Augustibebis 2012

13+4 här så det går framåt :) Tillbringar min helg på jobbet 30 timmar...mindre kul. Men är inte dödligt trött längre. Så jag överlever iaf :) Tror att jag känt bäbis sista dagarna. Känner igen det från de andra barnen :) underbar känsla!

Tack för svaren! Tror inte ja får så mkt tid för att hänga i spaet ändå, men de kan ju vara skönt att mjuka upp musklerna efter de timmar i backen vi får. Så bastu men inge bubbel.
Funderar på att köpa med mig några alkoholafria öl dessutom bara för säkerhetensskull.

Bullmamman- Tänkte köpa en bugaboo donkey. Blir ca 4000 billigare när jag räknat snabbt på de, med några tillbehör.
Beställer den när jag vet när vi åker, antingen hem till de släktingar vi har där eller så den finns på plats i butik när vi kommer.
Har inte bestämt varifrån än bara, ska kolla upp de.
Men UJ är de nästan halva priset på där.

Bullmamma: Kikade lite i BF-listan och såg att du har BF 12 augusti, jag har 11 aug och är ju också i 12+0 idag... Kanske är jag som är snurrig bara men förstår inte hur vi kan byta vecka samma dag, haha :-P

Vilken chockmorgon, först vaknar jag helt utvilad och glad över jag inte mår illa.
Äckelvarning!!
Vaknade kl 6 och kl 9 börjar jag blöda rejält och en klump kom ut, helt förtvivlad.
Blödningen avtog redan efter 10-15 min och vi ringde sjukvårdsupplysningen som trodde på missfall, tyckte inte det var nödvändigt att kolla upp för kroppen tar ju hand om missfall själv (okänsligt).
Ringde gynakuten i och även där sa de samma sak och att om det inte var missfall skulle jag ju märka det inom några dagar om illamåendet och spänningarna i brösten fanns kvar, jag sa att jag faktiskt vill få ett klart besked på att det är ett missfall och fick svaret "ja, vi kan ju inte hindra dig från att komma in akut" .
Väl där inne träffade jag en väldigt rar sköterska och sedan en bra läkare och där fanns det lilla pyret kvar, med ett hjärta som slog!!! Allt såg bra ut och han sa att det fanns inga spår efter ett andra foster utan det var troligen en del av livmoderväggen som lossnat och stöts bort. 
Ni kan gissa om denna dag (fast bara halva dagen gått) känns som en hel evighet med ett känsloliv som åkt berg- och dalbana. 

Nu ska jag, trots att solen skiner, gå och krypa ned i sängen och ta några djupa andetag och njuta av att jag ÄR gravid!

A R: Vilken morgon! Skönt att allt var bra! 

Men vilka jävla idioter rent ut sagt!! Nu har jag ju hört en del berättelser från olika som ringt sjukvårdens olika instanser när de misstänkt missfall och det verkar ju som att folk är dumma i huvudet överallt! Det är faktiskt nästan så att just deras bemötande har blivit en del av det jag fasar inför ifall jag skulle få missfall.
Ok, jag fattar att det ringer oroliga gravida hela tiden som blöder men helt ärligt, då får man fanimej ta och bita ihop, tänka lite på den på andra sidan luren och inte sig själv.

Ahhhhg!!!

(sådär, då fick vi ut dagens pregzillairritation...) 

A R: åh vad härligt att allt var bra. Men fy vilket bemötande. Särskilt nu när vi börjar bli lite längre gångna och inte är i v 4 och har plussat innan BIM längre.

Städar halvt ihjäl mig och är irri till tusan på min man! Varför fattar inte karln att han också måste hjälpa till med "det tråkiga"?! Jag blir gaaaleeeeen!!!

Men oj, A R, fyy så känslomässigt utmattande er förmiddag måste ha varit! SKÖNT att allt var bra!