Svärdottern förstör!

Är själv svärdotter och är inte alltid det är svärdotter som står på bromsen... Min egen mamma är död sen 11,5 år tillbaka . Jag och sambon väntar barn som är beräknat inom några veckor.  Jag har självklart den åsikten att det är jag och sambon som ska uppfostra vårt barn på vårt sätt men mitt barn kommer inte att ha nån mormor och jag vill att barnet ska få ha sin farmor.

Är första barnbarnet i sambons familj så särskilt farmor ser fram emot att bli farmor... Min egen farsa alltså barnets blivande morfar har redan 3 barnbarn via min bror så är inte lika stort intresse därifrån trots att han självklart hjälper till med mera....

Däremot är min sambo av den åsikten att han helst inte vill ha sin mamma alltså barnets farmor inblandad eftersom han och hans mor inte kommer riktigt överens... Och mot mig har hans mamma alltid varit trevlig men han anser att hans mor är falsk, vilket jag inte sett något av men kan ju inte riktigt gå emot sambon när det gäller hans del av familjen.

Även om vi igår hade ett gräl om saken eftersom hans mamma ringt mig och kollat vilken tid det passar för oss att hon bjuder på mat på söndagen då ganska många i familjen har födelsedagar dom närmaste dagarna...
Han var av den åsikten att vi kanske inte alls ska åka därvia på söndagen trots att det är planerat sen tidigare och troligen är sista gången jag åker ner till hans hembygd detta åt då födelsen av babyn närmar sig med stormsteg ( Det är en resa på 500 km enkel väg) Och planen är att vi ska åka ner till sommarstugan och hälsa på hans kompisar ikväll och imorgon sen på mat till svärisarna på söndag innan hemresa...

Så skyll inte allt på svärdöttrarna ...

På vilket sätt ville du bara ditt barns bästa om det inte var ngt fel på henne?! Du är van att få din vilja igenom säger du.. Tycker du att det bäddar för en bra relation? Det räcker med att bara läsa din rubrik.. Kommer aldrig att fatta varför svärmorsor alltid ska vara svartsjuka på sina svärdöttrar! Problemet ligger hos dig för du respekterar inte andras gränser..

Förlåt men du låter som en JOBBIG svärmor. Jag hade också blivit galen om min svärmor trodde hon hade rätt att träffa MINA barn när HON vill. Och att hon har närmare kontakt med SIN mamma än med dig är väl knappast konstigt!?

har ni någonsin rett ut det här första, att du inte tyckte hon dög åt din son?
ni kanske kan börja där.

Det är klart att du vill vara engagerad i ditt barnbarns liv! Men, om det först har skurit sig mellan dig och svärdottern och du nu är på dom för mycket så kan jag förstå att hon känner sig trängd.

Jag skulle föreslå att du pratar med dom. Säg vad du känner, lägg fram det så som du gjorde i inlägget ovan. Det var jättefint skrivet! Fråga hur dom vill ha hjälp och hur du kan finnas där för dom. Försök att hjälpa dom på deras villkor, så får ni något fint ut av det båda två! 

Om du inte skämtar och detta ärseriöst så är det sjukt att du inte inser hur jobbig en sådan människa som du är.
Det tycker säkert din son okså, det är väl därför dem undviker dig.

Ingen som känner igen detta förresten?

"svärdottern" skrev en tråd om det för ett tag sedan. 

Jag har ingen aning om vad du menar nu? Varför citerade du mig?

Efter att ha läst dina inlägg TS så är min bild av dig en person som inte känner av vart gränsen går. Det känns som att om man skulle ge dig lillfingret så skulle du sluka hela armen. Såna personer vågar man inte släppa in i sitt liv helt och hållet för att man är rädd att aldrig få vara ifred.