~* Juni Bebisar 2013 *~

Gorek86- min pojkvän sa att de var likadant här. Dock visste vi att han var fixerad och hade sjunkit ganska rejält och att de kan vara en av orsakerna till att han inte kom så långt in. Alla kvinnors underliv förändras när man väntar barn och nu när du har så nära till BF så förbereder ju ditt underliv till förlossningen :)

Jag har en fråga till er andra som har barn, hur reagerar ni på att andra människor eller någon i eran släkt tros veta mer än vad ni gör? Eller har ni varit med om det? T ex om eran bebis vaknar och du kollar klockan o ser att det troligtvis är dags för mat eller blöjbyte, men så kommer någon annan och säger att nej, bebisen är inte alls hungrig och tar ungen och försöker trösta.

Jag blir irriterad på sånt, och ibland känns det så illa så att jag känner mig som världens sämsta mamma. Vad ska man säga eller göra vid sådana tillfällen?

Kramar på er!

Tack för svar regnskogen! Är säkert som du skriver att det är bebisen som är långt ner för det är ofta en tryckande känsla därnere, dock ska jag nog inte berätta det för sambon för så blir det nog ingen mer färdknäpp här inte ;)

Igår morse 7.20 kom vår lilla prins till världen. åkte in mitt i natten å  var på fl kl 3 på natten, så allt gick ganska fort. han vägde 4094 och 52 lång! :) Nu njuter vi i fulla drag, kom hem från bb idag, i morron återbesök :)

Grattis till bäbisen!
Det låter som en toppen-förlossning också!

Inte ok när andra tror att de vet bäst. Det händer inte mig så ofta men jag vet inte heller hur jag ska hantera det. Blir bara så upprörd och ledsen i efterhand när någon domderar med min bäbis. Har inte hänt denna gång men med första barnet upplevde jag det en del. Jag vet att min svärfar som ska hälsa på här i helgen kommer att ge allehanda goda råd och tro att han fattar varför bäbisen skriker, fast han i själva verket aldrig har bytt så mycket som en endaste blöja!!! Folk fattar nog inte hur klumpiga de är när de försöker ge goda råd eller "hjälpa till". Det handlar nog mycket om att inför sig själv definiera var ens gränser går, och hur man kan signalera dessa inför andra.

Man får väl säga nåt i stil med: Jag uppskattar att du vill hjälpa till och underlätta för mig, men för att det ska kännas bra för mig så behöver jag få bestämma när och på vilket sätt. Du har kanske en massa erfarenhet från egna barn men nu handlar det här om att jag ska få lära mig att bli mamma, och då måste jag få göra det på mitt eget sätt. Du kan väl fråga mig om jag vill ha hjälp, nästa gång innan du föreslår något eller vill hjälpa till.

Något jag kommer att tänka på är också att för mig är nog perspektivet det omvända i relation till min man: Jag tycker att jag känner bäbisen bäst, vet bäst hur man kan lösa problemen, har mest erfarenhet av småbarn, vet hur man håller bäbisen så den blir nöjd, tröstar den etc etc. Och då är det väldigt lätt hänt att jag ger honom massa goda råd när han inte ber om det, och att jag "tar över" när han försöker trösta bäbisen utan att lyckas omedelbart. Jag behöver helt enkelt träna mig i att ge honom sitt eget utrymme så att han på egen hand kan få lära sig att vara förälder.

Lycka till. 

Jo, jag och min sambo har ju varit med våran bebis ända ifrån början och vi vet exakt vad han vill när han skriker för han är inte så svår att förstå. Vi vet hur man ska trösta honom för att han ska bli lugn, vi vet hur vi ska natta honom när han är trött osv. Men vi var i Sthlm i helgen och där hade min pojkvän en kompis som hela tiden styrde och ställde. Blev till slut skitarg och ledsen så låste in mig på toaletten med bebis och bara grät. Hon tyckte att jag var störtslöjlig och fattade inte vad hon gjorde för fel... :/

Igår klockan 10.21 föddes vår lilla pojke! 3850g och 52cm på BF+16.

Från igångsättningen startade tills moderkakan var ute tog det nästan exakt 50 timmar, men konstigt nog är jag ganska pigg redan idag! Krystningsskedet var över på bara 16minuter, så där var det mera fart! Nu njuter vi av vår lilla älskling och försöker få koll på amningen. 

Hej igen!

Min fantastiska förlossning har tyvärr följts av lite problem. Fick knölar i underlivet och läkarna pratade om att det kunde vara bartoliniter. Opererades idag och det var inte bartolinit utan rejäla hematom.

Grattis Sagolina!

Regnskogen. Har varit med om samma sak och gett igen med samma mynt något år senare. Jäklar vad gott det kändes!

sagolina och madelen21 GRATTIS TILL ERA BEBISAR!!

sJÄLV NJUTER JAG FÖR FULLT AV MIN TÖS OCH VILL INTE ATT HON SKA VÄXA. vILL ATT HON ALLTID SKA VAR SÅ LITEN!

Grattis till småttingarna!!