Känner mig så fruktansvärt kränkt!!! Överreagerar jag?

Okej om man väntar bara bra, men det förhindrar inte att tragiska saker kan hända. Barnet kan dö i magen även. Efter vecka tolv. Även efter rul kan barnet dö i magen. Just saying. Tragiska saker händer

Ja, du hade en stark reaktion men inte oberättigad tycker jag. Små skvallriga barn är ju de sista man vill ska veta ens hemlisar. Med första barnet berättade vi för våra familjer i vecka 4 (på min mans initiativ, jag ville vänta betydligt längre) och minuter senare har hans tonåriga syster skrivit på Facebook att hon ska bli faster och taggat oss båda så alla kunde se det (har ändrat inställningar sedan dess, men då kom det upp utan godkännande). Jag tvingade min man att ringa henne så hon kunde ta bort det på en gång. Någon minut senare hade hans andra syster skrivit... Suck. Jag trodde själv att det var vanligt folkvett att låta folk outa sina egna graviditeter, men det hade visst de båda missat.

Tack det samma! Hoppas att dottern lyckas hållas borta från nyheten tills ni får berätta! :)

msmalin: Jag skrev precis det i en annan tråd, att vissa tycker vi inte skulle berättat nu i v.17.. Men teoretiskt kan barnet dö dagen den föds eller dagen efter den delen men det är ju inget man kan utgå från. Man kan utgå ifrån att risken är BETYDLIGT mindre efter v.12 och jag skulle aldrig berätta för mitt barn innan den mest uppenbara risken är över.

floppan2008: Nej de är inte mer komplicerade men jag känner iallafall att kan jag undvara mitt barn något som ändå är rätt svårt att förstå i slutänden och kanske ger lite ledsenhet, så gör jag det så gott det går. Men man kan inte skydda dom för alltid heller. Man får känna vad som är bäst för en själv :)

Men vem har sagt ni planerat bara för att du är gravid ;). Ibland bara händer det.

Denna graviditeten skulle vi hålla hemlig till rul (pga att mina barn precis gått igenom att förlora sin lillasyster och ville inte att de skulle sörja ett mf om det skulle skett) tyvärr avslöjade vår tolvåring mig och frågade rakt ut om jag var gravid få jag kräktes så.
Hmm jo ja. Vad ska man säga.
Fick samla barnen och förklara att det var ett litet frö som med lite tur kunde bli en bebis. Men det kunde oxå bli missfall och inte bli någon bebis men att då är fröet inte friskt och vi vill ju ha en frisk bebis. Typ kommer inte ihåg samtalet exakt.
Nu har jag inte fått mf (inte än i alla fall och är i vecka 20)
Vill du inte riskera att någon annan berättar kan du ju ta det så. Och personalen på förskolan får höra dagligen om barn som väntar syskon hälften är sant hälften lögn vi vet inte alltid ;) (jobbar på fsk)

Lycka till i graviditeten

Alexandra jo jag förlorade min dotter i v38+5 så jag vet att man kan förlora när som helst tyvärr.

Alla är vi olika så är det. Jag har en dotter som längtar enormt efter syskon. Jag har redan nu förklarat hur barn blir till, vi har kollat på film om foster som växer. Har förklarat att mkt saker kan hända när bebisen är liten som en äpplekärna. Kommer berätta för henne och för alla i min närhet så fort jag plussar. Vill att hon ska veta varför jag är extra trött och förmodligen illamående i 10 veckor. Jag är inte den som kan hålla inne med en graviditet. Händer det något så fattar folk varför man är deppig. Har aldrig förstått varför man ska hålla allt inom sig som om det vore fult med missfall. Men men som sagt alla är vi olika.