Kronofogden gör utmätning...

Och då kan du vägra, blir av med eventuell ersättningen och hamnar i samma situation som du är i nu. Vad har du att förlora? Med lite tur får du någon åtgärd eller utbilding som ger lite pengar och en liten öppning till arbetsmarknaden.

Det finns inget du kan plugga på distans, utan CSN? För att öppna flera dörrar på arbesmarknaden. Halvtidsstudier borde inte vara helt omöjligt om din sambo är beredd att ställa upp lite.

Om det kostar 3000 att ta sig till och från jobbet och man enbart får in 2000 efter skatt så förlorar man ekonomiskt på att ta ett jobb

Jag har letat men inte hittat nånting som är möjligt, men jag lägger ner mer tid på att hitta ett jobb som genererar pengar än på studier

Och det verkar gå lysande.............

En grundregel är att om man försökt med plan A ett längre tag utan framgång och saker håller på att skita sig så börjar det bli dags för plan B.

Vad har du studerat?

Men såna jobb säger du nej till. Du kanske  blir utsparkad från AF men där är du redan nu.

Med lite tur så får du ett jobb som ger 10 000 netto per månad och då har du 7000 kvar efter betald pendlinsgkostand. Vad har du att förlora på att skriva in dig?

psykologi m.m, inte tillräckligt för att det ska ses som meriterande i jobbsäkande dock
Håller faktiskt på o skriver in mig just nu, men förmodligen så kommer det ge så lite som jag misstänker att det kommer ge...

Man kan alltid finna fel och vad som kunde gjorts bättre när man väl satt sig i situationen men snälla GOTT FOLK nu är det som det är för Ts och hennes familj och då kan vi väl minst sagt hoppa över skuldbeläggandet då de säkert redan mår dåligt och är nervösa när barn är inblandade i situationen. Tur nog har de flesta av inläggen varit snälla och förstående. Jag hoppas det löser sig för familjen så barnen inte blir påverkade utav nervösa föräldrar. Saker och ting går fel i livet och nu behövs en lösning och inget annat.
Kram

Mycket möjligt men eftersom sitationen är rätt desperat så gäller det att försöka med alla alternativ.

Anledningen till att jag frågar är att jag sitter i liknande situation som du yrkesmässigt.  Jag har bott utomlands hela mitt vuxna liv och har själv valt att inte arbeta de typ senaste 10 åren.  Jag är nu 37 år och har två små barn och ett tredje på väg.

Nu har jag varit tvungen att återvända till Sverige och har ett berg av obetalda csn skulder varav alldeles för mycket är hos kronofogden.

Jag försökte söka jobb en tid men utan framgång och har kommit fram till att jag förmodligen är ganska oanställningsbar pga av att jag har så lite arbetslivserfarenhet i förhållande till min ålder och att från en arbetsgivares synpunkt så verkar det helt enkelt lite för skumt för att ens få komma på en intervju.  Har ingen i princip förutom okvalificerade ströjobb.

Så nu tänker jag mer i banorna att den enda möjligheten för mig är förmodligen att starta något eget då jag själv vet att jag har stor kapacitet.

Mitt problem är dessvärre liknande ditt att jag har studerat något helt värdelöst från ett praktiskt perspektiv, i mitt fall politik och filosofi.   

I mitt fall tror jag att jag skulle vara bra på rena "affärer" typ köpa grejer i ett land och sälja i ett annat då jag har starka länkar med andra länder och kan mycket språk och funderar att kanske läsa någon kvällskurs i eget företagande.

Kanske du kan tänka lite så.  Vad du tror att du är bra på och som du kan göra självständigt.  Jag vet inte i vilka brancher man kan ha nytta av psykologi.  Men tänker kanske barnomsorg hemma till att börja med.  Jag själv tycker att det hade kännts tryggt att lämna mina barn hos någon som har läst psykologi och som dessutom redan har tre barn själv.  Kanske det finns någon kurs som arbetsförmedlingen kan hjälpa till att pröjsa och sedan starta eget bidrag.