melikey0u skrev 2013-07-19 19:57:44 följande:
Ja tyvärr kan det verkligen hända vem som helst och jag känner fortfarande ibland att det inte är sant för det händer bara andra å inte mig..
Om man jag måste se de "positiva" i det så är jag glad över att vi fick reda på det innan jag födde så jag visste om det, hade båg fått mer panik om Einar inte hade skreke när han kom ut. Eller att det inte hände efter man fått kommit hem.
Vi känner oss redo ( inte så konstigt igentligen eftersom man har ställt in sig så länge på att vi skulle ha haft ett barn nu) så vi kommer köra på, Einar vill ju ha syskon å vaka över.
Men känner redan nu att det kommer bli en jobbig graviditet.
Men måste säga att förlossningen gick så extremt bra, dels tror ja för ja trodde att det skulle vara mkt värre än vad jag trodde sen var den ju jobbig psykiskt eftersom Einar inte levde men annars så gick det super, och fort med 20h från första riktiga värken, å sen 30min ca med kryst värkar.
Hej!
Jag har inte varit här inne på länge nu, hänger mest i Fb-gruppen.
Men... Fick för mig nu att kika in här och ville tala om att jag födde mina tvillingpojkar i v. 28+2. Vår fina Vilmer levde ca 42 timmar innan han somnade ifrån oss så jag vet vad du går igenom nu. Men, jag kan ändå inte riktigt förstå alla känslor eftersom vi har en pojke kvar hos oss och jag vet inte hur många ggr jag sagt att det är en himla tur att vi har honom, annars vet jag inte hur jag skulle klara att leva vidare själv. Men, såklart saknas Vilmer, varje dag! <3
Du är stark! Och vill du prata med mig mer privat så är det helt okej.
Många varma styrkekramar <3