Hoppas det funkar bättre denna gången!

Jag längtar till mitt Amandasamtal så jag får veta om jag kommer få någon hjälp från Kalmar, får jag inte det åker jag till karlskrona och hör med dem.

Har inga som helst positiva minnen från förlossningen och jag blev lovad kejsarsnitt nästa gång, men det vill jag helst inte. Jag hoppas på att få en positiv erfarenhet denna gång.

Vi har börjat prata lite om hur vi känner inför denna gång.
Sist gick jag hemma med värkar i nästan 2 dygn, sen när det gjorde riktigt ont och var 4 minuter mellan åkte vi in. Från att vi kom till förlossningen tog det sen 29 timmar till.

Det vi är rädda för denna gånegn är att det kommer bli en "normal" andraförlossning men att vi stannar hemma för länge för vi tror att det kommer ta lång tid. Jag är mer rädd för det än att det ska ta 4 dygn igen,  just nu. Det är olika olika dagar, ibland är jag livrädd för utdragen.