Augustibebis 2012

Vad skönt att höra, men det har jag aldrig hört heller? Att vissa raser skulle vara mer känsliga för narkos. Vad är det för ras du har?
Min kisse är en norsk skogskatt.
Vad skönt med stygn som försvinner av sig själv, tror det blir mer och mer vanligt nu, både på människor och djur.

Jag fick Lergigan comp utskrivet när jag väntade dottern, men vet inte om jag tyckte det fungerade. Postafen blev jag så trött av, men har inte provat det denna gång. Men sen tre dagar tillbaka så har mitt illamående blivit riktigt illa. Jag mår näst intill kroniskt illa om dagarna och käner av det om jag vaknar till på nätterna :(
Åh, jag vill oxå veta lite mer exakt hur långt gången jag är. Jag hade ett missfall och fick sen inte tillbaka mensen mellan utan ett plus ist, så jag vet faktiskt inte. Men har testat med CBs digitala med veckoindikator så jag har ett hum, men det är ju inget säkert. Men blev nekad VUL där jag bor, tyvärr har jag flyttat från sthlm till Dalarna och när jag väntade dottern bodde jag i sthlm där det var hur lätt som helst att få hjälp med VUL.
Är dock inte svullen om magen, eller ja, jag är rätt stor så svårt för mig att se el känna sånt så här tidigt.
Har oxå testat några stickor under den här tiden som vi vetat, och som du skriver, lika mysigt varje gång det där strecket visar sig så starkt, snabbt och fint ;)

Var det du som gick på söder? Tycker det låter fantastiskt med att ha "alla tre ställen i ett". Vad tryggt, hoppas du får chans att föda där med! (har för mig ngn skrev ngt om ev platsbrist)

Ja jisses, den kan man verkligen kalla speciell! Hur kändes det för er efteråt? Ja menar, många som det gått så fort för brukar ju kunna känna att man blivit "snuvad" på den förlossning man sett framför sig och på något sätt föreställt sig hur den ska vara. Hoppas det inte går lika fort den här gången. dock är ju omföderskor kända för att andra gången inte gå saktare direkt, även om man även kan förvåna och ha mer krångel andra gången än första.

Kan verkligen förstå det! Snacka om att din sambo blev delaktig, vilket minne ni har tillsammans där. (inte för att jag menar att "vanliga" förlosningar är mindre till minne), männen kan ju annars känna sig lite maklösa och åsidosatt när det verkligen sätter igång och bm/läkare/usk sköter det mesta och dom i princip bara kan stå och titta på.

Nej, vi hade inte alls planerat det så. Jag blev gravid i augusti för två år sen men fick missfall i v.8 och efter det fick jag ngt som liknade en mens och efter det blev dottern till ( i mars) och hon föddes i dec. I år blev vi gravida igen vid samma tidpunkt igen (augusti) och även det blev ett missfall. Efter det så blev vi gravid direkt igen (denna grav) så för oss har det inte varit ngn speciell tidpunkt på året då vi blivit gravida lite här och där :) Men däremot kan man ju konstatera att augusti inte är månaden vi ska bli gravida i!
Och för oss har det känts lite som att vi ska ha en motgång innan framgång ;) Håller bara tummarna nu att detta är en framgång och att vi får en frisk och välmående bebis i famnen i augusti

Samma här, iaf vad jag utgår ifrån. Jag vet ju inte exakt men enl CBs veckoindikator som bytt vecka vid denna tidpunkt så chansar jag på det. Jag måste ha ngt att gå efter annars blir jag tokig :)
Jag hade ju tänkt göra ett VUL hos min läkare jag gick till på mamamia sist men det har varit så fullt upp nu och kommer vara fram till nyår så jag bokar in ngt efter nyår ist. För här uppe ser det inte ut som att dom är villig att hjälpa mig med det innan RUL, tyvärr :(

Grattis och välkommen hit!

Grattis till plusset. Och beklarar att ni behövde genomlida ett mf. Jag har läst ganska många här på FL som har fått lite senare mf, alltså efter v 12. Och blir ganska nojjig över att man aldrig ska kunna få njuta, utan att oron alltid finns där. Är så rädd att man ska få ett sent mf. Har haft ett ma i v 8 och ett mf i v 6 och hellre då så tidiga än senare. Ju längre man går desto mer hopp och förväntningar byggs upp. Det blir ju mer verkligen när man börjar känna rörelser.
Men jag tänkte fråga om du hade ngt på känn? Eller va allting bra och som det ska? Jag hade vid mitt ma en pytteliten rosa fläck när jag var på toa, men sen inget mer. Det var så litet att jag lätt hade kunnat missa det. Sen inget mer, ingen smärta el så alls. Vid mitt mf så blödde jag jättemycket och kunde inte annat än förstå vad somvar på gång. Kände inte av några gravsymtom alls.

Ser att ni hoppat in på ämnet vagnar. Jag har en Emmaljunga Citycross och är supernöjd. Min bror har en duo edge och jag var helt inne på den med, men min svägerska avrådde mig. Hon hade varit supernöjd med den MEN, hon sa att skulle hon köpa ny så skulle det inte bli en duo. Den är riktigt rejäl och så, men aptung! Hon har hållit på att knäcka ryggen efter många lyft i och ur bil bla. Och nu när jag är inkörd på min citycross och kör deras när vi är där och hälsar på så får jag en otroligt lättnadskänsla över att vi valde en lättare vagn. Den är verkligen jättetung och smått klumpig. Men annars kanon. Men lika kanon är även citycrossen. Och jag kan lova att den klarar stigar, stenigt och skog och vinterväder. Jag går Massor med vagnen och inte bara inne i stan på jämnt underlag, jag har hund så det blir att gå lite här och där. Rekomenderar verkligen den vagnen! Ett litet tips som tåls att tänka på :)