Augustibebis 2012

Halloj allihopa, och grattis till nya som hittat hit!

Här är en till som har problem med den jäklarns ischiassmärtan :( Blä Hade riktigt jobbigt med det när jag väntade dottern, men Inte så här tidigt!

Och illamåendet, som jag inte trodde kunde bli värre har absolut blivit mkt värre :( Kräks för fullt nu. Hoppas det går över fort.

Tycker stundom mkt synd om min sambo, jag kan explodera i känslor. Antingen arg som ett bi eller bara superirriterad, eller så sitter jag och gråter över Ingenting.
Jag vill bara lägga ut en liten varning. Finns nog några av er som sätt den då det är en omtalad film och bok, men satt och sappade på tvn och såg att en film gick som heter En blomma i Afrikas öken. Jag tyckte den lät intressant och började titta. Jag visste vad handlingen handlade om i det stora, men det var läänge sen jag mått så Otroligt dåligt efter en film. Jag grät och grät. Det jobbiga med filmen var nog inte scenerna, eftersom jag vet att det bara var skådespeleri och inget barn kom till skada, men vetskapen om att det pågår. över 6000 flickor blir varje dag (!) omskurna. Jag vill bara kräkas.

Bullen - Ang ditt foto från kurslitteraturen så kan jag säga att när vi skulle bli utskrivna från bb så stod vi och plockade ihop våra saker och in i rummet (hade en "4-sal") kommer en nybliven mamma i 20-25 års åldern med sitt lilla barn. Hon var ensam och barnmorskan gick inte därifrån utan gjorde väldigt mkt med barnet. Sen la hon barnet på skötbordet, vi delade på ett i rummet och det stod precis bredvid mitt sängbord. Vi hade skynke, men eftersom vi höll på att packa så såg vi barnet ändå. Det låg och skakade och vi förstod inte varför tills BM frågade hur mkt hon rökt, och hon hade "bara" rökt 1-2 paket om dagen. Bebisen hade sån abstinens. Min sambo tog väldigt illa vid sig och tar upp det till o från än idag om hur ledsen han blev. Jag fann inga ord. Och lika förstummad har jag blivit då jag på mitt tidigare jobb på förlossningen på DS såg hur placentan hos en mamma som rökt mkt var alldeles mörkgul av all nikotin. Den som ska vara röd som en färsk köttbit. Vidrigt.

Jag har senaste veckan haft en jätteångest över att jag inte längre skulle vara gravid. Fånigt, men en känsla som sprider obehag. Inatt kunde jag ligga på mage för första gången utan att det var obehagligt, så då var jag säker :D Jag skulle absolut ringa till gyn på morgonen och kräva att få komma in :) Jag laddade och laddade för vad jag skulle säga, och givetvis hade jag en hel ramsa jag skulle ta upp för självklart skulle hon göra allt för att få mig lugn och säga att dom inte kunde hjälpa mig.
Sagt och gjort så ringde jag och väntade på att dom skulle ringa upp. Och till min enorma förvåning så behövde ja knappt säga hej innan hon hade bokat in mig till 13.30. Dagens chock :) Blev iaf jätteglad att jag äntligen skulle få se vad och OM det var ngt i magen. Och blev hypernervös innan jag gick dit. Det var en kvinnlig läkare med sin student (oxå kvinnlig) Don frågade en massa och var väldigt ödmjuk och förstående. Hon gjorde en undersökning med ultraljud och sa att "jag tittar först och berättar sen". Den tiden som hon tittade var som timmar. Jag ser ett levande foster säger hon till slut. Då kom en liten tår av lättnad. Allt såg ju jättebra ut och jag blev framflyttad 6 dagar. Den lille var 5 cm och rörde sig för fullt.  Men väntar med att flytta mina egna datum till RUL. Men en lite lustig sak var att jag frågade läkaren om det var så att gravtest kunde bli svagare efter en tid, då frågade hon om jag menade vid missfall, och nä sa ja, menar i en graviditet, men det sa hon att det ska inte gå. Jag som frågade här på "fråga barnmorskan" om just detta och hon sa att hormonerna har en topp och sen vänder, det kan ju vara en anl, men att man ska alltid testa pos under en grav, oavsett styrka.
Men min eftermiddag blev som på rosa moln. Har varit jättegravid hela jag ;) Tänk va fånig man kan vara, jag har ju verkligen såå många symtom, ändå har jag varit så orolig. Men en jättestor ros till kvinnoklin som tog mig på allvar och verkligen hjälpte mig.

Såg att ni skriver vart ni bor, den här bor i Falun

*sitter och läser och försöka komma ikapp alla inlägg* :)

Hej tjejer!
Har varit tyst från mig ett bra tag, men har varit så mkt annat runt omkring och velat avvakta till efter rul innan jag blev lite mer aktiv här igen :)
Jag har gjort mina försök till att läsa ikapp, men det gick helt enkelt inte, hade närmare 300 sidor och ju mer jag läste ikapp desto mer hamnade jag efter eftersom det tog sin tid att läsa :) Men hur som så hoppas jag att det är bra med er och era små.
Var på rul i fredags och fick se våran alldeles underbara visa sig vara en pojke. Vi blev så glada med en flicka redan. Man längtar ju (om möjligt) ännu mer nu. Allt såg bra ut och moderkakan låg i framvägg vilket förklarar att jag tyckt denna parvel varit lugnare än dottern :) Men ultraljudet visade att det var full fart men jag känner det inte lika tydligt, blir dock mer och mer tydligt, vilket är så härligt. I början tyckte jag det var så konstigt att den som rörde sig där inne inte var min dotter, det var ju hennes rörelser jag kunde förknippa dom med och eftersom det inte var så länge sen hon låg där inne och sprattlade så är det så färskt i minnet :)
Hur många av er har varit på rul, och hur många har tagit reda på vad det blir? Såg att du Naimisen skrev att du oxå väntade en pojke (uppdaterade BF-listan och såg det då)
Har jobbat 5 nätter i rad och gick av imorse så nu sitter jag mer död än levande och väntar på att kunna lägga mig och vila lite. Sova blir inte förrän efter lunch då dottern ska sova med.
Hoppas ni får en bra dag!

