Timeout är...
För ett omöjligt barn som är van att bestämma så är time out...vad?
För ett omöjligt barn som är van att bestämma så är time out...vad?
Odd: jag tror tyvärr jag hade känt mig ännu mer övergiven om jag varit tvungen att sitta och se på vad andra pysslar med men inte fått delta själv. Det är ju utanförskapet som gör ont.
Minifer: fast märker jag att mitt barn blir uppriktigt ledsen så sätter jag mig bredvid
Time out tycker jag är helt förkastligt. Fruktansvärt respektlöst och kränkande mot barnet. Man skulle aldrig behandla en vuxen så så att varför ska man göra det mot ett litet barn?
Små barn behöver hjälp med att hantera sina svåra känslor som ilska, frustration och förvirring. Man hjälper inte barnet med detta genom att förvisa det och ignorera det.
www.growingpeople.se/upload/pdf/timeout.pdf
dåligt som fan.
Suck. Varför kan inte folk söka tillräckligt med information för att inse att det finns vetenskapliga undersökningar som visar på att det kan innebära problem för barnet? Tydliga tecken på att de utvecklar låg självkänsla bl.a. VARFÖR gör man saker som i princip alla dagens barnpsykologer fördömer? Antar att man kollat för mycket på "supernanny" och sånt trams. Och förresten, kalla det för sitt riktiga namn; SKAMVRÅN!
Boz: eller så kan du läsa på och se att det är skillnad på time out och time out (eller läsa hela tråden så ser du att vi kom fram till att det finns olika tolkningar på vad orden time out innebär)
Det sättet jag gör på skadar inte mina barn, då skulle jag inte använda mig utav mitt sätt (och jag säger "sätt" med flit för jag tror att du och jag har helt olika tolkningar och min tolkning av time out är garanterat inte din tolkning av orden)
Om vi pratar om time-out = ignorering i fostringssyfte så tycker jag att det är förkastligt. Pratar vi om time-out i den betydelsen det har i sportsammanhang = vi samlar oss TILLSAMMANS och omgrupperar och tänker igenom våra strategier så tycker jag att det ofta är förträffligt.
Ja, timeout TILLSAMMANS med barnet är ju en helt annan sak. Timeout som innebär är man placerar barnet ensam i en del av rummet, eller i värsta fall i ett helt annat rum, är helt oacceptabelt. Totalt utdömt av Folkhälsoinstitutet bl.a. Oavsett om barnet gråter eller inte är det ju ett helt sinnesrubbat sätt att behandla ett barn.
Inspirationen till tråden kom upp när jag såg på gårdagens supernanny. Ville bara klargöra det eftersom någon trodde att det handlade om mig.
Vi använder oss av en sorts timeout, när barnen blir alldeles för speedade. då tar jag dom till väggen i hallen, så sätter vi oss ner där tillsammans och pratar en stund. så får de återgå till lekandet när de lugnat ner sig några snäpp och inte bara är ute efter att puttas, skrika och göra illa varann. den sortens timeout är enligt mig helt okej.
Jag älskar timeout och kommer använda mig av det jag med.
Det lär barnet att varva ner, kommunicera och att reflektera och att sedan samsas med sina föräldrar igen
bra om man sköter det på rätt sätt.
Dåligt. Jag fattar absolut inte varför man använder timeout på normala barn. Det är en metod som man ska använda med yttersta försiktighet och enbart om man har ett barn som har grava beteendeproblem. Inte ens då ska man använda metoden utan handledning. Trots att mitt barn, som har ett neurospykiatriskt funktionshinder har haft ett utåtagerande beteende så har vi inte jobbat med time out, utan med kommunikation.