Timeout är...
För ett omöjligt barn som är van att bestämma så är time out...vad?
För ett omöjligt barn som är van att bestämma så är time out...vad?
En sak jag reflekterat över är att det verkar vara en överlägsen tro härinne att time out utesluter samtalen, förklaringar och allt annat. Att time out är att man sätter barnet på en plats och sedan ignorerar och "släpper loss" barnet igen. Det finns säkert dem som gör så, men den sortens time out stödjer jag inte heller.
Jag tror också att våra barn kanske är lite olika gamla och därav har olika utgångspunkt för förståelse.
Som exemplet med innebörden av att säga förlåt. Min 2 åring blir glad av att HÖRA ordet förlåt för han vet vad det står för, men han är ännu inte kapabel att själv veta exakt när han själv ska använda det, vilket en 3 åring eller 4 åring brukar kunna. Eftersom han är mindre måste jag då lära honom rätt användning, vilket jag i samtalet efter time outen gör. Jag säger inte bara "gå säg förlåt" utan ställer en fråga om han tror att det är en bra idee att göra det nu.