Att kort mellanrum mellan barnen skulle bestämma könet tror jag inte heller på, i vårt fall är det raka motsatsen, dottern kommer vara 18 mån när sonen beräknas komma.
Vi bor på andra våningen, utan hiss och har en emmaljunga city cross, liggdelen (citykorg) tog jag av när dottern använde den och tog med upp, chassit lämnade jag nere vid dörren, nu står hela vagnen där chassi och sittdel. Vi har kodlås på dörren och en trappa ner där man går ut till uteplatsen och till förråd och tvättstuga har jag vår lättare sittvagn stående. Jag har aldrig varit orolig däremot sambon, han hade lite invändningar i början ang stöldrisken. Men tror det har mycket med vart man bor att göra, hade aldrig lämnat vagnen framme på Lidingö där jag bodde tidigare, fler som bodde i huset där och där fanns det ju hiss så valet hade varit annorlunda. Där vi bor nu så bor det "bara" 5 familjer i vårat trapphus (vi har två av lägenheterna)

Grattis till alla lyckade rul och förstår att ni som har det framför er har nerverna lite på utsidan nu :) Jag hade turen att sova dagtid så mkt som möjligt och jobba massa nätter innan så det gick runt, hade jag bara varit hemma hade jag räknat sekunderna stenhårt! Men däremot så hade vi rul.et på morgonen efter ett jobbpass så att sova efteråt var liiite svårare ;)
Och vad mysigt att vi är några stycken redan som vet vad det är där inne, förutom en bebis :)
Här var det inga problem att ta reda på könet, inte heller med dottern när vi gjorde det. Men däremot så berättade hon att socialstyrelsen har ändrat reglerna så sjukhus för inte längre spela in eller spara bilder på cd. Det gällde tydligen hela sverige. men hon sa att hon brukar vara lite juste och låta paret filma med mobilen om dom verkligen ville.

Tycker förlossningen på DS är väldigt bra, har dock aldrig fött där, men jobbat där. Och deras patienthotell är ju rena lyxen. Jag hade gärna bott där själv och fått ha min sambo med. Ist blev det Falun där jag nu bor och blir även denna gång. Fick ligga i rum på bb med 3 andra mammor vilket Inte (!) va en höjdare. Papporna får inte ligga kvar om det inte är snitt eller om man bor långt ifrån. Vi bor gångväg 3 minuter från sjukhuset så vi kvalificerade inte in på någon av dom punkterna. Dock fick jag glassdrink när jag tog ett bad och det var ganska trevligt, och det har låtit så kul när min sambo har pratat om våran förlossning och sagt något i stil med " ja här trodde man att det skulle bli kämpigt och att hon skulle ha jättejobbigt, istället ligger hon i ett varmt bad med en glassdrink". Det han alltid 'glömt' att berätta i samband med det har varit dom fruktansvärda värkarna var 3e min. Så det brukar jag få fylla i för rätt saks skull :)

Igår stod jag och skulle välja ut kläder till min dotter att ha på sig för dagen och då slog det mig att 75% av garderobens innehåll, och tidigare innehåll som hon vuxit ur inte kommer att användas mer, iaf inte på många år eftersom efter detta barn väntar vi nog några år med trean, om det ens blir en trea. Jag som har så många flickplagg som jag tycker så mycket om och det blev lite sorgset att tänka att man kanske inte får möjlighet att använda det igen. Vad fånig man är över bara lite kläder :) Men kommer nog känna likadant när det är dags att plocka undan sonens urväxta kläder :)

LiJon - Jag födde i Falun, och fick ju ett rum med tre andra. OCh dit kom vi direkt efter förlossningen kl 05 på morgonen, min sambo fick om han ville vara kvar tills det kom en till vilket vi fick reda på skulle ta ett par timmar, så vi valde att han skulle gå hem och sova ut och komma på fm ist då han kunde vara kvar längre. Strax före 7 kom nästa i rummet. Hon var ganska ljudlig av sig. Rapade och ursäkta men fes konstant. Hennes barn skrek väldigt mycket med och jag tyckte det allmänt var väldigt jobbigt att hela tiden tänka på att inte störa andra.
Min svägerska födde där med och snittades och fick därför ett eget rum. Hörde oxå att pappan får stanna över i mån av plats, men vi hade blivit informerade om att min sambo med största sannolighet inte skulle få vara kvar. Jag tycker det är väldigt trist för dels ville ju han vara med så mkt som möjligt, och dels hjälpa att avlasta mig eftersom han visste hur trött jag var, även fast jag inte visade det.
Men vi bor ju nedanför sjukhuset, ni som har två mil kanske har andra förutsättningar!